I en porrifierad värld

Någonstans på internet: Fem män knullar – i tur och ordning – en kvinna i anus. Efter att de ejakulerat inuti henne sätter hon sig på huk och trycker ut sperman i ett glas. Därefter tvingar männen henne att dricka upp den brunblaskiga vätskan framför kameran.

Tillåtet är det hur som helst. Pornografi och rätten att producera den, medverka i den och slutligen att runka till den är en rättighet i stora delar av världen.

I Sverige – de få gånger diskussioner tar sig förbi den vattendelande frågan för eller mot – inskränker sig porrdebatten till att då och då blossa upp om huruvida människor som jobbar i porrbranschen ska få kallas sexarbetare och på så vis få gå med i fackföreningar och betala skatt som alla andra.

Men även om debatten sällan är slagkraftig har det hänt saker. Sedan 2000, då Alexa Wolfs film Shocking Truth orsakade kraftig debatt om att kvinnor utnyttjas i porrindustrin har porrmotståndet sakta förpassats till det ohippa landet. Att tycka porr är kul och ok är det nya svarta, och den som inte gillar läget har ofta svårt att utveckla sina tankar bortom det stiffa (och för det mesta moraliska) motståndar-epitetet.

Ännu mer låsta är positionerna i USA. Att vara liberal och progressiv är att vara för porr, den som är emot anses vara en tokig, sipp högerkristen eller en lika tokig och sipp radikal Andrea Dworkin-feminist.

Porr är också i mycket större grad en del av underhållningsindustrin än i Sverige (även om svenska tidningsläsare också haft nöjet att följa Pamela Anderssons bröllopsförberedelser, Victoria Silverstedts troslöshet och Paris Hiltons sexvideo).

Filmstjärnor skryter om lap-dance

Porrstjärnor som Jenna Jameson skriver biografier och hälsas som rockstjärnor av tonåriga fans på sina signeringsturnéer. I musikvideor juckar – främst – kvinnor i minimala kläder och unga filmstjärnor som Scarlett Johansson skryter om att de firar sina födelsedagar med att gå på strippklubb och köpa en lap dance.

När den amerikanska journalisten Pamela Paul fick i uppdrag att skriva en artikel om porr till tidskriften The Times temanummer om sex och hälsa slogs hon av hur hela det amerikanska samhället ”genomsyrades av porr”.

Hon bestämde sig för att rikta blicken mot dem som använder porr och hur de påverkas av den i stället för som brukligt skriva ännu en artikel om ”porrindustrin”. Resultatet blev en text och en massa överbliven nyfikenhet, som i sin tur blev boken Pornified, ett reportage om hur porr påverkar män, kvinnor, barn och deras relationer till varandra.

Boken släpptes hösten 2005 och väckte en hel del uppmärksamhet.

– Många skrev och sade att de var glada att någon äntligen pratade om problemen med framför allt internet-porr, berättar hon via telefon från New York.

Men alla blev inte glada.

– Jag fick mängder av mail där folk kallade mig saker som ”galen högerkristen” och anklagade mig för att gå president Bush’s ärenden. Det är särskilt ironiskt med tanke på att jag tillhör den progressiva vänstersidan av demokraterna. Det förvånade mig att så många självutnämnda liberaler har en så snäv syn på pornografi att de inte ens är beredda att diskutera frågan om hur porr påverkar människor.

Porr påverkar sexualiteten

Och kanske är det konstigt också för att Pamela Paul inte på något ställe i Pornified tar ställning mot pornografi . Tvärtom saknar boken varje uns av moralism utan är snarare en redogörelse för vad som händer med människors sexualitet och relationer när de tittar på porr, uppbackat av statistik och åter statistik.

Under arbetet med Pornified intervjuade Pamela Paul närmare hundra män och ett tjugotal kvinnor. En del av dem kollade inte alls på porr, andra bara ibland. De flesta av dem gjorde det väldigt ofta.

Ingen av de som intervjuats skulle vilja att deras döttrar ens poserade nakna i ett glossigt ”softcore”-magasin som Playboy. Och de som har eller drömmer om söner ville helst att de väntade till 16-17-årsåldern innan de börjar konsumera porr.

Kvinnor objektifieras

Alla männen som intervjuas hävdar också att de är helt på det klara med att det porren skildrar inte är på riktigt, bara en fantasi, och att kvinnor ofta objektifieras på ett sätt de inte tycker är ok i det verkliga livet.

Men ändå påverkas de.

Många berättade att de har svårt att få orgasm när de ligger med sina fruar och flickvänner om de inte får spruta dem i ansiktet, som i porrfilmerna. Fruarna och flickvännerna upptäcker att de få gånger deras män vill knulla med dem hade de lika gärna kunnat onanera – männen är ändå inte närvarande.

Åter andra behöver viagra för att kunna genomföra ett samlag.

En 28-årig New York-bo skriver till Pamela Paul och berättar hur han – efter att ha gått loss ordentligt på internetporr under några år – har problem att behålla ståndet när han har sex med en annan människa. Hans förmåga till kåthet och erektion har, likt en pavlovsk hund, betingats till ett outsinligt flöde av pornografiska bilder på en datorskärm. Inte heller när han slutat titta på porr kommer förmågan tillbaka.

– And that´s sad, skriver han.

Psykologer berättar för Pamela Paul om det växande antal unga pojkar som har problem att relatera sexuellt till ”riktiga” människor och inte bara till pornografiska bilder, advokater vittnar om att maken-tittar-för-mycket-på-internetporr-anledningar har seglat upp som ett vanligt skäl till skilsmässor.

Samtliga porrkonsumenter som Paul intervjuat konsumerar porr på nätet. Internet har revolutionerat tillgången på porr. Förändringen, som smygstartade redan med videotekniken, innebär att den som vill kolla porr inte längre behöver smyga i väg till en porrklubb eller bio för att runka till bilder; i dag finns hur mycket som helst att välja bland bara några tangenttryckningar bort.

Barn borde undervisas om porr

Pamela Paul driver tesen att hur vi ser på porr måste förändras, eftersom porren har gjort detsamma. Den gamla diskussionen huruvida man är för eller mot porr måste skrotas. Porr finns och vi borde i stället koncentrera oss på att deala med att den gör det, menar hon.

Framför allt borde barn undervisas i vad porr är för något.

– Även i de skolor där barnen faktiskt får sex- och samlevnadsundervisning är det ingen som talar om porr. Barn måste få lära sig att porr är en industri, att det som porren visar är en fantasi och inte verklighet. De måste också förstå att människor påverkas av att titta på porr, och att företag tjänar pengar på att de gör det, säger hon.

Barn är nyfikna på sex, men saknar förmåga att skilja på vad som är sex med en annan verklig människa och vad som är iscensatt sex på en datorskärm. I dag räcker det dessutom med en simpel felstavning för att en sökning på internet ska hamna någon helt annanstans.

Pamela Paul skulle vilja se tekniska lösningar som gör det möjligt att skydda barn från särskilt grov och våldsam porr på internet. Till exempel skulle man kunna belägga sidor med krav på kreditkortsidentifiering.

– Men egentligen tror jag inte på lagstiftning som en lösning, säger hon.

I stället önskar hon att samhället skulle förändras genom att människors inställning till porr gör detsamma. Att man i ett samhälle där man äter porr till frukost lättare skulle våga säga ifrån om man inte kände sig bekväm.

Måste säga ifrån

Att en man skulle kunna säga till kompisarna som planerar en svensexa att ”jag följer gärna med, men jag tycker inte det är rätt sätt att fira en kommande vigsel genom att gå på strippklubb”. Eller att studenter som inte gillar porr säger ifrån när rumskamrater låter porrfilmer drälla omkring i huset.

– Men det är svårt. Ta till exempel dödsstraffet, som jag tycker är ett barbariskt straff men som majoriteten amerikaner stödjer. Men tänk er att George W Bush gjorde det till den viktigaste frågan under hans presidentskap att avskaffa dödsstraffet – då skulle verklig förändring kunna ske. Vad gäller porr tror jag det skulle få ett enormt genomslag om någon som till exempel Madonna sade att ”Nej, porr är inte alltid ok”. Men mest av allt tror jag på gräsrötterna, på att människor påverkar varandras attityder i vardagen.

– Det handlar inte om att barn och ungdomar inte ska se på barnförbjudna filmer med nakna sexscener, det handlar om att jag inte vill att min tioåriga dotter ofrivilligt ska behöva ramla över bilder på en så kallad bukkake, där sex män sprutar sperma på en kvinna, i en ålder när hon som bäst funderar på hur hon ska vara och bete sig för att pojkar ska tycka om henne.

Anna Hellgren, skribent och reporter på tidningen Arbetaren

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2006)