Intima filmscener säkras från sexuella övertramp
Över fyra år har gått sedan metoo-uppropen skallade i Sverige. Vilka förändringar har skett, och vilken roll spelar intimitetskoordinatorer i framtidens film- och scenkonstbransch?
Guldbaggegalan 2018. Femtio skådespelare går hand i hand ner för röda mattan. Processionen leds av en grupp trumslagare som allvarsamt spelar en marsch inför mediernas filmkameror. Flådiga långklänningar varvas med kavajer och svarta t-shirtar med texten #tystnadtagning.
Under hösten året innan har vittnesmål om sexuella trakasserier haglat ner på sociala medier, och flera branscher börjar nu slå larm om sexuella övergrepp på arbetsplatser. En av de första yrkesgrupperna som organiserar upprop är skådespelare.
Över 800 personer skriver under namninsamlingen, som sprids under hashtaggen #tystnadtagning. Vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp staplas på varandra. Ofta handlar berättelserna om samma gärningsmän, och äger rum såväl framför som bakom filmkamera och scen.
De sexuella övertrampen sker bland annat under arbetet med naken- och simulerade sexscener. Ur uppropet växer förståelsen för en ny yrkesroll fram – en slags stuntkoordinator som ska göra intimscener säkrare. Yrkestiteln intimitetskoordinator var född.
Jobbet är ännu så pass nytt att det bara finns två färdigutbildade intimitetskordinatorer i Sverige. Sara Arrhusius är en av dem. Hen har bland annat jobbat med produktioner som Netflixserien Young Royals och Ligga på Discovery+.
– Det kändes självklart från första början att jag ville göra det här. Jag har en aktivist i mig som vill skapa bättre sammanhang och strukturer. Då är det här yrket perfekt, säger Sara Arrhusius.
»Kyssar är nästan det mest intima man kan göra, det är läppar mot läppar. Nästan allt annat kan man fejka. Jag försöker hitta ett sätt som känns tekniskt och professionellt.«
Sara Arrhusius, intimitetskoordinator
En intimitetskoordinator arbetar för att intimscenerna i en film eller föreställning genomförs på ett säkert sätt. Det kan handla om allt från scener med gos mellan en förälder och ett barn, till gyneklogscener och explicita sexakter.
För att bli intimitetskoordinator ska man bland annat vara utbildad i koreografi, konflikthantering och navigering av samtycke. Enligt Sara Arrhusius är noggrann planering en grundförutsättning för säkra intimscener. Hen berättar hur arbetet med en kyss-scen kan se ut:
– Kyssar är för många det mest intima, det är läppar mot läppar. Man delar saliv. Nästan allt annat kan fejkas. Vi förankrar kyssen i berättelsen och gör den tekniskt. Man kan exempelvis bygga en kyss steg för steg, som en koreografi där varje rörelse är förutbestämd. Kemin läggs ofta på sist av allt.
När det är dags för inspelningen ser intimitetskoordinatorn över scenen så att allt går som planerat, stöttar teamet och hjälper skådespelarna bejaka sitt eget och sina kollegors gränssättande.
– Jag skapar ett rum som gör det möjligt för skådespelarna att utforska scenen och sina karaktärer på ett säkrare sätt. En grundförutsättning för det är att skådespelaren ska kunna backa och bromsa. Man kan inte heller anta samtycket från igår, i en professionell sfär måste man fortsätta checka in varje dag, säger Sara Arrhusius.
Till skillnad från USA, där filmfacket tagit fram riktlinjer för när produktioner bör anlita en intimitetskoordinator, så finns varken samma vägledning eller kunskap om den nya yrkesrollen inom den svenska filmbranschen menar Sara Arrhusius. Okunskapen bidrar till att regissörer kan ha en oro över att scenens konstnärliga kvaliteét ska gå förlorad.
– Motståndet kan också ligga på ett mer personligt plan; “Kommer du ingripa i mitt arbete eller göra scenen mjäkig?” Rädslor som ofta dementeras om vi får tid att arbeta ordentligt. Mitt jobb är ju att navigera maktstrukturer för att få fram ett så krispigt konstnärligt uttryck som möjligt, via en trygg arbetsmiljö.
Trots att vetskapen om intimitetskoordinatorer ökat de senaste åren, så upplever Sara Arrhusius att gestaltandet av intimitet fortsätter vara något som många inom film och scenkonst saknar en arbetsmetod för.
– Under inspelningar kan jag få frågor som »Hur funkar dina samtyckesövningar?«, för att det inte finns övergripande kunskap om hur man jobbar med det här på ett ingående sätt. Vi ligger jättelångt efter i relation till där vi som samhälle borde vara, säger Sara Arrhusius.
Skådespelaren Electra Hallman, känd från bland annat dramatenuppsättningen av Hedda Gabler och tv-serien Fröken Frimans krig, fick höras talas om intimitetskoordinatorer för två år sen. Inför en förlossningsscen på en filminspelning i somras fick hon för första gången möjlighet att diskutera den med en intimitetskoordinator, som även närvarade när hennes kollegor spelade in sexscener.
– Att veta att det finns någon som bevakar det här gav en avslappnande känsla. Jag var inte i direkt arbete med intimscener, men det skapade ett lugn för mig, säger hon.
Under 2017 var Electra Hallman en av de skådespelare som skrev under uppropet #Tystnadtagning. Hon upplever att samtalsklimatet kring sexuella övergrepp blivit mer öppet sen dess, men att de ursprungliga problemen består. Därförvälkomnar hon intimitetskoordinatorerna som en välbehövd ykresroll.
– Jag tycker att det vore det en helt rimlig heltidstjänst, både på de stora teaterhusen och på mindre länsteatrar. När vi ska ha ett slagsmål på scen har vi alltid en stuntkoordinator närvarande. Jag är väldigt glad att vi börjar röra oss dit gällande arbetet med intimscener, men det är en lång process. Jag önskar att det hade varit en självklarhet.
Enligt henne beror de fortsatta problemen med sexuella trakasserier på branschens projektbaserade struktur, som gör det svårt att veta vem man kan vända sig till när arbetsmiljön är bristande. Hon instämmer även med Sara Arrhusius om att dålig planering utgör en riskfaktor för sexuella övergrepp under intimscener.
– Det känsligaste är att bli utsatt för något man inte är beredd på. Det ska ganska mycket till för att man i stunden ska kunna säga stopp. Beroende på situation kan det vara lättare eller svårare, men det ska inte behöva ligga på individen som blir utsatt.
Tröskeln till att säga ifrån beror på hur medveten arbetsledaren är om sexuella trakasserier. Trots att Metoo knappast undgick någon inom film- och teaterbranschen varierar kunskapen kring sexuella övergrepp mycket från individ till individ.
»Jag tycker att det är fantastiskt att vi äntligen har intimitetskoordinatorer. Men jag har en liten farhåga för att arbetet ska stanna vid att man lägger allt arbete på den personen.«
Electra Hallman, skådespelare
– Det märks ganska snabbt om en regissör är påläst och intresserad av maktstrukturer och intersektionalitet. Ju mer det genomsyrar arbetet, desto tryggare känner jag mig med att markera någonting. Sen finns det en ironi i att de som ofta behöver markeras mot, inte har det intresset.
Därför ser Electra Hallman en branschtäckande kompetenshöjning som ett viktigt komplement till intimitetskoordinatorrollen, och som en grundläggande del av det förändringsarbete som efterlystes i och med #Tystnadtagning.
– Jag tycker att det är fantastiskt att vi äntligen har intimitetskoordinatorer. Men jag har en liten farhåga för att arbetet ska stanna vid att man lägger allt arbete på den personen. Det är en yrkeskategori vi behöver, men vi behöver också kompetensutveckling och fortbildning i alla yrkeskategorier. Det ska finnas, och inte bero på vilken arbetsledare man har.
LÄS OCKSÅ:
Text Alva Warnström Mårsén
Bild Nadja Hallström
