»Jag är verkligen inte lycklig här«

Onsdag 15 februari 2017 kl. 17.30

– Min familj vet ingenting om det jag kommer att berätta för dig nu, säger han och lämnar datorn för att göra kaffe. Ramsis har just vaknat i sin nya hemstad New York, och jag har just kommit hem från jobbet i Göteborg.

Han lämnar datorn med videosamtalet öppet så att jag kan se hans lägenhet, det är ett ljust och ganska avskalat rum. En växt står vid ett stort fönster utan gardiner, den ser ensam och ledsen ut även om jag kan urskilja ett nytt skott som har börjat klättra mot ljuset.

– Jag är verkligen inte lycklig här, säger Ramsis.

Ramsis är 26 år och bög. Han kommer från landsbygden utanför staden Aleppo i Syrien. Som uppväxt i en starkt konservativ kristen familj kom han aldrig ut för sin familj eller ens sina nära vänner i Syrien. Trots det så kunde Ramsis som ung ha relationer och sexuella kontakter, men bara i hemlighet. Han cruisade och nätverkade med andra män genom appar i mobilen, och hade till och med pojkvän under ett år.

Efter att Ramsis avslutat sina studier till IT-ingenjör vid universitetet i Aleppo 2014 så flyttade han till Beirut i Libanon för att komma undan den militärtjänstgöring som varje ung man var tvungen att göra, för att sedan ingå i presidenten i Al-Assads armé.

»Som uppväxt i en starkt konservativ kristen familj kom han aldrig ut för sin familj eller ens sina nära vänner i Syrien.«

Ramsis är nu gift med en 41-årig amerikansk man, Sam, och de bor ihop i hans lägenhet i New York. För knappt två år sedan fick Ramsis kontakt med Sam på Growlr, en dating-app för homosexuella män. De började chatta om att vara gay i Mellanöstern, och efter ett tag bestämde sig Sam för att flyga till Beirut för att träffa Ramsis. När han hörde detta trodde han först att det var ett skämt, men när Sam ringde upp honom från Alhariri-flygplatsen i Beirut så förstod han att Sam menade allvar. Först var Ramsis lite skeptisk inför att de skulle träffas, men det slutade ändå med att han gick med Sam på en dejt.

Framför datorns kamera berättar Ramsis sin historia för mig.

Sedan Ramsis kom till Libanon i början av 2014 så hoppades han hela tiden på att hitta ett säkert sätt att fly till Europa, en plats han redan älskade och där han visste att han kunde vara säker. Många vänner, inklusive hans goda vän Mocha, hade korsat medelhavet med båt och berättade att Europa var en fristad, en tillflyktsort från kriget de alla kommit ifrån. Men Ramsis var rädd för att korsa havet med båt och försökte istället hitta lagliga vägar för att ansöka om ett visum till Europa. Han föreställde sig själv arbetande som IT-ingenjör i Tyskland.

»Ramsis blev deprimerad och bestämde sig för att resa tillbaka till Syrien, men hans syriska vänner avrådde honom.«

En dag kontaktade Ramsis ett välbärgat bögpar i 60-årsåldern i München som han också fått kontakt med via Growlr. De var jättetrevliga och de ville gärna hjälpa honom till Tyskland. Vägen till det var att skaffa Ramsis ett jobb som kunde ge ett arbetsvisum. Men tyvärr misslyckades planen och de fick avslag från den tyska ambassaden i Beirut.

Ramsis blev deprimerad och bestämde sig för att resa tillbaka till Syrien, men hans syriska vänner avrådde honom, de sa att Al-Assads regim skulle gripa honom vid gränsen och tvinga honom in i armén.

Så småningom hittade Ramsis jobb som städare på ett hotell. Han hade sökt många jobb som ingenjör innan men vissa regler tillät honom inte att jobba som det.

Men Ramsis upptäckte att Beirut är en öppen stad för hbtq-personer, och för första gången någonsin kunde han besöka gayvänliga barer och nattklubbar. Som ung kille träffade han många libanesiska bögar, och han förväntade sig att de skulle kunna hjälpa honom i hans situation, med att hitta ett bättre jobb eller i alla fall med ett tillstånd för att kunna jobba som ingenjör. Han blev besviken när han förstod att de flesta bara ville ha sex med honom.

»När taxiföraren har »avslöjat« Ramsis sexuella identitet så hotar han att utpressa honom och kör till ett garage där han tvingar Ramsis att suga av honom.«

I mars 2015 tar Ramsis en taxi till en gaybar i centrala Beirut för att möta sin nye amerikanske vän. Taxichauffören hör på dialekten att Ramsis är från Syrien. Klockan är över tio på kvällen och föraren säger till honom att enligt lagen får syrier inte vara ute efter 22. Ramsis säger att det bara gäller syriska gästarbetare, och det är inte han. Då vill chauffören se Ramsis mobil för att kolla igenom hans bilder, chauffören är pro Al-Assad. Föraren hittar inga oppositionella foton i telefonen men däremot bilder av kukar som någon skickat till Ramsis.

När taxiföraren har »avslöjat« Ramsis sexuella identitet så hotar han att utpressa honom och kör till ett garage där han tvingar Ramsis att suga av honom.

Efteråt drog taxin iväg och lämnade Ramsis i mörkret utan vare sig plånbok eller mobil. Han bestämde sig då för att göra allt han kunde för att rädda sitt liv och för att lämna Libanon. Han hbtq-vänner sa att enda sättet att lämna Libanon på laglig väg var genom att gifta sig. Men för en som kommer från en konservativ kristen bakgrund på landsbygden, inte har kommit ut för sin familj och fortfarande har daglig kontakt med dem, så kändes inte ett äktenskap med en annan man möjligt.

Sommaren är het i Beirut och många hbtq-turister från runtom i världen kommer dit för att förlusta sig och besöka stränder och nattklubbar. I början av sommaren 2015 gick Ramsis på dejt en med amerikanske Sam, som hade flugit dit från Staterna för att få träffa den snygge syriska killen han haft kontakt med. Sam blev direkt förälskad i Ramsis. Ramsis själv hade svårt att veta vad han kände, men han var säker på att Sam skulle kunna hjälpa honom till ett bättre och säkrare liv.

»De gillade varandra och Sam lovade Ramsis att han skulle göra allt han kunde för att få honom till New York.«

De spenderade de varma dagarna den sommaren ihop. Ramsis beskriver tiden med tre ord; Äta, sova, knulla. De gillade varandra och Sam lovade Ramsis att han skulle göra allt han kunde för att få honom till New York. Även fast Ramsis inte alls var redo att ta ett beslut om att gifta sig med en man var allt han kunde tänka på att komma på en trovärdig historia för att övertyga sin familj om varför han skulle flytta till New York.

Efter sommaren åkte Sam tillbaka till USA men höll kontakt med Ramsis varje dag och uppdaterade honom om utvecklingen kring att med hjälp av en hbtq-jurist få igenom Ramsis visum-ansökan. De sparade foton från sommaren av dem ihop, även intima bilder på dem i sängen tillsammans.

I januari 2016 kom Sam tillbaka till Beirut för att spendera tid med Ramsis och planera vad de skulle göra efter att de var gifta. Eftersom Sam hade ett bra jobb så godkändes Ramsis visum till USA efter att de förlovat sig. Han sa till sin familj att han hade fått ett stipendium i USA och att han skulle åka dit kommande sommar.

I början var Ramsis exalterad över att flytta till USA med sin nya partner. Hans dröm om ett bättre jobb och att kunna hjälpa sin familj i Syrien kom äntligen närmare verkligheten.

Sam föreslog att de skulle gifta sig för att säkra hans tillstånd att vara i landet. Ramsis kunde inte säga nej eftersom han ville ansöka om ett Green Card, ett permanent uppehållstillstånd. Ramsis började ganska snart känna sig hemma och bekväm i New York och Sam tillät honom att använda gayapparna för att integrera sig och träffa nya vänner.

»Han bestämde sig då för att göra allt han kunde för att rädda sitt liv och för att lämna Libanon.«

Ramsis säger att amerikanerna har svårt att förstå att han är syrier och kristen. Han säger att de ställer samma frågor till honom som de ställer till muslimer, som ifall han dricker alkohol eller äter fläsk.

När han kom till New York pratade alla om det kommande presidentvalet hela tiden. Hans nya vänner skämtade om att Trump skulle vinna och att Ramsis skulle behöva packa väskan. Men han själv var säker på att hans Green Card-ansökan skulle gå igenom så att han inte skulle behöva oroa sig, även om Trump vann.

Många syrier Ramsis känner har fått ett brev med avslag på ansökan om visum från USA:s ambassader i Turkiet och Jordanien under Obamas presidentperiod. Det var redan tidigare svårt att få inresetillstånd till USA och är inte något nytt, även om Trump var öppen med att det skulle bli svårare. Ramsis kan till exempel inte öppna ett bankkonto på grund av att han är från Syrien.

»Ramsis känner sig ofta obekväm på offentliga platser nu och upplever att stämningen på New Yorks gator håller på att förändras.«

Sorgen över att han inte kan resa till Syrien för att träffa sin familj förrän han får sitt amerikanska medborgarskap, är enorm.

– Jag kanske aldrig kommer träffa min familj igen, säger han.

Ramsis känner sig ofta obekväm på offentliga platser nu och upplever att stämningen på New Yorks gator håller på att förändras.

För ett tag sedan började han få hotfulla meddelanden på chatten från en kille i Boston som Ramsis haft kontakt med sedan tiden i Beirut, innan han träffade Sam. De hotfulla meddelandena blev fler efter Trumps försök att stoppa syrier och andra från »muslimska länder« att komma in i landet i januari i år. Råheten i meddelandena skrämmer Ramsis till att tro att hans familj kommer att få reda på hans sexuella läggning och att han lever i ett »arrangerat« äktenskap.

Samtidigt lever han hela tiden också med oron det innebär att vänta på att kriget i Syrien ska ta slut, och han överväger på riktigt att resa tillbaka till Syrien för att få vara med sin familj, där han känner sig trygg på riktigt.

Text Khaled Alesmael

Bild Stina Löfgren

Översättning Carolina Hemlin

Ramsis och Sam är fingerade namn

Läs mer

Min underjordiska revolution av Khaled Alesmael