I »världens största demokrati« är samkönat sex olagligt – igen
Idag går Indien till val. 2009 avkriminaliserades samkönat sex och många jublade. I december 2013 blev det återigen olagligt, då högsta domstolen plötsligt tog tillbaka den 152 år gamla brittiska sodomilag som förbjuder »onaturligt sex«. Nu vet ingen åt vilket håll landet är på väg för hbtq-personer.
Connaught Place i centrala Delhi var länge den indiska huvudstadens bultande hjärta med shopping, kontor och restauranger. Dagtid är det svårt att promenera omkring ostörd på gatan, då desperata unga män försöker få provision genom att locka kunder till olika souvenirbutiker. Kvällstid är det också en plats för män som vill träffa andra män. Jag träffar Amit utanför tunnelbaneuppgången vid Rajiv Chowk. Han har en svartvit sjal lindad kring halsen som täcker delar av hans välansade skägg. Det sticker ut grå hårstrån, men han har just fyllt 25 år. Han har uppvikta blå jeans och går självsäkert förbi tunnelbaneuppgången.
– Många brukar fråga om jag är en modedesigner och därefter frågar de om jag är gay. Jag tar det som en komplimang, säger han stolt.
Amit jobbar som grafisk designer och säger att han alltid varit öppen med sin sexualitet. De flesta av hans kollegor, vänner och familj vet hur det ligger till, men han tar inte med sig pojkvänner hem till sin familj.
– De stödjer mig som en son, men jag tror att de hade accepterat mig om jag var en homosexuell granne, säger Amit.
Han träffar precis som många andra unga indier sina partners utanför hemmet.
»Polisens utpressning mot homosexuella personer är ökänd.«
Att dejta i offentligheten har varit relativt oproblematiskt tills att Högsta domstolen i december förra året återigen förbjöd »onaturligt sex« och polisen fick större möjligheter att trakassera män som har sex med andra män.
– Jag har blivit tagen av polisen förut, så jag vet hur det går till och är på min vakt, säger Amit.
Det var efter att Amit haft sex på en restaurangtoalett som personalen tillkallade polis, men Amit och hans vän nekade och fick tre alternativ. Polisen sa att de skulle ta dem till ett statligt sjukhus för att fastställa att de haft sexuellt umgänge, besöka föräldrarna eller komma med den äldre polisen till hans tomma lägenhet.
– Han tittade mig i ögonen och sa att ha »kan se« att jag har mycket oralsex. Vad är det för en kommentar, från en polis?
Amit följde inte med polisen hem, utan mutade sig ur situationen.
Polisens utpressning mot homosexuella personer är ökänd och efter att Amit släpptes uppmanade den äldre polisen honom att komma och säga hej nästa gång han var i området.
– Det är många poliser som patrullerar i området enbart för att få pengar eller sex, säger Amit.
»Lagstiftningen är bara en del. De verkliga problemen finns i skolor som kastar ut transpersoner, på arbetsplatser och på gatorna där queerpersoner trakasseras.«
De nygamla sodomilagarna kom som ett bakslag för den indiska queerrörelsen, men Rituparma Borah, som är en av Delhis mest framträdande queeraktivister, påpekar att lagar inte gör att förtryck eller trakasserier försvinner.
– Lagstiftningen är bara en del. De verkliga problemen finns i skolor som kastar ut transpersoner, på arbetsplatser och på gatorna där queerpersoner trakasseras, säger hon.
Indien går till val nu i maj och högerpartiet Bharatiya Janata Party har vind i seglen, vilket oroar Rituparma Borah.
– BJP kommer att krossa alla marginaliserade grupper. Muslimer, daliter och hbtq-personer – alla kan råka illa ut. Vi är rädda för att intoleransen kommer att öka om de vinner, säger hon.
Narendra Modi, som är BJP:s premiärministerkandidat och medlem i den hindunationalistiska rörelsen Rashtriya Swayamsevak Sangh, har dock inte officiellt tagit ställning gällande sexuella minoriteters rättigheter. Det gör att det finns aktivister som stödjer partiet.
– Jag stödjer Modi och kämpar för förändring inifrån hinduismen. BJP kan inte fortsätta vara konservativa om de vinner, säger journalisten och aktivisten Ashok Row Kavi.
Han var den första som kom ut som homosexuell i Indien 1984 och konstaterar att det sedan dess blivit många fler.
– Vi kommer inte att gå tillbaka in i garderoben, men det går inte att ändra en hel befolknings attityd på en dag.
Text och foto Julia Wiræus
Läs mer
Rapport från delat land, krönika ur Ottar #1 2013