Lusten: så funkar den – när den funkar

Den sexuella lusten kan närmast beskrivas som »en stark känsla av att vara levande«, säger sexinspiratören Marika Smith, som utbildar om sexualitet och har podden Sex på riktigt. Hon ser sexlusten som nära besläktad med andra lustfyllda känslor.

− Den som tillåter sig att bli hänförd av vacker musik eller en god chokladbit tränar sig också i att känna sexlust.

Inom den medicinska vetenskapen beskrivs sexlusten inte riktigt så filosofiskt. Under lång tid ansågs ämnet inte alls höra hemma inom akademin, berättar Christoffer Rahm, som är forskare vid Karolinska institutet och chefsöverläkare i psykiatri. Han konstaterar att det finns förvånansvärt lite forskning om sexuell lust.

»Mänskligheten har klarat att resa till månen, men vi vet fortfarande inte varför vi blir kåta.«

Christoffer Rahm, forskare och chefsöverläkare.

För att beskriva hur lusten fungerar rent kroppsligt går han till den banbrytande och numera klassiska studien »Human Sexual Response«. Den lanserades 1966 av gynekologen William Masters och psykologen Virginia Johnson. För att förstå hur den mänskliga sexualiteten fungerar observerade de 700 personer under samlag och onani. Studien har mött kritik genom åren, men är fortfarande – 55 år senare – ett centralt verk inom sexualitetsforskningen. Baserat på Masters&Johnsons studie har annan modernare forskning kunnat kartlägga vad som händer i hjärnan.

I »Human Sexual Response« beskrivs sexets fem olika faser. Lusten väcks enligt modellen före eller i anslutning till den första fasen, upphetsningsfasen. Det som händer när lusten väcks är att hjärnan frigör signalsubstanserna dopamin och noradrenalin.

− Dopamin driver vår motivation att ha sex medan noradrenalin får hjärtat att slå snabbare och gör att vi får erektion och blir fuktiga, säger Christoffer Rahm.

Länge har man sett på lusten som något som »slår ner som en blixt från en klar himmel«. Ett, tu, tre väcks så intresset för sex, och allt annat liksom bleknar i betydelse. Att lusten kan uppstå på det sättet verkar de flesta sexualitetsforskare överens om, men på senare tid har det kommit nya perspektiv på hur vi upplever lust. Den amerikanska sexologen Rosemary Basson bröt ny mark när hon i början av 2000-talet skiljde på »spontan« och »responsiv« lust.

Basson visade att lusten inte enbart kommer plötsligt utan också kan sättas igång som en respons på sådant om vi uppfattar som sexigt eller åtråvärt.  Den responsiva lusten är lika stark som den spontana, men uppstår först när hjärnan blir påmind om vad vi tycker är hett.

− Det kan vara en scen i en film, att känna sig sedd i relationen eller någons fasta hand i nacken – väldigt olika för olika personer, säger Marika Smith.

Förståelsen för att lusten kan vara responsiv har stor betydelse, inte minst för personer som upplever att de har tappat sexlusten, menar Smith, som håller kurser och erbjuder rådgivning kring sex och sexualitet.

»Jag pratar mycket om responsiv lust, och för vissa blir det en aha-upplevelse. De tror att de har tappat förmågan att känna lust till partnern, men så behöver det inte vara.«

Marika Smith

Hon berättar om en person som gick hos henne, och som av en tillfällighet fick uppleva hur responsiv lust kan fungera.

− Hon hittade en gammal parfymflaska långt in i badrumsskåpet och när hon gjorde ett sprut i luften för att se vad det var kände hon bara wow! Det visade sig att det var parfymen som hennes man brukade använda när de precis hade träffats. Doften kastade henne tillbaka till tiden då de var nykära och lusten som hade känts insomnad vällde fram igen just då.

Huruvida lusten kommer spontant eller responsivt varierar från person till person, och även över tid.

– Det är ett spektrum går att glida fram och tillbaka på. Det är inte så att vissa bara kan uppleva lust spontant och andra bara responsivt men man verkar kunna luta åt det ena eller andra, säger Marika Smith.

Hon tror att det är viktigt att prata med sin partner eller partners om hur man upplever lust, så att man förstår varandra.

− Den som ofta känner spontan lust kan uppleva sig som oattraktiv och oönskad om den responsiva partnern inte går igång lika lätt. Och den som känner responsiv lust kan anklagas för att aldrig vilja ligga, när problemet egentligen är att man inte har lyckats skapat de rätta förutsättningarna, säger hon.

Hon ser att responsiv lust ibland missförstås som att man kanske kan få igång lusten genom att börja ha sex. Även om man inte är sugen kanske man ska prova att bara köra på, så kanske viljan att ha sex uppstår allt eftersom?

»Så funkar det inte. Tvärtom. Om du sätter igång med något som skaver kommer det fortsätta att skava. Däremot kan du försöka veva igång lusten med sådant du vet brukar väcka ditt intresse för sex. »

Marika Smith

Om det finns skillnader i hur vi upplever lust baserat på kön är en omdiskuterad fråga inom forskningen. Enligt Christoffer Rahm lutar forskarvärlden alltmer åt att vi nog upplever lust på liknande sätt, oavsett kön. Det finns de studier som visar att män känner lust starkare och oftare än kvinnor, men på senare tid har det också kommit studier som visar att fler män än man tidigare trott har problem med låg sexlust.

I Folkhälsomyndighetens undersökning av svenska folkets sexvanor från 2019 uppgav 15 procent av männen att de saknar sexuellt intresse och upplever det som ett problem.

Christoffer Rahm berättar att det är först på senare tid som forskare har börjat intressera sig för mäns sexlust. Tidigare har man främst haft fokus på kvinnors lust. Det är ett område där man inom medicinen har varit snabb med att hitta problem.

Genom historien har kvinnor diagnostiserats och spärrats in på grund av att de har uppfattats som att ha »för stark« lust. Samtidigt har andra kvinnor pekats ut som problematiska för att de har ansetts ha för låg sexlust.

• Läs också Ottars enkät: Fem röster om lust!

Marika Smith ser i sin rådgivningatt män generellt känner mer spontan lust och kvinnor generellt mer responsiv. Det, resonerar hon, är kanske inte så konstigt i och med att de sexuella normerna ser olika ut beroende på kön.

− Män ses som »lyckade män« när de har sex medan kvinnor i högre utsträckning blir skammade. Om man får lära sig att det är skamligt att vilja ha sex är det så klart svårare att släppa fram lusten, säger hon.

Föreställningarna om kvinnor som antingen lössläppta eller tillknäppta lever dock vidare, och det finns aktörer som tjänar på att framställa kvinnors lust som problematisk, inte minst inom läkemedelsindustrin. Vissa menar att läkemedelsföretagen har haft en central roll i att etablera bilden av att många kvinnor har problem med låg lust, i ett försök att öka försäljningen av lusthöjande preparat riktade till kvinnor.

− Det finns kommersiella intressen här. Det ska man vara medveten om, säger Christoffer Rahm, och nämner till exempel det kontroversiella läkemedlet flibanserin.

Det saluförs inte i Sverige, men i till exempel USA skrivs det ut till kvinnor som upplever problem med låg sexlust.

De som är emot preparatet menar att läkemedelsindustrin har kommersialiserat kvinnors sexlust. Hellre än att patologisera och medicinera lyfter man fram behovet av att öka förståelsen för hur lusten fungerar, och då inte minst den responsiva lusten.

Av de som idag söker hjälp inom vården för låg sexlust i Sverige är en klar majoritet kvinnor, men den som tror att ett piller är allt som krävs för att få lusten tillbaka har inte förstått det komplexa pussel som styr hur vi känner lust, menar Christoffer Rahm.

− Det kan finnas många förklaringar till att man känner låg sexlust. Det kan handla om den fysiska eller psykiska hälsan, stress, rökning och mediciner. Vi vet till exempel att antidepressiva läkemedel är en riktig lustdödare och detsamma gäller våld. Om man utsätts för våld i relationen kan ofta lusten försvinna.

Marika Smith tycker inte att det är särskilt förvånande om det är så att kvinnor i ett patriarkalt samhälle känner mindre sexuell lust än män.

− Många kvinnor har sex på ett sätt som de egentligen inte gillar och våra tidigare erfarenheter av sex påverkar lusten. Du kanske bara har penetrationssex fast att det inte är det som får dig att komma? Eller du kanske ligger med personer av fel kön? Då kommer du inte bli sugen på att ha sex, säger hon.

Ungefär i samma veva som Rosmary Basson lanserade idén om att lusten inte alltid är spontan utan även kan vara responsiv, kom en annan teori som har blivit viktig inom sexualitetsforskningen. Den kallas för »Dual control model of sexual response« (se figur ovan) och är en modell för att förklara varför vissa känner starkare sexlust än andra.

Modellen lanserades år 2000 av den belgiska professorn Erick Janssen och den amerikanska läkaren John Bancroft. Enligt dem har hjärnan en hämmande och en eggande funktion som driver huruvida vi låter lusten ta plats. De gör en liknelse med gasen och bromsen hos en bil.

Marika Smith förklarar:

− Alla har vi sådant som bromsar oss från att »köra på« när vi känner lust, men vad det är skiljer från person till person. Det är också olika hur känslig ens broms och gas är. Om man har en känslig gas ser man massa skäl till att bli kåt och ha sex, och riskerar att göra saker i stunden som man ångrar senare. Om man har en känslig broms ser man istället många skäl att avstå från sex.

Ett mycket vanligt skäl till att vi bromsar in lusten är stress, menar Marika Smith.

»Stress gör det svårt för hjärnan att säga ja till lust, men det kan vara så enkelt som att man fryser om fötterna. Det har i studier visat sig vara en förvånansvärt vanlig orgasmhämmare.«

Janssen och Bancroft konstaterar att det, precis som på en bil, inte funkar att trycka in gasen och bromsen samtidigt. För att kunna köra måste man först lyfta foten från bromsen. Den som vill släppa fram sexlusten behöver alltså ta en titt på sin »broms-lista« och försöka förstå vad som står i vägen, förklarar Marika Smith.

– Om tankarna far iväg kan man öva på närvaro eller skapa lustfylld distraktion i form av ögonkontakt eller hett prat med partnern. Och make raggsockor sexy again!

Både Marika Smith och Christoffer Rahm betonar att det inte behöver vara ett problem att känna låg sexlust. Vissa känner ingen sexuell lust alls, men upplever inte att det saknas något i livet.

− Då är det inget problem. Det är först om man inte är nöjd som det blir ett problem. Om man inte är tillfreds med sin lust kan det få stor påverkan på välbefinnandet, förklarar Christoffer Rahm.

− Den sexuella hälsan lyfts fram av WHO tillsammans med andra grundläggande behov. Att vara tillfreds sexuellt än viktigare än vad många tror.

I sin forskning, och även som läkare, är Christoffer Rahm särskilt inriktad på oönskad sexuell lust. Han behandlar till exempel personer som attraheras av minderåriga eller på andra sätt dras åt att begå övergrepp.

»Den här mörka sidan av lusten finns också, där lusten riskerar att bli destruktiv«

Christoffer Rahm

Om man har sexuella problem tycker han att det är viktigt att söka hjälp, även om det kan kännas väldigt svårt. Särskilt viktigt är det så klart om man tror att ens lust kan leda till att någon annan kommer till skada, men även om man för egen del upplever problem med lusten är det viktigt att få hjälp.

Öppenheten kring sexuella problem har ökat, men Christoffer Rahm ser samtidigt att det fortfarande är tabu, både inom vården och i relationer.

− Helst ska du bara vara »kåt, glad och tacksam«, säger han,och lånar en replik från komedin Ogifta par – en film som skiljer sig från 1997.

Det är skådespelaren Peter Dalle som säger de bevingade orden till Lena Endre när hon under ett av alla deras bråk undrar hur han egentligen vill att hon ska vara.

− Det är så förväntningarna är på oss. Lusten ska liksom bara fungera. Jag tror att det är viktigt att kunna vara öppen med att det inte alltid är så, säger Christoffer Rahm.

• Läs också Ottars enkät: Fem röster om lust!

---

Text Charlie Olofsson

Bild Daniel Ivarsson