Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Ledare

En intersektionell sexualpolitik

Varje dag dör ungefär 800 kvinnor i världen för att de är gravida eller föder barn. I Sverige är mödradödligheten låg. I genomsnitt dör sex kvinnor varje år i sam­ band med graviditet och förlossning. Det låter som en låg siffra och det är det också, men det sker i ett land som har ett av världens bästa sjukvårdssystem. Varje dödsfall är en fruktansvärd tragedi. Och bland dem som dör är utlandsfödda per­soner överrepresenterade, visar siffror från Uppsala universitet som kom i våras.

Det här är det stora abortnumret. Men också det nummer då Ottar introdu­ cerar begreppet reproduktiv rättvisa. Att kunna ha makt över sin egen kropp och reproduktion är så mycket större än abortfrågan, det behövs en intersektionell sexualpolitik. Det behövs fler perspektiv, nya allianser. Det handlar inte bara om lag och rätt i en värld där alla ges olika förutsättningar att kunna åtnjuta dessa rättigheter. Att utlandsfödda löper större risk för mödradödlighet beror främst på bristen på professionella tolkar. Det tar längre tid att förstå problem och att åtgärda dem när kommunikationen brister. Personer som inte fötts i Sverige blir förlorare
i ett ojämlikt system.

»Reproduktiv rättvisa handlar lika mycket om rätten att välja sitt föräldra­skap som om rätten till möjligheterna att ta hand om de barn som redan finns«

Det geografiska lotteriet drabbar dem som söker sig till vården för assisterad befruktning. I Östergötland gäller till exempel fyra försök och i Stockholm nio. Samkönade par kan dela på försöken i vissa landsting, i andra inte. Men har du gott om pengar finns det alltid andra utvägar.

Om vårdpersonal får rätt att åberopa samvetsfrihet för att de inte vill medverka vid aborter skulle det säkert inte leda till några större problem för patienter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men hur blir det med dem som bor på mindre orter, i glesbygden? Hur många barn­morskor finns det att välja på en dag i mitten av juli på ett mindre sjukhus? Reproduktiv rättvisa handlar lika mycket om rätten att välja sitt föräldra­skap som om rätten till möjligheterna att ta hand om de barn som redan finns. Det rör allt från socialpolitik och migrationspolitik till mödrahälsovård och barnomsorg. För att inte tala om ekonomi.

En rättvis tillgång till rätten att bestämma över den egna kroppen. För alla.

Carolina Hemlin och Anna Dahlqvist

Ottars chefredaktörer


Läs mer

Läs texten ”Tid för reproduktiv rättvisa”

Fler artiklar

Ayaat Abdelaziz och Artika Singh är två aktivister som från helt olika perspektiv och platser i världen arbetar för förändring. Med fokus på intersektionalitet, antirasism och sexuell hälsa kämpar de mot fördomar, motstånd och systematiska orättvisor. Här berättar de om sina hjärtefrågor, största utmaningar och framtidens visioner.
Intervju Kroppen

Hej aktivister!

Artika Singh och Ayaat Abdelaziz kämpar båda för kvinnor och ickebinäras rättigheter på varsin sida av världen.

Artiklar Sex & hälsa

Hur hanterade RFSU aidskrisen?

När aidsepidemin kom till Sverige utbröt panik. I en ny bok kartlägger Lena Lennerhed och Jens Rydström hur civilsamhället agerade.