»Jag ville låta de döda komma till tals«

– Det var inte ovanligt att se döda kroppar på vägen till skolan, säger författaren Shehan Karunatilaka som växte upp under inbördeskriget på Sri Lanka.

– Jag frågade mamma varför de var döda och vem som dödat dem. Men det fanns inga svar. Många mord skulle förbli ouppklarade, säger författaren som vann det prestigefyllda Bookerpriset 2022 och nu är i Sverige för att lansera sin roman Maali Almeidas sju månar.

Huvudkaraktären Maali Almedia är homosexuell, vilket han tvingas dölja då det är förbjudet på Sri Lanka.

I ett mötesrum med utsikt över Mälaren och Stockholms stadshus slår han sig till ro efter en förmiddag fylld med intervjuer. På bordet framför oss står en kasse med hämtmat, efter lunch är det dags att ge sig iväg till en tv-intervju.

Författaren Shehan Karunatilaka har skrivit Maali Almeidas sju månar som utspelar sig under inbördeskriget på Sri Lanka. Boken handlar om krigsfotografen Maali Almeida som i början av berättelsen styckmördas vid en sjö och vaknar upp i »efterlivet«. Därifrån försöker han sedan ta reda på vem som ligger bakom hans död.

Maali Almedia är homosexuell, vilket han tvingas dölja då det är förbjudet på Sri Lanka, även i romanen.

– Det gör att han försätter sig i mycket utsatta situationer när han befinner sig på sina reportageresor. Han umgås med människor som lika gärna skulle kunna göra honom mycket illa, säger Shehan Karunatilaka.

Huvudkaraktären är inspirerad av journalisten Richard de Zoyza som mördades år 1990.

År 2022 vann boken brittiska Booker Prize och nu i mars släpps den på svenska. Shehan Karunatilaka gör sitt första besök i Sverige. Än så länge har större delen av vistelsen bestått av intervjuer.

– Jag hoppas få tid att njuta av Stockholm, säger Karunatilaka och tittar ut över ett gråmulet Riddarholmen.

Flera av karaktärerna i Maali Almeidas sju månar är baserade på verkliga personer som dog i kriget.

– Huvudkaraktären Maali är inspirerad av journalisten Richard de Zoyza som mördades år 1990. En annan karaktär är baserad på människorättsaktivisten Rajani Thiranagama, säger Shehan Karunatilaka. Hon dödades efter att ha kritiserat den tamilska separatistgruppen »Tamilska tigrarna« (LTTE) för deras våldsdåd.

När kriget tog slut år 2009 hade 70 000 människor dött och många fler tvingats fly till följd av kriget. Det uppstod en debatt om vem som skulle få skulden för att så många människor hade dödats.

– Parterna i kriget fortsatte att skylla på varandra, säger Shehan Karunatilaka. Det fick mig att börja fundera på vad som hade hänt om de döda fick komma till tals. Vilket blev utgångspunkten för min bok, säger Shehan Karunatilaka.

I boken gestaltas efterlivet som ett stort väntrum. Det fylls ständigt på av skadade och traumatiserade människor från kriget.

Bokens omslag pryds av en djävulsmask i prideliknande färger. Masken är en traditionell symbol inom lankesisk kultur.

– De har funnits länge och används för att skrämma bort onda andar. De kan sättas upp på hus eller användas i ritualer, säger Shehan Kuranatikala.

Fascinationen för livet efter döden har alltid funnits hos Shehan.

– Jag tycker det är intressant eftersom ingen har något svar. Varken filosofin, vetenskapen eller religionen.

Inför arbetet med boken gjorde han en hel del research.

– Jag läste bibeln och koranen. Om Dante Alighieris nio nivåer i helvetet och fördjupade mig i forskning om människor som hade varit nära döden. Det fanns förvånansvärt stora likheter i deras berättelser, bland annat det klassiska att de möts av ett ljus, säger Shehan Karunatilaka.

I boken gestaltas efterlivet som ett stort väntrum. Det fylls ständigt på av skadade och traumatiserade människor från kriget.

– Till skillnad från hur efterlivet ofta skildras är det här ingen lugn plats där man får svar på livets stora frågor. Det är rörigt och människor är förvirrade. Vissa är ledsna, andra vill ha hämnd, säger Shehan Karunatilaka.

Hedda Johansson, journalistpraktikant på Ottar.