Ett ansvarsfullt klipp – vasektomi ökar

Efter tre barn, varav två biologiska, och flera besök på donationscentrum kunde Andreas Åsander att han var klar på barnfronten och hade gjort sitt för reproduktionen av mänskligheten.

»Nu är det dax att ta ansvar för det motsatta.« skrev han i sociala medier för ganska exakt ett år sedan. Då hade han just kommit ut från operationssalen med två färska stygn i pungen.

− Det var viktigt för mig att berätta öppet att jag hade gjort det för jag tycker att det är ett bra sätt för män i medelåldern att ta ansvar för reproduktionen, säger han.

Vid manlig sterilisering, vasektomi, klipps sädesledarna av så att spermierna inte längre kommer ut. I stället fastnar de på vägen och bryts ner av kroppen. Hur lång tid operationen tar varierar. Vissa är sövda men det vanligaste är att få lokalbedövning.

För Andreas Åsander tog operationen 45 minuter och han var vaken. Läkaren gjorde ett snitt i pungen och fiskade upp sädesledarna med ett verktyg som liknar en virknål.

»Det är inte riktigt som att bara »slå av kranen«. Man känner att de är där och drar. Det spänner och man hör när de knipsar.«

Andreas Åsander

− Det gjorde inte ont men det var obehagligt. Det är inte riktig som att bara »slå av kranen«. Man känner att de är där och drar. Det spänner och man hör när de knipsar, säger han.

Efter operationen bad han att få se stumparna av sädesledarna som läkaren hade klippt bort.

− De såg ut precis som två bitar kokt spagetti, fast ihåliga.

Förra året gjordes 2 967 vasektomier i Sverige. I statistiken från Socialstyrelsen syns en tydligt uppåtgående trend. Antalet som gör ingreppet har fördubblats under de senaste fem åren och i vissa regioner är ökningen ännu större. I Stockholm har antalet mer än tredubblats sedan 2015. Sexualupplysaren Inti Chavez Perez kallar det en växande politisk rörelse.

− Ökningen är ett uttryck för att reproduktiv hälsa inte längre i lika stor utsträckning bara ses som kvinnors ansvarsområde, säger han.

Vasektomi är en av de säkraste preventivmetoderna som finns. Det skyddar mot oönskad graviditet med 99,9 procents säkerhet och ingreppet är enkelt. Ändå är det förhållandevis ovanligt.

Att fler män väljer att göra det ser Inti Chavez Perez som ett steg mot en mer jämställd värld. I länder där vasektomier görs som alternativ till kvinnlig sterilisering räddar ingreppen rentav liv, då det är mer förknippat med risker för kvinnor.

År 2014 fick en massterilisering av kvinnor i norra Indien stor internationell uppmärksamhet efter att det framkommit att 14 kvinnor hade dött på grund av komplikationer.

De flesta som väljer att sterilisera sig är heterosexuella som lever med en partner och där paret inte vill ha fler barn.

− Oftast är det kvinnorna och inte männen som genomför sterilisering och det är inte logiskt med tanke på att kvinnlig sterilisering är ett mer omfattande ingrepp med större risker, säger Inti Chavez Perez.

Samtidigt som han tycker att det är bra för världen att fler män tar ansvar för att motverka oönskade graviditeter vill han betona att det är viktigt att tänka igenom ett beslut om vasektomi ordentligt.

− Det är ett ingrepp i ens mest intima delar. Det. är viktigt att man gör det för sin egen skull. Det är inget man ska göra för att vara en modern och jämställd man eller för att ens partner vill det, säger han.

– Det är också viktigt att tänka på att ingreppet är oåterkalleligt. Det kan visserligen gå att koppla ihop sädesledarna igen och sådana operationer görs, men det är inte alltid de lyckas.

»Förra året gjordes 2 967 vasektomier i Sverige. I statistiken från Socialstyrelsensyns en tydligt uppåtgående trend.«

I forum på nätet där vasektomi diskuteras sprids en hel del fördomar och missförstånd om vad ingreppet innebär. Många blandar ihop det med kastrering och tror att testosteronproduktionen upphör om sädesledaren kapas. Det finns också en föreställning om att sexet skulle bli sämre.

− Spermierna är mikroskopiskt små och påverkar inte känslan på annat sätt än att avsaknaden av dem ger en stor frihetskänsla för vissa män. Man har samma mängd utlösning och samma känsla i orgasmen, säger Inti Chavez Perez.

Andreas Åsander, som till vardags jobbar som politisk föreningsutvecklare på RFSU, upplevde att han hade ett visst känselbortfall under ett par månader efter sin operation.

− Då blev jag faktiskt lite orolig, men sedan blev det som vanligt. Kort sagt känner jag ingen skillnad alls nu mot tidigare, säger han.

De allra flesta som gör ingreppet blir snabbt återställda, men det finns ett litet antal men som upplever långvarig smärta i pungen efter att ha genomgått vasektomi. Vetenskapen har ännu inte kommit fram till vad deras smärta beror på eller hur många dessa män är.

− Det måste kännas frustrerande att prata om det här med vårdpersonal som undersöker ens kropp och inte kan hitta något fel på en. Vi skulle behöva mer kunskap om det här ovanliga tillståndet, särskilt nu när vasektomi blir mer utbrett, säger Inti Chavez Perez.

»Att sterilisera sig innebär att man riskerar att »tappa byxorna«, på samma sätt som om man skulle välja att jobba inom ett kvinnodominerat yrke.«

Han tillägger att den absoluta majoriteten av de som gör vasektomi är nöjda.

− De får ha kondomlöst samlag utan oro och krångel, och det tycker de är skönt.

Han tror att myterna kring vasektomi och bilden att män som genomgått ingreppet är feminiserade hänger ihop med en djup kastrationsrädsla som finns hos många män, men också med föreställningarna om att det är kvinnors ansvar att förhindra ofrivilliga graviditeter.

− Själva handlingen att sterilisera sig innebär att man riskerar att »tappa byxorna«, på samma sätt som om man skulle välja att jobba inom ett kvinnodominerat yrke, säger han.

Andreas Åsander upplever att det finns en stark koppling mellan fertilitet och föreställningar om maskulinitet. Han berättar att många som han pratar med om sin vasektomi fastnar vid frågan om huruvida ingreppet är oåterkalleligt eller inte. Att den frågan uppfattas som så viktig tror han beror på att fortplantning och att »sprida sin säd« ses som en så central del av att vara man. Om det gör att återställa sädesledarna igen blir vasektomin på något sätt enklare att hantera, tror han.

För egen del tycker han att det är ganska ointressant huruvida det gör att sätta ihop sädesledarna igen eftersom han ju vill vara steril. Det faktum att han är steril gör inte heller att han känner sig som »mindre man«.

− Jag tycker att det är viktigt att utmana sådana föreställningar, säger han.

I vissa länder har man genomfört stora kampanjer i tv och i kollektivtrafiken för att informera och uppmuntra män att sterilisera sig. Det har vi inte sett i Sverige. Kanske för att sterilisering är en laddad fråga med mörk historia, tror Andreas Åsander.

− Vem ska en sådan kampanj rikta sig till? Det kanske finns en rädsla för att det ska uppfattas som att man vänder sig till vissa grupper av andra skäl än att man ska ta ansvar för sin reproduktion?

»Det borde informeras mer, så att fler heterosexuella par ser potentialen med vasektomi och inte per automatik låter kvinnor ta ansvaret för reproduktionen.«

Även om det är känsligt tycker han att det borde informeras mer, så att fler heterosexuella par ser potentialen med vasektomi och inte per automatik låter kvinnor ta ansvaret för reproduktionen genom att äta hormonella p-piller och hantera eventuella biverkningar.

Inti Chavez Perez tror att det är viktigt att informera varsamt.

− Just eftersom det är ett permanent ingrepp är det dumt att pusha alldeles för mycket. Det är ett stort beslut som man måste landa i själv, säger han.

Han tror att utvecklingen mot att fler väljer att göra vasektomi kommer att hålla i sig.

− Tidigare var det något väldigt avlägset och exotiskt. Nu är det fler som berättar att de har gjort det och är nöjda, och då är det också fler som ser möjligheten.

Innan Andreas Åsander gjorde vasektomin använde han och hans fru kondom som preventivmedel.

− I och med det hade ju jag på sätt och vis redan tagit ansvaret för reproduktionen i vår relation. Det kanske gjorde det mer naturligt för oss att tänka på vasektomi när vi inte ville ha fler barn än om hon hade tagit p-piller tidigare, säger han.

»Jag tror många är rädda för att män ska bli kränkta av att man uttrycker att de skulle kunna ta ett sådant ansvar.«

Även om kondom i många fall är ett väldigt bra preventivmedel har det sina minus, tycker han.

− Man måste kunna lita på att man har disciplinen att verkligen använda det vid varje tillfälle. Det gör det skört.

Han konstaterar att kvinnor i mycket större utsträckning än män ställs inför frågan om vad man ska använda för preventivmetod, till exempel i samband med cellprovtagning eller inom mödravården.

För män finns inga motsvarande situationer där man pratar om reproduktiv hälsa inom vården, och det är ett problem, menar han.

Han hoppas att det i takt med att fler väljer att göra vasektomi ska bli mindre tabu att lyfta det som alternativ till andra preventivmedel, till exempel inom mödravården.

− Jag tror många är rädda för att män ska bli kränkta av att man uttrycker att de skulle kunna ta ett sådant ansvar. Dessutom rör det sig ju om en operation! I pungen! Herregud! Som det är nu tror jag att det uppfattas som väldigt laddat att ta upp.

Text Charlie Olofsson
Foto Johanna Hanno