Könsfest i ordboken

Lektion 1: Blottar tabun
Varför finns det så många könsord? Språkforskaren KARIN MILLES menar att en stor mängd ord kan spegla att ett område är tabubelagt, eftersom nya mindre skämmiga ord ständigt måste hittas på. Just könsord tenderar till exempel att snabbt dras i smutsen och bli skällsord. Genom att ta en titt på skällsorden kan en få en ungefärlig uppfattning om vad som ses som tabu i ett samhälle. Om vi sneglar på könsorden kan vi också få syn på en och annan maktstruktur.

Lektion 2: Metaforflora
Metaforer är poppis när vi pratar om kön och Milles har delat in dessa i kategorierna levande varelser, bruksföremål
och ätbara ting. Metaforerna relaterar till någon form eller egenskap som könen kan tänkas eller önskas ha. Exempelvis: »Stellan Skarsgård«, »pickadollen« och »bullen«. Kanske ser inte könet i fråga ut som Stellan Skarsgård, men någon har angett detta som ett ord för sitt kön (måhända på grund av hans stjärnstatus och charm?) Milles analys av metaforerna ger hur som helst följande trista resultat: de skildrar två kön som ges totalt motsatta egenskaper. Det manliga könet görs aktivt (»Terminator«) och det kvinnliga passivt (»rosen«).

Lektion 3: Våt ängsmark?
En spridd teori kring ordet »fitta« är att det skulle komma från det fornsvenska ordet »fit« som betyder sidlänt jord,
sträckning vid vatten. Milles ger dock inte mycket för denna romantiska våta ängsmark. Istället slår hon ett slag för
de tyska, på medeltiden inlånade, orden »fütte« och »fitte« – vilka båda syftar till nämnda könsorgan. Dessa lär i
sin tur ha kopplingar till tyska ord för «väska« och det svenska ordet »ficka«. Under 1600-talet svassade »hundsfott
« in i svenskan. Det var en oerhört fräck förolämpning att kallas för detta – särskilt för en karl. Enligt Svenska akademins ordbok kan ordet syfta på de yttre könsdelarna hos en hynda och ordet är jämförbart med andra enligt ordboken starkt nedsättande ord så som »kanalje« eller »lymmel«. Den numera avlidne språkprofessorn Gösta Holm har skrivit om att ändelsen -fott har sitt ursprung i tyskan, där den betyder just vulva.

Lektion 4: Varför heter kuk kuk?
Milles tittar fem tusen år bakåt i tiden och ser det tidiga spåret »geug«, något böjt i de indoeuropeiska språken. Vi
snabbspolar tusen år framåt i tiden, till det urgermanska ordet »keuk« – en klump, knöl eller utväxt. I svenska
dialekter har ordet »kjuka« florerat, vilket syftar på en slags svamp på träd. Holm drar paralleller till det isländska
ordet »kjúka« som betyder knota, klump, knöl.

Lektion 5: Det föränderliga språket
»Slidkrans« och »snippa« är ypperliga exempel på hur normer kan ruckas på genom nya ordval. Snippan gjorde
snabbt karriär under 00-talet och hamnade i Svenska Akademiens ordlista 2006. Slidkransen syftar till att sticka
hål på de myter och missförstånd som ordet mödomshinna ställt – och ställer – till med. Samtidigt laddas befintliga ord ständigt om med nya betydelser, där vissa delar faller ur och byts ut, medan andra övervintrar. Exempelvis det lite mysiga ordet »fjälla« betydde till en början inte enbart tjej, utan prostituerad kvinna vars hud fjällar på grund av könssjukdom, exempelvis syfilis.

Text: Linda Israelsson