Folk ska kunna leva som de vill
Efter tjugo år på RFSU varav åtta av dem som generalsekreterare, lämnar Katarina Lindahl i vår över till en nykomling i RFSU sammanhang. Åsa Regnér har efter en noggrann rekryteringsprocess givits det ansvarsfulla uppdraget, och tillträder 1 maj som RFSU:s nya generalsekreterare. Ottars Anna Hellgren har ställt ett gäng knepiga frågor.
Hon ger ett ordentligt intryck, Åsa Regnér. Välkammad och med en kanti-kant-ordnad bunt papper med nedskrivna stödord för vad hon tycker. Så att hon inte svarar något tokigt. Kanske är det en förutsättning att vara både samlad och tydlig i den värld hon hittills rört sig i.
Efter studier i statskunskap och sociologi i Tyskland och en fil kand. i språk från Stockholms universitet fick hon sitt första jobb som utredare på arbetsmarknadsdepartementet. Därefter rullade det på med anställningar som utredare på TCO, ämnessakkunnig och enskild utredare om arbetslöshet och kön på arbetsmarknadsdepartementet, sex år på statsrådsberedningen varav fem som EU-samordnare för utrikesenheten. Senaste jobbet var som planeringschef på justitiedepartementet för förre jämställdhets- och integrationsminister Jens Orback.
Det ligger nära till hands att förknippa dig med socialdemokratin, ska RFSU bli sossar nu?– Nej, nej, absolut inte. Däremot tror jag att organisationen kommer att kunna utnyttja det faktum att jag har sett politiken inifrån och vet hur de politiska processerna fungerar. Jag har medvetet sökt mig till RFSU för att det är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation.
Varför fick du jobbet?
– Det borde du egentligen fråga dem som valde mig. Men förmodligen för att jag har den bakgrund och de kunskaper om politiska processer som jag har. Dessutom har jag ganska lätt att skapa kontakter med människor och olika aktörer.
Sexualpolitik har ju traditionellt sett alltid behandlats styvmoderligt i politiken. Varför tror du att det är så?– Det har aldrig ens funnits något definierat politikområde som heter sexualpolitik. Kanske är det ordet ”sexual” man värjt sig mot, det är lättare att använda förkortningar som SRHR och hbt. Det finns såklart både för- och nackdelar med att sexualpolitiken blir ett avgränsat område, risken är att man glömmer bort att tala om de positiva aspekterna av sex. Men det är också viktigt att det finns någon eller några att ställa till svars.
– Under min tid i regeringen arbetade jag mycket med ett förslag som skulle göra att olika statsråd fortfarande hade ansvar för sina delar av hbt-politiken, men att det skulle finnas en samordningsansvarig minister som kunde ställas till svars.
Om du fick drömma fritt, hur skulle världen se ut då?– Jag brukar ofta tänka på det, att en rättvis värld skulle vara en utan maktstrukturer och att den skulle se helt annorlunda ut än den vi har i dag. Helt annorlunda. Människors liv i dag styrs av kön, makt, etnicitet och sexuell läggning. Men visst tror jag att det är möjligt.
I RFSU:s stadgar står att organisationen ska arbeta för allas rättigheter oavsett kön, etnicitet och klass. Hur ser du på RFSU:s roll i klasskampen?
– Jag tror det är väldigt viktigt att jobba så att man ser alla grunderna till maktstrukturerna och att man tilltalar personer i alla grupper i samhället. Och det är ju så att har man låga eller inga inkomster är det mycket svårare att påverka sitt sexliv.
Ursäkta om jag provocerar dig nu, men du är en vit, heterosexuell medelklasskvinna som bor på Lidingö: Hur ska du kunna identifiera dig med och skapa förtroende hos till exempel en svart arbetarklassflata i en Stockholmsförort, eller en medellös bondkvinna i Indien som inte kan läsa?
– Det är inte provocerande, det är ju det jag är. Men så här: helt enkelt genom att diskutera och arbeta tillsammans med människor med andra erfarenheter. Jag ska ju inte göra det här jobbet ensam. Och just därför att jag är den jag är, blir det extra viktigt att lägga ner mycket energi på att hitta andra erfarenheter och infallsvinklar för att kunna bekämpa normerna.
Hur ska normerna bekämpas, tycker du?
– För det första är rättighetsdebatten viktig, eftersom det är först när man får syn på normerna som man kan förändra dem. Jag är en stark anhängare av internationella överenskommelser som ett medel till förändring. Att man slår fast och tydliggör var glappet i rättigheterna finns och hur man ska fylla det, och sedan följer upp att det verkligen görs.
RFSU är ingen uttalat feministisk organisation, och beslutet om huruvida den ska vara det har skjutits upp till en extrakongress 2008. Vad tycker du om det?
– Jag är själv feminist, och för mig är en feminist någon som ser att män som grupp har mer inflytande och fler privilegier än gruppen kvinnor. För mig är det inte krångligare än så, och jag har ägnat hela mitt yrkesliv åt jämställdhetsanalys. Det vore mig främmande att sluta med det. Men jag tycker också att det finns erfarenheter från till exempel politiska partier som har utropat sig som feministiska och där det inte blivit så mycket mer än en etikett.
– Jag tycker det är en styrka att RFSU varit – och är – så pass grundliga innan man tar ställning. Att man erkänner att det finns frågor som är väldigt svåra.
Så om jag säger poly, vad säger du då?– Poly?
Poly som i polyamorösitet och polyrelationer. Det finns de som tycker att man borde öppna upp för att fler än två personer kan vara vårdnadshavare till ett barn. Vad anser du?
– Folk ska kunna leva som de vill. Vad gäller barns liv vet vi att det är många barn som har betydligt fler än två viktiga vuxna i sina liv, och det är säkert bra att man kan få legal status i de fallen. Sedan har jag ingen aning om hur en sådan lag skulle se ut eller om RFSU har en ståndpunkt här. Mina positioner i olika frågor kommer att utgå från vad medlemmarna och organisationen tycker.
Är de internationella frågorna viktiga?– Absolut. Fyra av FN:s milleniemål har med sexuell- och reproduktiv hälsa att göra. Och det är olagligt att inte vara heterosexuell i 70 länder i världen. Jag är imponerad av vad RFSU gör på den internationella arenan. Allt från handfasta projekt till påverkansarbetet inom FN och i EU.
Hur ser du på RFSU:s framtida roll i politiken?
– Det är viktigt att RFSU har en tydlig roll. Vi är – tillsammans med till exempel RFSL – trots allt ensamma om att driva de här frågorna. Vi ska driva SRHR-frågor globalt, men även prata om dem i Sverige. Jag tror det finns ett behov av en organisation som går på djupet i den här kulsprutetiden vi lever i. Men jag tycker att frågor som våld mot kvinnor och våld i samkönade relationer är väldigt viktiga. Särskilt behandling av dem som begår de här brotten, och där har RFSU en unik kunskap efter år av kliniskt arbete med dessa frågor. Sedan vill jag också kämpa för att sexualiteten ska ses som något positivt i människors liv.
Anna Hellgren
