Hej Eva Hedlund

Vad är en perversion?
En samlingsdiagnos för varierande beteenden som ger sexuell tillfredsställelse utan att vara ”vanliga samlag”. För den som bär på perversionen är den ett måste, ett tvång för njutningen. Beteendet har oftast utvecklats tidigt i livet som ett skydd mot svåra känslor. Själva problemet har omvandlats till sex, det vill säga sexualiserats. Så ser man det utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv.

Har man en psykisk störning om man vill ha till exempel kiss-sex eller bondage?
Kiss-sex i sig är inget uttryck för psykisk störning. Men rent allmänt kan man kalla perversioner för en typ av psykisk störning. Perversionen kan vara självdestruktiv eller riktad mot andra, som till exempel vid pedofili, lustmord eller sadistiska handlingar. Medan att till exempel ha sex på en gummiduk eller vilja att ens partner har latexkläder inte kan kallas destruktiva.

Hur behandlar man en perversion?
Man ska inte utgå från att perversioner alltid ska behandlas. Det är långt ifrån säkert att förståelsen för hur den kommit till och vad den skyddat mot innebär någon som helst lättnad för bäraren. Det kostar på att gå i behandling också. Men vill han eller hon söka behandling är psykoterapi den metod som vanligen används.

Vissa anser att så kallade avvikande sexuella beteenden sjukdomförklaras av psykologer och terapeuter. Vad anser du om det?
Det förekommer säkert. Av någon anledning anser många i vårt land, inte minst sexologer, att ordet perversion är nedsättande, vilket begrepp som neuros, psykos eller psykisk störning inte är. Jag tror att det har att göra med att det vilar något ”löjligt” över perversioner som man inte vill bli delaktig i och därför hellre vill kalla det avvikande beteenden eller dylikt. Själv tycker jag inte att man ska vara rädd för att använda ordet perversion.

Är det dags för begreppet perversion att få upprättelse?
Ja verkligen. Ute i Europa är perversion ett vedertaget psykologiskt begrepp.

Carolina Hemlin