”Fyra barn är idealet”
Hårdare abortlagar leder inte till ökat barnafödande – ändå lyfts de fram som svar på sjunkande födelsetal i land efter land i Öst- och Centraleuropa. Befolkningskrisen har inneburit ett gyllene tillfälle för kyrkan, extremhögern och andra abortmotståndare.
I Makedonien började det för fem år sedan. Runtom i huvudstaden Skopje dök det upp affischer med budskapet att abort är mord. Avsändaren var anonym, men flera religiösa ledare tog vid och kritiserade abortlagen i media. Sedan lanserade regeringen en kampanj mot abort. Och så i juni förra året röstade parlamentet igenom restriktioner i abortlagen med hjälp av en särskild snabb procedur som i det närmaste förhindrade offentlig debatt.
– Den officiella orsaken till lagändringen är att de vill förbättra kvinnors hälsa. Men det råder ingen tvekan om att det är en del i regeringens strategi för att öka födelsetalen, säger Bojan Jovanovski från organisationen H.E.R.A som arbetar med sexuella och reproduktiva rättigheter i Makedonien.
Han berättar att regeringen har drivit en kampanj om riskerna med abort samtidigt som de har propagerat för större familjer.
– Jag tror att det är fyra barn som är idealet.
Även efter lagändringen har kvinnor i Makedonien rätt till fri abort fram till vecka tolv. Liksom tidigare krävs sedan sociala eller medicinska skäl till vecka 22. Men med de nya reglerna införs krav på en skriftlig ansökan om att få göra abort, obligatorisk rådgivning om fördelarna med att fullfölja graviditeten och en vänteperiod på tre dagar mellan rådgivning och abort.
Bojan Jovanovski är övertygad om att vänteperioden kommer att bli problematisk för fattiga kvinnor på landsbygden. Sedan tidigare täcks inte kostnaden för en abort av sjukförsäkringen och att dessutom tvingas resa till ett sjukhus för både rådgivning och abort blir dyrt. Bojan Jovanski beskriver också den nya lagen som förödmjukande och skuldbeläggande.
– Vi tror att det kan komma fler inskränkningar. Den senaste tiden har vi fått information om att sjukhuspersonal påverkas till att inte utföra aborter, och jag är rädd att en del sjukhus kommer att gå i den riktningen, säger han.
Han berättar om en oro för en ännu hårdare abortlag, kanske till och med ett abortförbud.
– Men samtidigt tror jag att det skulle bli väldigt svårt att få igenom det. Rätten att själv bestämma över sitt barnafödande finns ju med i vår grundlag, säger Bojan Jovanovski.
»Politikerna vill göra gemensam sak med kyrkan i att förespråka konservativa familjeideal. Då blir abortfrågan en del av det paketet.«
Som det ser ut nu kommer Makedoniens befolkning att minska med 15 procent till år 2050. Med en åldrande befolkning dör hela byar ut och försvinner.
Ett politiskt förslag om att ändra grundlagen så att det blir tydligare att äktenskapet är förbehållet en man och en kvinna kan ses som ytterligare ett led i att stärka traditionella värderingar kring familjen: Mamma, pappa och en massa barn.
– Jag tror att det förslaget också har att göra med födelsetalen, i alla fall delvis, säger Bojan Jovanovski.
Prognoserna för befolkningsminskning delar Makedonien med många länder i Öst- och Centraleuropa i dag. I Ryssland beräknas minskningen bli 20 procent de närmaste 40 åren.
Och från Ryssland i norr till Makedonien i söder – via Litauen, Ukraina, Vitryssland, Ungern och Rumänien – diskuteras hårdare abortlagar, där de inte redan har införts. Men har det någon effekt? Föds det fler barn om det blir svårare att göra abort?
– Nej, svarar Sunnee Billingsley, forskare i demografi vid Stockholms universitet, som har studerat befolkningsfrågor i de forna kommuniststaterna.
Det är ett nej utan tvekan. Hon tar upp exemplet Rumänien. 1966 förbjöd den dåvarande ledaren Nicolae Ceausescu abort, i syfte att få befolkningen att växa. De första åren steg födelsetalen för att sedan sjunka lika mycket igen. Då ökade istället mödradödligheten dramatiskt.
– Kvinnorna hittade andra utvägar, säger Sunnee Billingsley.
De utvägarna var illegala aborter och under det 23 år långa förbudet beräknas omkring 10 000 kvinnor ha dött som en följd av abortförbudet.
»I Ryssland har högerextrema organisationer varnat för att »etniska ryssar« snart kommer att vara i minoritet och att landet kommer att domineras av muslimer från Kaukasusregionen.«
Ett annat exempel som talar emot abortrestriktioner som framgångskoncept är Polen, även det ett land som kämpar med en minskande befolkning – trots att abort är förbjudet sedan 1993. Även Ryssland har sänkt abortgränsen och på andra sätt gjort det svårare att få tillgång till abort. Att befolkningsminskningen är en orsak till inskränkingarna framgår av flera officiella dokument.
– Jag tror att det kan handla om att politikerna vill göra gemensam sak med kyrkan i att förespråka konservativa familjeideal. Då blir abortfrågan en del av det paketet, säger Sunnee Billingsley.
För de katolska och ortodoxa kyrkorna har befolkningsminskningen blivit ett gyllene tillfälle att föra fram budskapet om att abort är mord, samtidigt som politikerna förstärker det med ett sekulärt argument. Vilka intressen som egentligen ligger bakom uttalanden och kampanjer är, som i fallet Makedonien, inte alltid tydligt.
De högerextrema är en viktig grupp som nu tar chansen att försöka få gehör för hårdare abortlagar. I Ryssland har högerextrema organisationer varnat för att »etniska ryssar« snart kommer att vara i minoritet och att landet kommer att domineras av muslimer från Kaukasusregionen. Liknande argument förs fram i Ukraina där det nationalistiska partiet Svoboda (»Frihet«) ligger bakom flera förslag om abortförbud och krav på böter för par som inte får barn.
I Ryssland har myndigheterna testat motsatsen till böter, det vill säga en slags belöning i form av ekonomisk ersättning till de kvinnor som föder två eller fler barn.
– Barnafödandet ökade initialt, men det visade sig sedan att det främst var tidpunkten som ändrades, säger Sunnee Billingsley.
Barnen kom tidigare och tätare, men de blev inte fler.
Om politiker verkligen vill påverka något så privat som barnafödande tycks det vara andra metoder som fungerar. Enligt Sunnee Billingsley krävs det en kombination av faktorer som gör det enklare att få ihop familjeliv och arbete för både män och kvinnor. De nordiska länderna betraktas i det här sammanhanget som förebilder, med generös föräldraledighet, väl utbyggd barnomsorg och relativt höga födelsetal.
– Den absolut största skillnaden mellan de nordiska länderna och ett land som Ryssland är männens delaktighet i familjelivet. Och just jämställdhet har visat sig vara en viktig orsak till ökat barnafödande.
Även andra förklaringar spelar in när det gäller frågan om minskande befolkning, som massutvandring och hög dödlighet. Ändå ligger fokus ofta på just barnafödandet.
– I de forna kommunistländerna har man en tradition av politiska åtgärder för att försöka få upp födelsetal, säger Sunnee Billingsley.
Av tre svåra ting – utvandring, död och födelse – verkar det senare vara enklast att angripa. Grundtanken är att människor vill ha barn om de rätta förutsättningarna ges.
– Generellt stämmer det faktiskt – många får färre barn än vad de säger att de vill ha. Men det finns ingen enkel lösning, de rätta förutsättningarna handlar om en helhet, säger Sunnee Billingsley.
Anna Dahlqvist är frilansjournalist och vikarierande chefredaktör på Ottar.