Coronakrisen ökar kvinnors utsatthet i flyktingläger

I ekonomiskt oroliga tider minskar ofta barnafödandet. En förutsättning för att människor ska kunna styra över sin fertilitet är att de har tillgång till preventivmedel. Redan idag saknar mer än 200 miljoner kvinnor tillgång till preventivmedel ­ – och nu oroar sig många för att tillgången på kondomer kommer påverkas kraftigt av coronakrisen.

Tidningen Bloomberg spår att världsmarknaden kan tappa 50 procent av sina lager av kondomer. De flesta tillverkas i Kina och Indien, där pandemin fått länderna att stänga fabriker och begränsa exporten av läkemedel och viktiga medicinska beståndsdelar.

»Ett stort antal organisationer rapporterar minskade lager och svårigheter att få tag i kondomer.«

Företaget Karex Bhd i Malaysia tillverkar tjugo procent av världens alla kondomer. De sista dagarna i mars tillverkade de inte en enda. Normal produktion är 100 miljoner kondomer på tio dagar, enligt Reuters. Exakt hur lagerstatusen för kondomer ser ut globalt när denna artikel skrivs är oklart. Paraplyorganisationen International Planned Parenthood (IPPF) svarar på mejl att ett stort antal organisationer rapporterar minskade lager och svårigheter att få tag i kondomer.

Organisationen Planned Parenthood i Ghana säger att de just nu inte har någon brist på kondomer, medan Morrocan Family Planning Association (AMPF) skriver att efterfrågan på kondomer snarare ökar. I exempelvis Venezuela, där hälsosystemet redan är ansträngt på grund av den pågående ekonomiska krisen, har bristande tillgång på kondomer och p-piller varit ett problem sedan tidigare.

Svenska RFSU AB, som tillverkar kondomer och säljer 85 av sina produkter i Norden, ser dock inte att deras tillverkning eller distribution kommer att påverkas vad gäller den nordiska marknaden.

Experter oroar sig för att oönskade graviditeter och mödra- och barnadödlighet ska följa spåren av samhällenas isolering i kampen mot Covid-19. FN:s befolkningsfond UNFPA arbetar just nu med att få ut stöd och utrustning till utsatta länder.

»Nu sitter de inlåsta med den som slår, kanske i en liten lägenhet, där det till och med är svårt att ringa.«

Runt om i världen sitter också miljontals människor hemma för att skydda sig från att smittas av eller sprida smittan av coronaviruset. För kvinnor, barn och unga samt hbtqi-personer som lever i våldsamma relationer ökar rädslan och risken för att bli utsatt. Många har ingen annanstans att ta vägen.

– Det är mer akut nu. Förut var de ute på dagarna, nu sitter de inlåsta med den som slår, kanske i en liten lägenhet, där det till och med är svårt att ringa till vår stödlinje, säger Rayan Majed, researcher på Kafa, en partner till svenska organisationen Kvinna till Kvinna i Libanon.

– En 19-årig flicka som blev misshandlad av sin far ringde oss och sa att hon funderar på självmord, säger Rayan Majed till Ottar.

»Det finns ingenstans att ta vägen och kvinnorna är dessutom rädda för polisen.«

I Bekaadalen i Libanon där många syriska flyktingar bor, är det nu extra tufft. Många papperslösa får inte ens gå ut och köpa mat och man får bara röra sig ute i fyra timmar mellan klockan 9 och 13.

– Det finns ingenstans att ta vägen och kvinnorna är dessutom rädda för polisen. En kvinna brukade fly till sin syster när hennes man blev våldsam, men nu kan systern inte ta emot henne på grund av corona, säger Rayan Majed.

Organisationen Kafa arbetar normalt inte med jourhem, men funderar på att ställa om en del av verksamheten.

– Effekterna av karantänen slår också väldigt hårt mot kvinnliga migrantarbetare här i Libanon, som ofta bor hos de familjer de jobbar åt. De är nu är helt isolerade och flera av dessa kvinnor lever i miljöer där våld är förekommande. De befinner sig i en extremt utsatt situation, säger Marie Wikström, regionchef på Kvinna till Kvinna i Mellanöstern, som även de ser över sin verksamhet i regionen.

I Frankrike har regeringen gått ut med stödinsatser för kvinnor som utsätts för våld i hemmen, till exempel att man på apoteken kan använda kodordet »mask 19« och personalen ska då direkt ta kontakt med polisen. Myndigheterna kommer att erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn på hotellrum runt om i landet, och också starta tillfälliga stödmottagningar i mataffärer.

Julia Schalk, biträdande internationell chef på RFSU, berättar att deras internationella partners också försöker ställa om för att möta de nya behoven.

– Våra afrikanska partners är inte så drabbade av själva viruset ännu, men åtgärderna i sig kan få stora konsekvenser. Från exempelvis Sydafrika får vi rapporter om ökat våld i hemmet. I Georgien ställer de som arbetar med transpersoners rättigheter temporärt om och fokuserar på mat och basalt stöd istället för påverkansarbete.

I Kosovo har Covid-19 lett till en 17-procentig ökning av könsbaserat våld rapporterar justitieministeriet –i ett område har våldet ökat med hela hundra procent.

Förutom bristande tillgång på kondomer kan coronakrisen också leda till brist på hormonella preventivmedel. Covid-19 har fått Indien att tillfälligt stänga ned fabriker och stoppa exporten av viktiga mediciner, som till exempel hormonet progesteron ­– en viktig ingrediens i många p-piller och vid klimakteriebesvär.

Indien brukar kallas »världens apotek« och är världens största leverantör av generiska läkemedel, som progesteron. Indien köper i sin tur nära 70 procent av aktiva ingredienser (API) till läkemedelsproduktionen från Kina. Både USA och Europa är beroende av Indien och Kina. Enligt USA:s läkemedelsverk kommer 24 procent av alla mediciner från Indien, och 31 procent av alla läkemedelsingredienser. Indiens regering har dock manat till lugn, och sagt att det finns medicin för tre månader framåt.

»Livräddande åtgärder som akuta kejsarsnitt och aborter också kan bli nedprioriterade i en hälsokris.«

Livräddande åtgärder som akuta kejsarsnitt och aborter också kan bli nedprioriterade i en hälsokris, liksom möjligheten att isolera en mamma och ett nyfött barn, skriver tidningen Reproductive Health Matters. Att abortvården är hotad har Ottar rapporterat om tidigare.

Coronakrisen drabbar även tillgången till sexualupplysning när skolor och mottagningar stängs ned, och så även tillgången till mensskydd. Plan International arbetar bland annat i Rwanda där mensskydd normalt delas ut i skolorna, men när skolorna nu stängs ska mensskydd istället distribueras ut till flickor. Organisationen vill också pröva att nå fler med sexualupplysning genom digitala kanaler som WhatsApp.

I Libanon är många kliniker stängda och personal arbetar hemifrån. Lebanese Association for Family Health (SALAMA) ger nu preventivmedelsrådgivning via telefon. För att kunna bistå de mest utsatta – 80 procent av deras besökare är syriska flyktingar – ska isoleringsrum nu tas fram. Uppsökande verksamhet har stoppats helt och akutteam besöker endast i nödfall flyktingläger.

»Pandemin slår hårt mot sexuell och reproduktiv hälsovård världen över.« _{Karthik Srinivasan, övergripande medicinsk rådgivare på IPPF.}

Paraplyorganisationen IPPF håller på att sammanställa data från 120 medlemsorganisationer om hur tillgången till sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa påverkas av Coronakrisen, men de ser redan nu att mobila kliniker och uppsökande verksamhet har drabbats.

– Pandemin slår hårt mot sexuell och reproduktiv hälsovård världen över. Det är en tydlig påverkan på det ekosystem som tagit åratal att byggt upp, med riktlinjer och påverkansarbete för att stärka individers rättigheter, och ett fungerande hälsosystem, säger Karthik Srinivasan, övergripande medicinsk rådgivare på IPPF.

Text Ylva Bergman

Bild Getty Images

Mer från Ottar om Coronapandemin och Covid-19:

Abortvården hotas av coronapandemin

Hur ligger vi säkrare i coronatider?