Ett lustfyllt dilemma

Lust. Ett ord fullt av positiv förväntan. Men också ett ord som kan skapa oro. Är min lust ”normal”? Och hur går det om jag vill mer ofta eller mer sällan än min partner? Klarar jag av att ta ett nej, klarar jag av att säga nej eller ”ställer jag upp”? Och om jag gör det, är det egentligen fel? De här människorna vi läser om i kvällstidningarnas söndagsbilagor, finns de på riktigt? ”Maria, 41” till exempel, hon som berättar i Expressen 10 juli om ”En total urladdning” när hon fick en husvagnsorgasm. Eller ”Carina, 29” som i Expressen 24 juli talade om hur ”Vi hade trekant på stranden på Kreta”. Och de där 10 000 kvinnorna som berättar om hur de vill ha snabbsex eller de 18 000 svenskar som berättar om utomhussex…

Frågorna är många, och alla funderar säkert då och då på det här med lusten. Finns det en norm som talar om för oss hur många gånger som är normalt varje vecka? Och vem sätter i så fall den normen? Står den i tidningarnas sexspalter? Egentligen är det väl bara vårt intresse för statistik och den oroliga viljan att jämföra oss med andra som gör att begrepp som ”normal samlagsfrekvens” ens kan existera.

Förälskelse väcker lusten
De flesta av oss vet att det finns tillfällen när normer inte spelar någon roll. När hon möter han, han möter han eller hon möter hon, så brukar det där med lusten inte vara något vi behöver bry oss om. Det är de tillfällena som arbete, studier, släktingar eller framtidsbekymmer försvinner in i ett töcken. Eller som den italienske sociologen Francesco Alberoni beskriver det i Jag älskar dig (1996): ”Förälskelsen är inte bara erotik eller njutning. Den är en unik och omisskännlig upplevelse, ett radikalt omstörtande av känslighet, sinne och hjärta som smälter samman två olika och avlägsna individer.”

– Aldrig blir sexet så frekvent som vid förälskelse, säger Stefan Laack, som arbetar med utbildningsfrågor på RFSU.

– Men det är svårt att vara förälskad livet ut, fortsätter han.

Stefan Laack arbetar även vid RFSUkliniken. Dit söker män som har ”problem”. Det handlar också om brist på lust.

– Nu kan män prata även om lust. Så var det inte för 15-20 år sedan. Det är inte nödvändigtvis så att män upplever mer olust än tidigare, men nu har de ett språk för det, de kan verbalisera intimiteten.

I dag har det, åtminstone i det offentliga mediala samtalet, blivit mer tilllåtet för kvinnor att bejaka sin lust. Och samtidigt har bilden av den ständigt kåte mannen fått ge vika för en mer komplex bild. När jag under några månader försöker läsa alla sexfrågespalter jag hittar så finns en kategori frågor som känns någorlunda ny: Kvinnor som undrar varför männen inte vill ha sex. Så nu står både kvinnor och män och undrar om de uppfyller normen av sexuell aktivitet.

Om man pratar om lust i parrelationer, ska de som kommit förbi förälskelsestadiet då luta sig tillbaka och bara låta lusten – eller olusten – komma eller ska man se lusten som ett slags arbetsprojekt?

– Jag tror att något slags arbete, låt oss säga att målmedvetenhet eller målinriktning, hjälper till. Det kan vara tredje steget i en trestegsraket, säger barnpsykiatern och psykoterapeuten Björn Wrangsjö. Men det kan aldrig ersätta det första steget. Om inte första steget tänder hjälper inga manipulationer.

Han menar att det har varit kvinnors förbannelse, men kanske också styrka, att de har kunnat delta i sexuella akter utan att första steget någonsin har tänts, medan männens erektion är en indikator som inte går att bortse från. Fast å andra sidan vet alla män att det är skillnad på erektion av det mer mekaniska slaget och en erektion där hjärnan och hjärtat är med.

Björn Wrangsjö tror att vi i dagens samhälle har höjt ribban för vad som framkallar lustreaktioner, speciellt när det gäller synen på vad det är som gör oss upphetsade:

– Enkelt uttryckt tror jag inte det var så noga förr i tiden. I dag ställer vi högre och högre krav. Vi har en massmedieterror när det gäller utseende och kroppar, där ”ideala” kroppar exponeras inom ett väldigt smalt variationsområde, och det gäller både kvinnor och män.

Myt om den biologiska driften

Behöver vi då lusten alls? För en man är i och för sig en utlösning var tredje dag ett sätt att undvika problem med prostatakörteln, sägs det.

– Och en orgasm om dagen förebygger inkontinens hos kvinnor, påpekar Veronika Halvarsson, sjuksköterska som nu studerar utbildningssociologi.

Björn Wrangsjö tycker det är viktigt att skilja lust från andra drifter. Lust är inget konstant begär som till varje pris måste tillgodoses:

– Lust är inte som hunger och törst. Den hänger ihop med ett väckt intresse. Om det inte väcks, så väcks det inte.

Så det där uppdämda behovet som bara går och väntar på att få explodera, det är egentligen en myt. Celibat, eller sommarens ”nya trend” enligt kvällstidningarna – asexualitet, är egentligen inga problem?

– Vi lever ju under en myt om att alla ska vilja ha sex, jämt. Det har gått långa perioder när jag inte har haft sex. Det kan bero på ett ruttet förhållande, att jag inte mått bra eller att man går upp i jobbet väldigt mycket. Men jag har inte gått omkring och varit frustrerad för det.

Petra Hansson, friårsledig 37-årig journalist på Stockholms Fria Tidning, säger att ”ju mer sex man har desto mer sex vill man ha” liksom det omvända, men hon är trött på att ständigt uppmanas att ha sex. Första gången jag träffade henne höll hon en lysande föreläsning om hur s/m-sex fungerar. Nu sitter hon och ammar sin dotter, Vilja, två månader.

– Jag blir helt matt över allt snack om att lusten måste hållas igång, säger Petra Hansson när Vilja har tagits om hand av sin pappa. Det kanske är så att man inte pallar så jävla mycket sex när man har en liten unge. När man väl är i säng kanske man vill sova.

Hon skakar på huvudet och ondgör sig över en artikel i Amelia Baby som propagerar för hur viktigt det är att nyblivna mammor kommer igång med sexlivet igen, och barnmorskor som pratar om samma sak.

– ”Använd glidmedel – det blir skönt efter ett tag!” Det är lite komiskt, sådant har jag ju inte mött förut, säger hon. Det känns faktiskt hysteriskt.

Björn Wrangsjö är övertygad om att den som inte har någon partner och som inte utsätts för en massa intryck som väcker det sexuella intresset mycket väl kan klara sig utan sex, utan att bli frustrerad. Men det finns andra saker som är svårare att klara sig utan.

– Vi behöver närhet, ömhet, beröring, kroppskontakt, påpekar han. Och ofta blir sex ett behändigt sätt att få dessa behov tillfredsställda på köpet.

Sexualitet under förändring

Om reproduktionen tidigare var kronan på verket i den heterosexuella relationen kom den ömsesidiga njutningen i fokus i 1960-talets sexuella revolution. Nu kan reproduktionen skiljas från sexualiteten, sex från kärlek, och ”familjen” i olika skepnader är under uppluckring. Men fortfarande är det den sexuella lusten som antas hålla ihop parrelationer, oavsett om det gäller hetero- eller homoförhållanden.

Då ska man komma ihåg att för inte så länge sedan var homosexualitet ett brott i Sverige, kvinnans lust något som skulle väckas av mannen, och sex före äktenskapet något som skolan skulle motverka i sin undervisning.

Exakt vad som lockar fram den sexuella lusten eller vad som gör att vår lust varierar är ingen exakt vetenskap.

– Det är svårt att komma åt den sexuella lusten, säger Björn Wrangsjö. Det finns en föreställning om att män använder sig av sex för att göra sig av med spänningar och inre problem, medan många kvinnor måste ha gjort sig av med problemen för att kunna engagera sig i erotiken. Det är möjligt att det ligger något i det.

Sedan tror han att bilden av män som projektinriktade och fokuserade på en sak i taget och kvinnor med sin simultankapacitet kan ha betydelse för själva sexualakten.

– Utan att generalisera tror jag att det är ganska vanligt att män har orgasmen som projekt, medan många kvinnor möjligen ser den erotiska samvaron som projektet.

Penetrationsfixering

– Den manliga lusten är så in i helvete penetrationsfixerad, säger Stefan Laack. I och för sig handlar det inte bara om män – det är många kvinnor som kräver eller önskar det också.

Samma sak säger Veronika Halvarsson:

– Samlag betraktas som det riktiga sexet, allt annat är bara ”förspel”.

Inte nog med att det penetrerande heterosamlaget som norm skymmer andra sexuella praktiker, den riskerar också att göra unga kvinnor till förlorare. Ett ganska vanligt problem bland unga tjejer är vestibulit.

– Man får inte vestibulit av ett samlag, men om man gör det till ett mönster att ha samlag utan att vara tillräckligt upphetsad så kan man drabbas av detta, säger hon.

Någon heltäckande förklaring till fenomenet finns inte, men smärtan som kvinnor känner är så stark att det räcker med att peta med en bomullspinne för att det ska göra ont, berättar Veronika Halvarsson. Trots att antalet drabbade är stort, enligt vissa hemsidor kan det handla om 100 000 kvinnor, finns ytterst lite forskning.

– En del har pekat på p-piller som en förklaring, men förra generationens tjejer åt ju också p-piller utan att få vestibulit. Man kan ju fundera på om detta handlar om att hela samhället har blivit så stressat, allt ska gå så snabbt och att man inte ger sig tid till att hitta lusten.

Och det p-piller som bidrog till kvinnors sexuella frigörelse på 1960-talet skapar också problem i sig självt.

– En vanlig biverkning av p-piller är att kvinnor inte känner någon lust, påpekar Veronika Halvarsson. En tjej sa att ”Det här är verkligen det bästa preventivmedlet. Jag känner ingen lust överhuvudtaget.”

Idealen kan skymma njutningen

Det finns andra saker som också kan påverka vår lust. En ojämn fördelning av hushållsarbetet för ett par som lever tillsammans är till exempel ingen lusthöjare. Och så har vi det här med utseendefixeringen. Att det finns ideal i varje tid och kultur lär vara svårt att komma ifrån. Men att det som förmodas vara attraktivt snävas in är ett reellt problem som påverkar många kvinnor.

– Skönhetsidealen riktade mot kvinnor är ett av de största hindren för kvinnors möjlighet att leva ut sin lust, tror Petra Hansson. I stället för att få orgasm ligger de och kniper in magen. Och så pekar hon på de dubbla budskapen som riktas mot kvinnor:

– Vi ska alltid vilja ha sex, samtidigt som framför allt unga tjejer får höra att de inte vill någonting, egentligen är det bara killar som tvingar dem – så det är bäst ändå att säga nej. Kvinnor förutsätts aldrig vilja göra något annat än det mest vanliga, det vill säga penetrerande samlag mellan man och kvinna.

Sex bättre med åren

Veronika Halvarsson tror att utseendefixeringen påverkar många tjejers förmåga att få orgasm:

– De kan inte slappna av när de har känslan av att de inte duger.

Och hon menar att de olika sätten att se på kvinnors och mäns sexualitet grundläggs tidigt:

– Små flickor får lära sig att det är fult att ta på sitt kön medan det är gulligt att killar tar på sin snopp. Sedan kommer de dubbla budskapen i högstadiet och gymnasiet där tjejer fortfarande ska hålla på sig samtidigt som de ska vara tillgängliga. Och jag minns en biologibok där det stod att i puberteten börjar killar onanera och tjejer menstruera. Det är sånt här som gör att det kan ta lång tid för kvinnor att våga mer och att lita på sig själva när det gäller sex, menar hon.

Allt fler äldre kvinnor vittnar dock om att sexlivet blir bättre och bättre med åren. Damtidningar som Tara, som vänder sig till kvinnor över 40 år, är fyllda av rubriker som ”Sex är bättre, oftare och härligare nu!”. Det är svårt att frigöra sig från tanken att många unga kvinnor egentligen lider sig igenom ett antal dåliga sexår helt i onödan.

Ändå så finns det anledning att vara optimist, menar Petra Hansson:

– Det är absolut lättare att vara ung tjej i dag än för 30-40 år sedan.

Petra, som är bisexuell, och har förhållanden med två män, säger att hon personligen aldrig har mött några hinder för att leva ut sin sexualitet:

– Jag befinner mig ändå utanför samhällsnormen då jag har valt att umgås i queera miljöer. Så jag vet inte ens när jag avviker. Jag har inte fått dåligt rykte för att jag har sex med flera, säger hon och skrattar.

Tvåsamheten ifrågasätts

Samhället förändras, liksom sexualitetens uttryck. Om tjugo år kanske en artikel om lust kommer att ha ett helt annat fokus. För om de senaste två decennierna fokuserat på könsroller och heteronormativitet är det nu själva tvåsamheten i dess moderna seriemonogamiska tappning som ifrågasätts. Krav kommer på att samhället ska sanktionera även polygami som accepterad samlevnadsform.

Petra Hansson berättar att hon tidigare jobbade som försäljare av sexleksaker och att företagets slogan var ”Byt inte partner – byt leksak”.

”Jävla moralism”, tycker hon och menar att det är fixeringen vid att en partner ska vara den som du hänger upp hela ditt liv på, inklusive sexlivet, som är problemet.

– Jag har haft flera förhållanden i många år i olika konstellationer, påpekar Petra Hansson. Varför måste det vara sex som upprätthåller relationen? Måste man gå ifrån varandra om man inte är så himlastormande kär eller jättekåt efter femton år? Kan det inte få vara lugnt och fridfullt – utan att man stressar upp sig över att ”Ojojoj, vi har inte haft samlag”.

Ulf B Andersson

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2005)