Hårt slag om kusinarv införs

I Tidöavtalet, som den nya regeringen tog fram tillsammans med SD, finns en skrivning som kan vara svår att förstå – men som kan få stora konsekvenser för delar av civilsamhället. Det handlar om arvsrätt för kusiner.

Idag finansierar en stor del av civilsamhället sina satsningar med medel från Allmänna arvsfonden. Organisationen Friends, initiativet Självmordslinjen och BRIS hjälptelefon är alla exempel på verksamheter som har startat som arvsfondsprojekt.

Genom åren har fonden finansierat tusentals projekt, och allt började med att kusiners arvsrätt avskaffades år 1928. Riksdagen beslutade då att arvet från personer utan nära släktingar och utan testamente skulle gå till allmännyttiga ändamål, och Allmänna arvsfonden bildades.

Nu har regeringen och SD beslutat att utreda ett återinförande av arvsrätt för kusiner. På Kammarkollegiet, som förvaltar Allmänna arvsfonden bedömer man att omkring 60 procent av arven som de tar emot försvinner om arvsrätt för kusiner återinförs.

Trifa Shakely, förbundsordförande för RFSL, menar att en sådan utarmning av arvsfonden skulle få stora konsekvenser för civilsamhället. Hos RFSL finansierar fonden till exempel ett projekt om hur graviditetsvården för regnbågsfamiljer kan förbättras.

− Om fondens resurser minskar kommer det påverka många organisationer, säger Trifa Shakely.

»Vi skulle ganska snabbt behöva skala ner vår verksamhet och bara göra det våra medlemmar tycker är absolut viktigast.«

Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

Nicklas Mårtensson, generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige, är av samma uppfattning. Funktionsrätt Sverige driver just nu flera projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden. »Min sexualitet – min rätt«, som görs − i samarbete med RFSU, är ett exempel.

Ett annat är »Funktionsrättsbyrån«, där målet är att skapa en fristående organisation som kan erbjuda rådgivning via telefon. Nicklas Mårtensson beskriver hur de som organisation under de senaste åren har blivit alltmer beroende av projektpengar.

– Vårt statsbidrag har bara ökat med tre procent sedan 2008, och det möter inte alls de ökade kostnaderna. Som jämförelse kan man titta på snittlönen för kommunalt anställda som under samma period har ökat med drygt 42 procent. Att vi inte har behövt dra ner på vår verksamhet beror helt på projektpengarna från Allmänna arvsfonden, säger han.

Under de senaste åren har förslaget om att återinföra arvsrätt för kusiner lyfts vid flera tillfällen, av politiker från olika partier. Inom Sverigedemokraterna verkar vissa se det som ett sätt att bli kvitt Allmänna arvsfonden, som de tycker finansierar »fel« saker.

År 2021 skrev till exempel SD-politikern Mikael Eskilandersson i en motion att »Allmänna arvsfonden kan ses som ett skäl till att ge kusiner arvsrätten åter, då denna fond milt sagt inte följt den ursprungliga tanken utan ger pengar till sådant som ligger långt utanför ›uppväxande släktets underhåll och uppfostran‹.«

Mathias Westrell, chef för Arvsenheten vid Kammarkollegiet, tycker inte att det finns fog för sådan kritik. Han konstaterar att Allmänna arvsfondens inriktning har förändrats genom åren och menar att Kammarkollegiet förvaltar fonden i enlighet med uppdraget.

Som tjänsteman har han inga åsikter om huruvida det är rätt eller fel att återinföra kusinarv. Däremot ser han att det är förknippat med en del utmaningar.

»När kusiners arvsrätt avskaffades var ett av skälen att det var resurskrävande att göra släktutredningarna.«

Mathias Westrell, chef för Arvsenheten vid Kammarkollegiet.

Något annat som han tycker man ska ha i åtanke är att ungefär en tredjedel av dödsbona som tas omhand av Allmänna arvsfonden är bristbon. Det innebär att skulderna är större än tillgångarna. I de fallen finns inget arv att hämta utan hanteringen av dödsboet innebär istället en kostnad.

Om man vill att ens arv ska tillfalla ens kusiner finns redan idag möjlighet att se till att det blir så, framhåller Mathias Westrell.

− Om man vill gynna sin släkt finns möjligheten att skriva ett testamente.

Huruvida kusiner får tillbaka arvsrätten eller inte återstår att se. När detta skrivs har utredningen ännu inte kommit igång. För flera ideella organisationer är sänkt ekonomiskt stöd dock redan ett faktum. I januari meddelade regeringen att de gör kraftiga nedskärningar i biståndsorganet Sidas anslag för information och kommunikation, vilket drabbar civilsamhället.

Svenska organisationer har tidigare kunnat söka medel från Sida för att »kommunicera kring sina internationella samarbeten« och »stärka engagemanget för en rättvis och hållbar global utveckling«. Den möjligheten försvinner nu nästan helt och hållet, när medlen minskas från 155 miljoner kronor år 2022 till 20 miljoner 2023.

− Detta ser vi på med stor oro. Det innebär en kraftigt minskad finansiering av RFSL:s arbete med internationell kommunikation, säger Trifa Shakely. Hon förklarar att nedskärningen inte främst påverkar RFSL utan systerorganisationer i länder där hbtqi-personer är mycket utsatta.

− Att sprida kunskap om hur livsvillkoren ser ut för hbtqi-personer i olika delar av världen och skapa engagemang kring den frågan är livsviktigt. Det är på liv och död. Även för Funktionsrätt Sveriges 50 medlemsförbund får de indragna Sida-pengarna stora konsekvenser. Nicklas Mårtensson räknar med att deras internationella samarbeten kommer bli lidande. Han upplever att man inom politiken inte värdesätter arbetet som görs inom civilsamhället.

− Vi riktar uppmärksamhet mot områden i samhället som inte fungerar och kommer med förslag på lösningar. På det sättet bidrar vi till ett effektivt och inkluderande samhälle, men för att vi ska kunna göra vårt jobb behöver vi en trygg finansiering, säger han.

Trifa Shakely tror att man inom civilsamhället kan behöva se sig om efter nya sätt att finansiera sina verksamheter.

− Det är hög tid att börja tänka i de banorna, för att kunna ha en långsiktig planering. Jag tror att vi behöver hitta nya allierade, säger hon. Samtidigt som hon ser med oro på att resurserna till civilsamhället minskar upplever hon och RFSLett växande engagemang.

− Vi har slagit medlemsrekord, och det tolkar vi som ett uttryck för att många vill göra motstånd mot en politik som ifrågasätter hbtqi-personer och vänder ryggen åt demokratiska värden.

Ottar har sökt flera ministrar i regeringen, men utan att få svar.

Text Charlie Olofsson