Historisk seger för transpersoners rättigheter i Europarådet
Transpersoner ska själva få besluta om byte av juridiskt kön. Steriliseringskrav och psykiatriska diagnoser ska bort. Det är några av kraven i den resolution om transpersoners rättigheter som Europarådets parlament röstade igenom i går. För Sveriges del krävs förbättringar på flera områden.
I dag är det Socialstyrelsens rättsliga råd som tar ställning till ansökningar om att få byta juridiskt kön i Sverige. I den nya europeiska resolutionen konstateras att det beslutet bör bygga på självbestämmande.
– Det här är en progressiv resolution som kommer att göra stor skillnad för många människor om den införlivas, säger Kerstin Burman som är förbundsjurist på RFSU och tidigare har drivit flera fall om rättigheter för transpersoner.
Tidigare i år presenterades en utredning som föreslår att den svenska könstillhörighetslagen slopas och delas upp i två delar; en för juridiskt kön och en för medicinsk könskorrigering. Om den går igenom kommer Sverige att leva upp till självbestämmandet gällande juridiskt kön. Men det finns också andra punkter som berör Sverige, till exempel att staten i större utsträckning ska efterfråga uppgifter kring transpersoners livsvillkor i exempelvis folkhälsoundersökningar för att kunna driva ett mer effektivt anti-diskrimineringsarbete.
– Vi vet alldeles för lite om transpersoners livsvillkor i Sverige så där har vi definitivt en läxa att göra, säger Kerstin Burman.
»Det här är en progressiv resolution som kommer att göra stor skillnad för många människor om den införlivas.«
När Europarådets parlamentariska församling röstade igenom resolutionen i onsdags visade sig stödet vara starkt. 68 ledamöter röstade ja och 23 nej. Resolutionen är inte bindande, men har ändå stor betydelse för civilsamhället i kampen för transpersoners rättigheter.
– Den kommer också fungera som tolkningsgrund i Europadomstolen för mänskliga rättigheter där det med jämna mellanrum kommer upp mål som gäller transpersoners rättigheter. Resolutionen blir ett viktigt verktyg både politiskt och juridiskt, säger Kerstin Burman.
Parlamentet i Strasbourg har nu också tagit ställning emot kravet på skilsmässa och sterilisering vid könskorrigering – något som fortfarande gäller i ett trettiotal av Europarådets 47 medlemsländer.
De fem svenska ledamöter (av totalt sex ) som var på plats och representerade Socialdemokraterna och Moderaterna röstade alla ja. Sverigedemokraterna representant Julia Kronlid var frånvarande på grund av sjukdom.
Medlemsstaterna uppmanas också att ta bort psykiatriska diagnoser av transpersoner och samtidigt säkerställa att de erbjuds nödvändig medicinsk behandling. Med det går man före den internationella diskussion som pågår kring just den psykiatriska diagnos som i dag kallas »könsidentitetsstörning«.
– I Sverige är det en psykiatrisk diagnos som ligger till grund för könskorrigering men det finns egentligen inget stöd för den. Det vore nog mer rimligt att ersätta den med en somatisk diagnos eftersom det handlar om kroppen, konstaterar Kerstin Burman.
Anna Dahlqvist
Bild: Council of Europe
