En bild av Chiles sköra maskulinitet
Regissören Pepe Rovano söker sin far – en resa om arv, identitet, machoideal och Chiles politiska historia.
Som 25-åring flyr den chilenske filmregissören och konstnären Pepe Rovano ett Chile som osar av postdiktatur, konservatism, sexism och homofobi. I nya dokumentären Bastardo – La herencia de una genocida (Bastardo – att närma sig en bödel) får vi följa vi hans resa efter att hitta de förlorade pusselbitarna av sig själv i sökandet efter den fader han alltid drömt om.
I letandet finner han att drömmen om en far kanske egentligen är en mardröm – en som hans barndoms jag aldrig hade kunnat föreställa sig. Pepe får reda på att han är son till en av diktatorn Pinochets mest trogna män – som tillhörde den del av polisen som genom mord, misshandel och våld motarbetade de chilenarna som tog till gatorna för sina rättigheter.
»Pepe får reda på att han är son till en av diktatorn Pinochets mest trogna män.«
Enligt vänner och familj är Pepe en klon av den biologiska fadern. Efter att ha varit åtskilda i 35 år får Pepe Rovano nu chansen att möta sin far. När han får reda på att hans far inte är den han tänkt sig blir han kluven – men via faderns allvarliga sjukdom verkar det bli lättare att förlåta.
I utforskandet av relationen med sin pappa döljer Pepe Rovano sin sexualitet. När hans far ska hälsa på ber Rovano sina vänner att inte ta upp frågan om att han är homosexuell, då han inte vet hur hans far kommer reagera. Och efter en lyckad resa får han leva en stund i frid med sin nyfunna identitet och nyvunna familj. Men när Rovano ändå öppnar sig om sin läggning, glider mörkret in. Tanken på att fadern fått en homosexuell son blir ett slag i ansiktet för familjen. Den latinamerikanska stoltheten och maskulinitetens sköra väggar raseras.
»Tanken på att fadern fått en homosexuell son blir ett slag i ansiktet för familjen. Den latinamerikanska stoltheten och maskulinitetens sköra väggar raseras.«
Pepe blir utesluten ur faderns testamente för att han är »maricon«, bög. Både familjen och hans eget namn rycks ur hans händer och försvinner med hans far ned i graven. Blodet, våldet och machokulturen var det arv hans far ville tvinga på honom men ett arv som Rovano vägrar ta emot.
Dokumentären skildrar ett Chile fyllt av en machokultur som lägger grunden till sexism och homofobi. Filmen är en berättelse om vikten av att ha rätt till sin biologiska identitet – men också möjligheten att hitta sin egen väg , och att det förflutna inte behöver färga ens själv.
Text Nathalie de Alencar