Jenny Jägerfeld om allt det positiva som inte lyfts i studier om adhd och sex.
Att vara en sexuell varelse innebär olika saker för olika människor, men när man har ADHD tillkommer vissa specifika utmaningar som neurotypiska personer (folk utan diagnos) oftast inte behöver hantera.
Ett problem kan vara att behålla fokus under sexakten, vilket kan leda till att man själv får svårare att njuta av stunden men även att ens partner uppfattar det som att man är ointresserad.
Ett annat problem kan vara att man på grund av sin impulsivitet glömmer preventivmedel eller att man, på grund av bristande konsekvenstänkande, råkar ligga med någon man inte tänkt sig.
Många som forskat på ADHD och sex fokuserar just på dessa utmaningar. Studierna heter saker som: The danger of being inattentive – ADHD symptoms and risky sexual behaviour in Russian adolescents. eller Investigating […] adult ADHD-symptoms, hypersexuality and problematic pornography use eller ADHD Symptomatology, Fear of Intimacy and Sexual Anxiety and Behavior among […] (Mina fetningar.)
»Att personer med ADHD sexdebuterar tidigare, har en starkare sexdrift, och fler sexpartners jämfört med neurotypiska personer behöver ju inte heller vara negativt i sig«
Faktum är att absoluta majoriteten av studier om ADHD och sex fokuserar på problemen. Här finns också en könsaspekt där de undersökningar som handlar om kvinnor riktar in sig på riskbeteenden som tidig sexdebut, många partners och att inte använda preventivmedel medan forskning som rör män ofta tar upp hypersexualitet och ett överdrivet porrsurfande.
Det är såklart rimligt att fokus ligger på de negativa aspekterna, eftersom det är det människor har problem med och behöver få hjälp med. Men blir det inte lite missvisande när forskningen är så ensidigt inriktad på svårigheterna?
Jag har inte forskat, men jag har träffat ett stort antal klienter och patienter med ADHD, inom ramen för utredningar, terapier eller arbetsminnesträning. Jag har dessutom ett stort antal vänner och bekanta med diagnosen. Min föreställning om människor med ADHD och deras relation till sex är inte alls lika negativ som forskningen verkar antyda.
Min erfarenhet är: Om man har ADHD så kan man (om man är intresserad av något eller någon), vara väldigt närvarande i nuet. Det kan göra att man känner en stark intimitet och närhet till sin partner, vilket bidrar till att man kan njuta av det som händer i stunden. Eftersom man ofta är mer kreativ och öppen för nya upplevelser, samt mindre hämmad och bryr sig mindre om samhällets konventioner vågar man i högre utsträckning utforska sådant andra inte vågar: som samkönade och polyamorösa relationer, sex med flera eller sexuella praktiker utanför normen som BDSM, tantrasex och swinging.
Många med ADHD har också en låg tolerans för falskhet och tråkiga rutiner. Detta kan innebära att de är mer benägna att vara ärliga om vad de vill och behöver i en relation, vilket kan leda till mer autentiska och tillfredsställande sexuella upplevelser. Om något inte känns rätt kan personer med ADHD ha lättare att avbryta eftersom impulsiviteten kan göra att de säger vad de tänker och tycker.
»Faktum är att absoluta majoriteten av studier om ADHD och sex fokuserar på problemen«
Och dessutom: att personer med ADHD sexdebuterar tidigare, har en starkare sexdrift, och fler sexpartners jämfört med neurotypiska personer behöver ju inte heller vara negativt i sig, så länge sexet är ömsesidigt och det inte rör sig om något symptom på sexmissbruk. Att framställa dessa företeelser som ensidigt negativa tycker jag är ett tecken på en unken sexualmoral och ett sexualfientligt samhälle.
Jag sätter stor tilltro till forskning, men även forskare påverkas av sin samtid. Därmed riskerar de att formulera sina hypoteser i linje med de normer och värderingar som råder. Det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas andra sidor av myntet, eller facetter som vi underlåter att se.
Att ha ADHD påverkar många aspekter av livet, inklusive sexualiteten. Men om vi enbart fokuserar på riskerna och de negativa aspekterna missar vi en viktig del. ADHD kan vara en källa till kreativitet, passion och autenticitet i sexuella relationer – egenskaper som borde gratuleras snarare än ignoreras. Jag tror att man genom att vara medveten både om vilka utmaningar och vilka möjligheter som finns, bättre kan navigera sin sexuella hälsa och sina relationer.
Jenny Jägerfeld är psykolog och författare.