Hivarbetet bantas bort i Sverige

I april i år skrev Ottar om att 75 miljoner av de statliga hiv-pengarna försvann i 2017 års budget. Utbildningar drogs in, kondomkampanjer stoppades. Region Gotland och Landstinget i Kalmar län blev helt utan pengar. I Stockholm tappade Lafa, Landstinget förebygger aids, många miljoner och fick säga upp personal och lägga ner tidningen Insikt som några av konsekvenserna.

Ett år har nu gått med halverad budget till det förebyggande arbetet med hiv och sexuellt överförda infektioner. 145 miljoner blev 75 miljoner kronor inför 2017. Tanken var att landsting och kommuner själva skulle finansiera sina verksamheter, vilket inte blivit fallet på de flesta håll.

»Allt försvann så snabbt. Om vi hade haft på oss till 2019 eller 2020 hade vi kunnat förbereda oss.« _{Charlotte Jerkelund}

För flera aktörer som jobbar för att förebygga hiv blev konsekvenserna ödesdigra. Nästa år avvecklas Adlongruppens alla verksamheter i de åtta regioner och landsting de verkar. Adlongruppen jobbar regionalt med frågor om sexuell hälsa. Mycket tråkigt, menar Charlotte Jerkelund som arbetar för Adlon och är folkhälsoutvecklare i Jönköpings län.

– Allt försvann så snabbt. Om vi hade haft på oss till 2019 eller 2020 hade vi kunnat förbereda oss inför en ny situation, menar Charlotte Jerkelund.

Finansieringen de haft på 1,5-2 miljoner kronor årligen är härmed borta, vilket innebär att projekt som Sexit riktat mot ungdomsmottagningar, Mig mot sjukvården och Dubbelt skydd, en informationssatsning mot elever, troligen upphör. Hbtq-arbetet kommer också att bli svårt att driva vidare.

– Vi har haft många verksamheter riktade till olika målgrupper. Nu blir det svårt att testa och pröva nya idéer, säger Charlotte Jerkelund.

Även Kunskapsnätverket hiv/STI Norr förlorade sin tidigare budget på tre miljoner, vilket Ottar skrivit om tidigare. Många projekt har lagts ned, till exempel resor till hivskolan i Stockholm och projekt som riktar sig till personer som injicerar droger. Arbetet fortsätter dock i liten skala:

– Samverkan mellan länen och regionerna har fortsatt under 2017 och fortsättning planeras för 2018, men i betydligt mindre omfattning. Vi har till exempel samarbetat kring en filmserie som riktar sig till nyanlända unga, säger Anna-Karin Öberg, i nätverkets styrgrupp.

Vilka ska fylla tomrummet efter er?

– Det pågående preventionsarbetet lokalt inom landsting och regioner får fortsätta utan stöd från statliga medel, och det innebär naturligtvis att det inte kommer att bedrivas i samma omfattning som tidigare. Vi vet ännu inte hur framtida uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa ska utformas, säger Anna-Karin Öberg.

Ingen har i dag en helhetsbild kring hur det preventiva arbetet när det gäller hiv/aids och sexuellt överförda sjukdomar påverkats av det minskade anslaget. Om antalet nydiagnostiserade med hiv har ökat under 2017 vet ingen heller än, då siffrorna följs upp på helårsbasis.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjorde en analys i oktober 2016 inför nedskärningen, där de såg risker för ökad smittspridning och haltande metodutveckling. Sedan dess har inte SKL följt upp utvecklingen.

– Vi har inte gjort någon fördjupad uppföljning än utan avvaktar till nästa år på grund av att så mycket annat är i stöpsleven, säger Helen Lundkvist Nymansson på SKL till Ottar.

»Det blir ett långt glapp, som pågått ända sedan hösten 2016.« _{Andreas Berglöf, RFSU}

I september i år kom regeringen med ett annat hivrelaterat beslut: Att Folkhälsomyndigheten ska sköta fördelningen av statsbidragen för insatser kring hiv/aids inför 2018. Det nya blir att alla frivilligorganisationer ska söka pengar direkt hos Folkhälsomyndigheten istället för, som tidigare, hos kommuner och landsting.

Men varken regleringsbrev eller förordningar är klara, vilket ger en osäkerhet för det ideella arbetet kommande år.

Andreas Berglöf, sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU, är kritisk till förändringen:

– Folkhälsomyndigheten väntar på sitt regleringsbrev som kommer 19-20 december. Sedan kommer riktlinjerna för hur de statliga bidragen till arbetet med hiv ska fördelas till ideella organisationer på lokal och regional nivå först under våren 2018. Det blir ett långt glapp, som pågått ända sedan hösten 2016, säger Andreas Berglöf och fortsätter:

– Det som är lätt att riva ned är svårare att bygga upp igen.

UPPDATERING: Svar från Annika Strandhäll (S) socialförsäkringsminister.

Beslutet har också fått Lunds studenters Projekt Sex att reagera. Studentmottagningen kan inte hålla öppet från och med januari när de inte vet om de har pengar.

– Vi är en studentorganisation, som visserligen funnits i 26 år, men vi har ingen ekonomisk buffert. Om vi inte vet att vi får pengar senast i mitten av december måste vi stänga och säga upp vår lokal från januari, säger samordnaren Sofia Kvarnbo som menar att de är en »extremt välbehövlig organisation« i en studentstad.

– Varje dag har vi sju-åtta besök av studenter och utöver det har vi aktiviteter, en hbtq-grupp och utbildningar.

Hur kommer det förebyggande hivarbetet se ut i en framtid utan kunskapsnätverk och med ekonomiskt försvagade landstings- och regionverksamheter?

Peter Månehall, ombudsman på Hiv-Sverige, är bekymrad över hur den förlorade kunskapen ska ersättas.

– För de ideella organisationerna blir det svårt att ens fylla i de ansökningar som gäller för att söka pengar. De har inte heller den uppbyggda kompetensen som nätverken i landstingen besitter. Risken är stor att vi får ännu ett mellanår för hivarbetet i Sverige, säger Peter Månehall.

Agneta Borgström

Ottar har sökt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för en kommentar.

UPPDATERING: Svar från Annika Strandhäll (S) socialförsäkringsminister.

Läs mer

Organisationer orolig för nedskärning av hivarbete (SR)

De tidigare höga hivanslagen får ses som ett undantag (4 december 2017)

Kris i hivarbetet efter halverad budget (Ottar, april 2017)