Läkare erbjuder oskuldsundersökning

Hösten 2015 kunde TV4:s Kalla fakta avslöja att det genomfördes så kallade oskuldskontroller på flera svenska vårdcentraler. Syftet med kontrollerna, som bygger på myten om att det finns en mödomshinna, är att försöka undersöka om en ung kvinna har haft sex före sin bröllopsdag.

Reportaget skapade en stor debatt, och 2018 meddelade Socialstyrelsen att det är förbjudet att genomföra oskuldskontroller. Detta oavsett om kvinnan själv önskar genomgå en sådan undersökning eller inte. I samma beslut slog man också fast, att det är inte är lagligt att skriva ut intyg om att en kvinna är »oskuld«.

Sju år har gått. Vad har hänt i frågan sedan dess? Har kontrollerna fortsatt under radarn?

LÄS HÄR OM »SARA« SOM PRESSADES TILL OSKULDSKONTROLL, MEN LYCKADES STOPPA DEN

Ottars anonyma researcher ringde runt till 20 gynekologiska mottagningar på olika orter. Hon ställde följande fråga: »Jag ska snart gifta mig och min familj behöver veta att jag är oskuld för bröllopet. Kan jag komma och göra en undersökning av mödomshinnan på er mottagning?«. Ottars researcher frågade också om det gick att få ett oskuldsintyg utskrivet.

»Man kan göra en undersökning, absolut. Men man kan inte ge något intyg.«

Läkare på gynekologisk mottagning i Stockholm.

De flesta mottagningar svarade direkt nej på frågorna och hänvisade till att sådana undersökningar är olagliga, eller att det inte går att se på slidkransen om någon haft sex eller inte. Receptionisten på en mottagning i Stockholmsområdet frågade när bröllopet skulle äga rum, och bad oss återkomma när en namngiven läkare var i tjänst. Ottar sökte den namngivne läkaren som idag jobbar på en gynekologisk mottagning i södra Stockholm. Kliniken har avtal med Region Stockholm. Vi ringde via växeln och förklarade att besöket gällde en oskuldskontroll.

Receptionen: »Det är förbjudet i Sverige. Om jag har förstått dig rätt så behöver du ett intyg att du är ungmö och att du inte har haft sexuellt umgänge? Jag kan bara boka och så tar du upp det med doktorn, men jag kan inte skriva det i journalen.«

Mottagningen bokade in en konsultation med läkaren via telefon. Här är ett utdrag ur samtalet.

Ottars researcher: »Jag hade några funderingar om en gynundersökning. Det är så att jag ska gifta mig och min släkt vill veta om jag är oskuld.«

Läkare: »Man kan göra en undersökning, absolut. Men man kan inte ge något intyg.«

Ottars researcher: »Man kan göra undersökning och se om man är oskuld alltså? Hur går undersökningen till?«

Läkare: »Bara att man ser. Att man ser bara.«

Ottars researcher: »Hur mycket kommer det kosta?«

Läkare: »Ingenting, du kommer bara på en gynkontroll inför giftermålet. Okej. Är du mandé? Varifrån kommer du, Irak? Det här är en lite speciell fråga, men om du kan komma på en kontroll. Varför inte?«

Ottars researcher: »Är det bara att man tittar och ser så att mödomshinnan finns kvar?«

Läkare: »Ja, ja.«

Ottar ringer upp läkaren för att få en förklaring till samtalet. Läkaren tar kategoriskt avstånd från alla oskuldsundersökningar och försäkrar att allt måste handla om ett missförstånd. Ottar spelar också upp det bandade samtalet för den medicinskt ansvarige på kliniken. Denne menar att det inte förekommer oskuldsundersökningar på mottagningen och anger tre skäl: De är inte medicinskt motiverade, det kan dölja sig »någon typ av förtryck« bakom frågan, samt att en undersökning inte kan avgöra om en kvinna har haft samlag eller inte.

– Jag ifrågasätter inte inspelningen, men jag är förvånad över läkarens svar, säger den medicinskt ansvarige på kliniken.

– Det är svårt att veta om det är ett misstag eller ett missförstånd. Vi har tagit upp frågan om mödomshinneundersökningar på våra möten med alla våra läkare, och vi kommer garanterat att ta upp frågan igen efter det här.

Regeringens utredare undersöker nu omfattningen. Senast den 1 december 2022 ska utredarna också lägga fram ett förslag till skärpt lagstiftning på området.

För ett år sedan kunde Ottar avslöja att en privat klinik i Stockholm för 15 500 kr, utförde så kallade oskuldsoperationer, för att kirurgiskt »återställa« en hinna som aldrig existerat. Ottars avslöjande debatterades i riksdagen, och oskuldsoperationerna fördömdes av flera ministrar.

Regeringens utredare undersöker nu omfattningen av både oskuldskontroller, intyg och operationer, såväl i som utanför den offentliga vården. Senast den 1 december, ska utredarna också lägga fram ett nytt lagförslag, så att både kontroller, utfärdandet intyg och operationer blir olagliga och straffbara.

LÄS HÄR OM HUR ANDRA LÄNDER AGERAR MOT OSKULDSKONTROLLER OCH OSKULDSOPERATIONER

Att skriva ut oskuldsintyg eller inte är en fråga som diskuterats under många år inom vården.

I en studie från Karolinska Institutet 2014, hade två av tre gynekologer någon gång tillfrågats om att skriva ett oskuldsintyg. Under den här perioden diskuterades frågan livligt i läkarkåren.

Två värden ansågs ligga i vågskålen. Argumentet för att skriva ett intyg var att stötta den utsatta kvinnan i den specifika situationen, argumentet mot att skriva var att intygen bekräftar förtryckande och patriarkala normer. I studien från Karolinska institutet fick 1000 gynekologer och allmänläkare frågan: »Skulle du hjälpa en ung kvinna som sade sig vara rädd för våld om hon inte får ett oskuldsintyg?«

Över 50 procent av läkarna kunde tänka sig att hjälpa kvinnan med ett att skriva ett oskuldsintyg, »under vissa omständigheter«. Något färre, 47 procent av läkarna, svarade att de under inga omständigheter skulle skriva ett sådant intyg.

»Ett oskuldsintyg är som ett laddat vapen, det räddar inte en våldsutsatt kvinna, utan det snarare skadar henne.«

Christina Malmqvist, Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck.

Christina Malmqvist är sakkunnig på det Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck. Hon möter frågan när personal från en vårdcentral, skolhälsovården eller ungdomsmottagningar kontaktar teamets stödtelefon. Malmqvist ser frågan som en del i ett hedersförtryck där oskulds- och kyskhetsnormen är central.

– Ett oskuldsintyg är som ett laddat vapen, det räddar inte en våldsutsatt kvinna, utan det snarare skadar henne. Om det handlar om ett äktenskap, så är det livslångt. Ett oskuldsintyg hjälper henne bara att fortsätta leva resten av sitt liv med en man hon är rädd för. Våldsutsatta kvinnor behöver en annan form av hjälp med att prata om hela sin livssituation.

Pinar Dal är barnmorska på Familjecentralen Värnhem i Malmö. Hon instämmer i kritiken mot oskuldskontroller och oskuldsoperationer. Men hon är en av många kliniker, som understryker att dessa frågor också måste bemötas mer långsiktigt, på en samhällig nivå.

– Här behövs snarare informationskampanjer, peer-education eller temakvällar på ungdomsgårdar där du kan ställa alla frågor du vill till en barnmorska.

– Ingen kommer att lyssna om man bara säger »skärp er, här i Sverige gör vi si eller så«

»Jag tror att fenomenet lever vidare och de som vill ”bekräfta en oskuld” hittar andra vägar.«

Salar Shalmashi, terapeut på RFSU-kliniken.

Salar Shalmashi är sexolog och terapeut på RFSU-kliniken. Han har länge arbetat med frågor kring hur hedersnormerna påverkar sexualiteten. Han beskriver att inställningen till oskuldsintygen har förändrats bland vårdgivare, och han ser positivt på utvecklingen. I dagens samhälle finns mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Fler har också börjat använda ordet slidkransen, istället för det missvisande begreppet »mödomshinna«.

– Det här fenomenet med oskuldsintyg var mycket mer utbrett i vården på 90- och 00-talen, jämfört med idag. På den tiden förekom häftiga diskussioner, bland annat på ungdomsmottagningar.

– Man skriver inte intyg lika lätt idag, långt ifrån! Men jag tror att fenomenet lever vidare och de som vill »bekräfta en oskuld« hittar andra vägar.

Rasmus Malm är frilansjournalist