››Jag vill att mina döttrar ska kunna gå på stadens gator utan att bli våldtagna‹‹

1994 blev Sydafrika självständigt. Samma år rapporterades över 18 000 våldtäkter. 2001 hade anmälningarna ökat till drygt 24 000, visar en rapport från Sydafrikas medicinska forskningsråd, enligt BBC. Majoriteten av offren är tolv år eller yngre, och ofta är förövarna själva barn. Mbuyiselo Botha var starkt engagerad i kampen mot apartheid, och är idag aktiv i organisationen SONKE Gender Justice som arbetar för mäns engagemang och ansvartagande i Sydafrikas enorma våldsproblematik.

Varför slår och våldtar män?
– Att våldta kan ses som om en ”sjukdom”, som i Sydafrika spridit sig till ett sätt att tänka, hur man ser på varandra och vad man anser människor är värda. Förut trodde jag att det hade med makt att göra, med så är det inte. Män lär sig att kvinnor är lätta måltavlor och att de kommer undan från att ta ansvar för våldet. Straffen är för låga. Skulle det bli en ändring i lagen tror jag antalet våldtäkter skulle sjunka, då förstår mannen att deras handling innebär konsekvenser, säger Botha.

››Våldtäktsoffer skall inte bemötas av frågor som ’njöt du av våldtäkten’, eller ’log du när han våldtog dig’ när de gör sin anmälan.‹‹ Mbuyiselo Botha

– I Sydafrika har våldet blivit en del av vardagen där många inte ser det som ett problem. Det har mycket med apartheid att göra. Det systemet berövade folk deras mänsklighet.

Men många förövare är ju själva barn som inte upplevt apartheid.

– Nej det stämmer. Men barnen ser våldet som pågår i hemmet och hur kvinnor behandlas. De iakttar hur deras föräldrar agerar och lär sig att kvinnor inte behöver respekteras. Även i Sverige är ni påverkade av patriarkatet, men det är mer uppenbart i Sydafrika.

– I Sydafrika betalar mannen hemgift för kvinnan när de gifter sig. Då anser han att kvinnan är hans egendom eftersom han betalt pengar för henne, och att han därför kan ha sex när han vill.

Polisen ser dem som förrädare
Organisationen SONKE grundades 2006, men Mbuyiselo har varit engagerad i mansrörelsen ända sedan 1995. Många gånger bemöts han och hans kollegor av ren ovilja. Polis och myndigheter förstår inte nödvändigheten med deras engagemang och vissa ser dem som förrädare av det egna könet och inte ens som ”riktiga män”.

– Vi håller kurser och utbildningar för myndigheter, framför allt polisen. Våldtäktsoffer skall inte bemötas av frågor som ”njöt du av våldtäkten”, eller ”log du när han våldtog dig” när de gör sin anmälan.

– I SONKE har vi ställt frågan ”går det att skapa en ny sorts man”? Konkret arbetar vi mycket med workshops på temat ”vad innebär det att vara man?”. Vi driver också ett pappaprojekt där vi försöker förändra pappors sätt att tänka och börja involvera sig i barnens uppfostran.

Ser du någon konkret förändring av ert arbete? Statistiken visar att våldtäkterna ökar i landet.
– Jag ser en skillnad framför allt i de områden vi arbetar i. Män börjar till exempel att rapportera andra män till polisen. Hederskodexen mellan män börjar långsamt luckras upp och man håller inte varandra om ryggen längre. Sedan har vi även märkt en ökad tendens bland män att hiv-testa sig, menar Botha.

Vad vinner män på att ändra sitt beteende, och sluta slå och våldta?
– Jag tror att det ligger i mannens eget intresse att ha relationer på lika villkor. Nu kräver samhället att mannen skall vara supermacho och inte visa känslor öppet. Förändring handlar om att tillåta sig att vara mänsklig och börja älska sig själv, för först då kan man älska andra.

Kan du ge tre exempel på vad du anser måste till för att minska antalet våldtäkter i Sydafrika?
– 1: Involvera fler män och utbilda dem. Speciellt är det viktigt att få med sig ledande politiker. Om de ser det som en viktig fråga för sig och sitt politiska parti, och gör det till sin hjärtefråga skickar det ut viktiga till övriga samhället. 2: Det behövs längre och hårdare straff. 3: Få staten att skapa så kallade ”name and shame-policys”. Har en man våldtagit ska alla veta vem det är och vad han har gjort. Det spelar ingen roll om förövaren är ett tolvårigt barn, jag tycker att du skall tvingas leva med du gjort resten av livet.

Varför engagerade du dig i mansrörelsen från första början?
– Jag vill se mina barn växa upp i ett ickevåldsamt land. Jag har två döttrar och jag vill att de ska kunna gå öppet på stadens gator utan att bli våldtagna. 1986 sköts jag i huvudet när jag som politisk aktivist slog mot avskaffandet av apartheid. Det jag kämpar för nu är en annan sorts apartheid.

Text: Ida Maria Hagström
Bild Sofia Runarsdotter

Läs mer

››Orden måste matchas med handling‹‹ (artikel i Ottar rapport 1/12 2006)

››Han bara står där med sin pistol och hotar skjuta skallen av henne‹‹ (artikel i Ottar nr 2 2007)

Om RFSU:s kampanj Unite for Women – stoppa mödradödligheten