Huden – så funkar den!

Huden är den del av vår kropp som exponeras utan motstycke. På ytan signalerar huden ålder och ras, den kan avslöja sjukdomar och trauman, smyckas med tatueringar och smink. Ingen hud är den andra lik, vi bär till exempel alla på unika fingeravtryck. Och, vare sig vi vill eller inte, är huden en politisk spelplan. Den placerar oss i olika fack, den väcker beundran, begär, skam, hat och kärlek.

Helena Wasling Backlund är forskare inom neurofysiologi vid Göteborgs universitet och författare till boken Närmare – om det livsviktiga i att röra varandra, och kallar huden för ett socialt organ.

– Vi bygger relationer med hjälp av beröring. Det finns ett begär, en vilja att höra samman och ett sätt att visa det är genom att röra vid varandra, säger Wasling Backlund.

Vårt begär efter att höra samman leder oss närmare varandra, hud mot hud. I huden går nervtrådar med känselkroppar eller »receptorer « som skickar signaler till hjärnan. Olika typer av känselkroppar i huden har olika funktion.

De uppfattar var vi befinner oss, våra kroppsrörelser och vårt läge och identifierar former, material och temperatur. Hudens känselkroppar, som Helena Wasling Backlund studerar påverkar vår »emotionella jämvikt«, förklarar hon. De kallas c-taktila afferenter.

– Deras signaler går till djupt liggande delar av hjärnan. Där förändrar de känsloläget, men det är en mer diffus känsla än vad vi får från andra känselkroppar.

Reaktionen vi får av beröring på huden beror på sammanhanget. Men just de här känselkropparnas funktion tycks vara att skapa välbehag. De gillar lätt beröring, hudtempererad och med en bestämd takt på ungefär en till tio centimeter per sekund, inte för långsamt och inte för fort.

– Det är helt enkelt en beskrivning av mänsklig beröring, som en smekning på armen, säger Helena Wasling Backlund.

»Det finns en specifik hastighet på smekningar som upplevdes som erotisk. Lite långsammare ska den vara, men inte för långsam. Då blir det istället obehagligt.«

Huden, känseln, de många nervtrådarna och känselkropparna är inte helt utforskade. De känselkroppar som Wasling Backlund beskriver upptäcktes exempelvis hos människan först på 1990-talet. Mycket återstår att kartlägga och förstå.

Emma Aurin har fördjupat sig i de c-taktila afferenternas erotiska betydelse, som doktorand vid Göteborgs universitet.

– Det visade sig att det finns en specifik hastighet på smekningar som upplevs som erotisk. Lite långsammare ska den vara, men inte för långsam. Då blir det istället obehagligt, berättar hon.

– Försökspersonerna befann sig i en laboratoriemiljö där en robot smekte dem med en mjuk pensel på armen och låret.

– Det är inte så att beröringen avgör om det blir sex eller inte, men den har betydelse. Jag tänker på beröring som ett sätt att förmedla en sinnesstämning.

»Det är mer socialt accepterat för en kvinna att uppskatta beröring.«

I nästa steg ska smekningen tolkas inuti hjärnan och sättas i ett sammanhang. Både Emma Aurin och Helena Wasling Backlund hänvisar till en studie från Finland där deltagarna fick markera vilka delar av kroppen som olika kategorier av människor – släktingar, främlingar, kollegor, vänner, partners – tilläts röra vid.

– En mer vardaglig beröring, som att ta i hand för att hälsa eller att röra vid någons axel för att få uppmärksamhet, har sällan en erotisk laddning. Det handlar delvis om vilka kroppsdelar som är tillgängliga för andra människor, säger Helena Wasling Backlund.

Läs också: Den ultimata hudkartan!

Hur vi reagerar på beröring kan ha många olika förklaringar. I Emma Aurins forskning visade det sig att kvinnorna i studien generellt upplevde robotens smekningar som mer behagliga.

– Det kan hänga ihop med att det är mer socialt accepterat för en kvinna att uppskatta beröring. Kanske beror det också på att man får mer beröring som kvinna, man är mer van. Det kan också förklaras av att kvinnors hårsäckar sitter tätare, det påverkar känsligheten. Men jag tror att det är en kombination, säger Emma Aurin.

»Huden är en politisk spelplan. Den placerar oss i olika fack, den väcker beundran, begär, skam, hat och kärlek.«

En annan skillnad var mellan de som befann sig i ett längre förhållande och de som var singlar eller i en nyare relation. De med stabila partners tolkade smekningarna som mindre erotiska.

– Vår teori är att beröringens betydelse förändras efterhand. I början av en relation är den avgörande för att skapa ett band, sedan handlar det mer om att underhålla det bandet, säger Emma Aurin.

Av vem, hur och var sker beröringen? Det går inte att bortse från kontexten. Samtidigt är vi de facto känsligare på vissa delar av kroppen, där nervtrådarna sitter tätare i huden. Könsorganen utmärker sig, särskilt klitorisknoppen och ollonet. Där finns flera typer av känselkroppar, bland annat en variant som brukar kallas för »genitala receptorer« och som också tycks finnas i bröstvårtorna.

»Det finns inte så mycket forskning kring erogena zoner. Den sexuella forskningen kring hudens fysiologi är en liten nisch.«

Även handflator och fotsulor är fullproppade med nervtrådar men utan att ha samma erotiska laddning som till exempel bröst, mun, lår, hals, nacke, öron och hela bäckenområdet.

– Men det finns inte så mycket forskning kring erogena zoner. Den sexuella forskningen kring hudens fysiologi är en liten nisch, konstaterar Helena Wasling Backlund.

Inte helt oväntat är huden på ollonet också mer utförligt kartlagd än klitoris, som på utsidan består av hud men som sedan breder ut sig innanför vaginans slemhinnor. För där huden tar slut tar slemhinnorna vid – i alla fall i munnen och i vaginan. Där finns andra typer av nervtrådar, också högkänsliga, men de är beroende av fuktighet. Ju torrare slemhinnor desto sämre känsel.

Signalerna som känselkropparna i huden uppfattar skickas upp i hjärnan.

– Hjärnan aktiveras i stora nätverk. Det finns inte en särskild erotisk del av hjärnan, utan snarare ett helt sexuellt nätverk. Och många delar sammanfaller med andra funktioner, säger Helena Wasling Backlund.

Någonstans i det sexuella nätverket kan en mängd signaler stråla samman i en orgasm. Helena Wasling Backlund beskriver det som det mest kraftfulla välbehag som människan är kapabel till.

– Det är väldigt mycket som händer vid en orgasm, stora delar av hjärnan som aktiveras på samma gång.

Orgasmen sitter i hjärnan! Se där en vanlig rubrik. Men det är bara delvis sant. Den sitter också i vår hud, i knippen av sinnrika pyttesmå känselkroppar bygger vi relationer, stillar begär och skapar njutning.

Anna Dahlqvist är frilansjournalist och författare

Illustration Michelle Eismann

---

ENKÄT

Ottar frågar sex!

1.Vilka områden på kroppen är mest känsliga för beröring?

2. Vilken typ av beröring är skönast?

MARIA EKLUND

1. Nacken, brösten och några punkter under fötterna samt långt ner i svanken. Hela huden kan vara känslig för beröring om jag är i ett flöde och stämningen är rätt.
2. Det viktigaste med beröring är närvaro och kontakt med den som berör. Jag föredrar fast beröring med variation från »normalt« till hårt, dock utan att det gör ont.

SIMON OHM 

1. Egentligen i princip hela kroppen. Det bästa som finns är att ha sex med någon som verkligen utforskar ens kropp och letar efter nya vägar till njutning. Men mer specifikt: Nacke, rygg, läppar, fingertoppar, kuk, mellangård och anal.
2. Det varierar kraftigt och oftast är det avsikten och inställningen bakom beröringen som är det viktigaste. Läpparna kan älska både lätt, knapp, beröring men också att närmast bli bitna i. Ryggen uppskattar massage, smekningar eller rentutav att bli riven. Nacken allt från kyssar till bett eller ett fast grepp.

ISABEL CVJETICANIN

1. Jag tycker om att bli berörd på öron, innerlår, höfter och könet.
2. Med en kombination av kyssar på örsnibbarna och smekningar på könet och innerlår.

 

NADINE DAWOD

1. Jag tycker att det varierar beroende på var jag befinner mig i min upphetsning. Men ja, klitoris är såklart superkänslig. Och så tycker jag att baksidan av låren är väldigt känsliga, precis under skinkan. Men i vissa lägen kan till och med ett smek på armen eller magen kännas otroligt. Och så klart nacken och bakom öronen.
2. Jag föredrar att bli rörd med kroppsdelar snarare än till exempel en fjäder eller annat objekt. Till en början kan jag tycka att beröring från hand är det bästa som finns men i takt med att jag blir mer upphetsad vill jag ha »starkare« beröring. Då känns inte händer tillräckligt utan då vill jag också ha mun, läppar, tunga. Intensiteten är också jätteviktig, är det en ny person så gillar jag om det börjar lite mjukt för att känna in varandra och sen får det gärna stegra.

EMIL ISBERG

1. Insidan av låren och huden precis under ollonet.
2. Långsam smekning.

EMMALOUISE LINDSTRÖM

1. Hela kroppen kan vara känslig för beröring vid intima stunder. Men vissa områden, som halsen, läpparna, örsnibbarna, brösten, låren och könet kan vara extra känsliga.
2. Jag upplever att mjuk beröring med lite tyngd är skönast för mig. Smekande rörelser, som en hand mot låret eller försiktiga kyssar på halsen.

---

Läs också: Den ultimata hudkartan!

---

Om hud och yta i Ottar

Beautyfeminism (2018)

Ett blekare kön (2018)

Vätskornas topografi (2016)