»Dold diskriminering« i nya regler för blodgivning

Tidigare fick en man som haft sex med en annan man inte ge blod under de närmsta 12 månaderna. Socialstyrelsens nya föreskrifter innebär att karenstiden kortas till sex månader, en förändring som många beskriver som en besvikelse. 

I Socialstyrelsens föreskrifter skrivs det fram som en »sexuell riskexponering« att som man ha sex med en annan man. Karenstiden på sex månader gäller alla män som har sex med män, alltså även den som är i en stabil, monogam relation.

»Att säga att alla män som har sex med män har ett riskbeteende är inte bara stigmatiserande, det är direkt felaktigt«

På organisationen Regnbågsblod tycker man att alla potentiella blodgivare bör screenas för sexuellt risktagande, inte för sexuell läggning.

– Att säga att alla män som har sex med män har ett riskbeteende är inte bara stigmatiserande, det är direkt felaktigt, säger Tobias Ström, anestesisjuksköterska och grundare av Regnbågsblod.

På Regnbågsblod menar man vidare att det allmänt saknas argument för att ha en så lång karenstid som sex månader med tanke på de möjligheter till testning som finns idag.

– Det saknas medicinska skäl till att inte sänka karenstiden till tre månader. Detta är dold diskriminering, säger Tobias Ström.

Enligt Socialstyrelsens chefsjurist Pär Ödman går det i dagsläget inte att ha en kortare karenstid än sex månader efter »sexuell riskexponering«.

– Vi har förkortat karenstiden efter sexuell riskexponering, där män som har sex med män ingår, så mycket som vi kan med nuvarande testmetod, säger han.

Karenstiden skulle kunna förkortas ytterligare med en ny typ av testmetod, förklarar han.

– Med NAT (Nucleic Acid Testing) som metod i den screening som görs av blodgivare, skulle karenstiderna kunna kortas till fyra månader och fler skulle få lämna blod, men vi går inte vidare med förslaget att införa detta, säger han.

»Vi vill omedelbart se en sänkt karenstid till tre månader för män som har sex med män, dessutom vill vi ha ett löfte om individuell screening«

Anledningen till att NAT inte införs är att ett stort antal av remissinstanserna var negativa till förslaget och menade att det skulle medföra kraftigt ökade kostnader och utmaningar. Socialstyrelsen bedömer däremot att det är angeläget att införa NAT-testning av blodgivare. Därför har de gjort en framställan till regeringen om att ett införande av detta behöver utredas ytterligare, för att man sedan ska kunna ta ställning till finansiering och organisation.

Pär Ödman menar att även möjligheterna till en mer individbaserad riskbedömning av blodgivare bör utredas vidare.

–  I föreskriftsarbetet har det blivit tydligt att det behövs en översyn av riskgrupperna. Det behövs ett kunskapsunderlag som visar vilka beteenden som mer specifikt kan medföra en risk för transfusionsöverförbara sjukdomar, säger han.

En annan förändring i de nya föreskrifterna är att reglerna för hur ofta man får ge blod har gjorts könsneutrala. Tidigare kunde kvinnor bara ge blod tre gånger per år medan män kunde donera fyra gånger. Från 1 maj kommer både kvinnor och män kunna ge blod fyra gånger per år, förutsatt att järndepåerna är adekvata. Den här förändringen omfattar dock inte män som har sex med män på grund av karenstiden. 

På Regnbågsblod tycker man att den nya karenstiden är ett fiasko, och påtalar att sex månader var uppe som förslag redan för flera år sedan.

– Vi vill omedelbart se en sänkt karenstid till tre månader för män som har sex med män, dessutom vill vi ha ett löfte om individuell screening. Bättre kunskapsunderlag är vägen dit och målet kan nås snabbt om bara viljan finns, säger Tobias Ström.

Cassandra Solback är frilansjournalist

LÄS MER

RFSL:s uttalade: Orimligt med sex månaders karenstid för blodgivning