Bristande samtycke vid förlossningen – Olivia stämmer regionen

Allt fortlöpte normalt under förlossningen när barnmorskan utan förvarning tryckte armbågen mot Olivias mage och la sig över henne.

− Det gjorde asont. Jag skrek att hon skulle ta bort armen, men det gjorde hon inte, berättar Olivia.

− Jag har aldrig tidigare varit i en situation där någon har tagit sig friheter över min kropp, men nu vet jag hur det känns.

Hur länge barnmorskan låg över henne är svårt att minnas. Kanske 10 sekunder. 15? Tillräckligt länge för att Oliva skulle känna att hon var maktlös och att det inte spelade någon roll att hon skrek nej.

− Min dotter flög ut som en kanonkula och bröt ett nyckelben, berättar Olivia.

»Det är allvarligt. Vi är skyldiga att se till att samtycke finns«

Helen Elden, professor och barnmorska.

Enligt patientlagen har man rätt att vara delaktig i sin vård och göra informerade val. Att det inte alltid blir så inom förlossningsvården framgår av en europeisk studie som publicerades förra året i forskningstidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Sju procent av de svenska deltagarna i studien uppgav att de hade utsatts för övergrepp i samband med förlossningen och bland de som hade fött barn med sugklocka uppgav hela 36 procent att de inte hade gett sitt samtycke till ingreppet. 

− Det är allvarligt. Vi är skyldiga att se till att samtycke finns, säger professor Helen Elden, som ansvarar för den svenska delen av studien och själv är barnmorska.

Studien genomfördes under coronapandemin, och forskarna kan inte utesluta att det kan ha påverkat resultatet. Till exempel kan användandet av munskydd ha påverkat kommunikationen. Helen Elden utesluter inte heller att den ökade pressen inom vården i samband med pandemin kan ha påverkat personalens förutsättningar. 

Någon studie som visar hur vanligt det är med bristande samtycke under ett »normalår« finns inte, men nationella graviditetsenkäten som genomförs sedan december 2020, bekräftar bilden som ges i den europeiska studien.

I den nationella enkäten uppger endast 50 procent att de har varit delaktiga i beslut under förlossningen i den utsträckning som de önskar.

Det har gått fem år, men för Olivia är minnena från förlossningen fortfarande smärtsamma.

Det finns också gott om anonyma vittnesmål om kränkningar och övergrepp inom förlossningsvården, till exempel på instagramkontot »Tyst jag föder« . Där vittnar många om att de har utsatts för vaginala undersökningar utan att förstå syftet och det finns berättelser om att medicinska ingrepp, som att bli klippt, har genomförts utan ens en förvarning.

− Att lägga ett klipp eller att någon annan medicinsk intervention görs utan samtycke är mycket allvarligt. Jag tror att många inom förlossningsvården har svårt att ta till sig att det kan förekomma i Sverige, säger Malin Edqvist, barnmorska och forskare vid Karolinska institutet.

Hon har tagit initiativ till en studie om bristande delaktighet inom förlossningsvården. Hon tycker att det är bra att bristerna lyfts i allt större utsträckning och ser att frågor som rör samtycke och delaktighet även diskuteras bland läkare och barnmorskor.

− Det är mycket av de rutiner som vi i förlossningsvården ser som självklara, som inte alls är självklara för den enskilda kvinnan. Det är helt uppenbart att vi brister och att det finns en stor förbättringspotential, säger hon.

»Många barnmorskor uttrycker att de skulle vilja jobba med samtycke redan innan förlossningen startar.«

Malin Edqvist.

Ett problem som hon ser är att det för de flesta gravida inte finns någon kontinuerlig vårdkedja inom förlossningsvården. Det enda sjukhuset som erbjuder kontinuitet under graviditet, förlossning och eftervård i hela landet är Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, genom vårdmodellen »Min barnmorska«.

− Många barnmorskor uttrycker att de skulle vilja jobba med samtycke redan innan förlossningen startar. Då skulle man i lugn och ro kunna gå igenom vilka rutiner som finns och höra hur den enskilda tänker och vill ha det.

Olivias dotter, som flög ut som en kanonkula, ska snart börja förskoleklass. Det har gått fem år, men för Olivia är minnena från förlossningen fortfarande smärtsamma. Hon hade skrivit i sitt förlossningsbrev att hon inte ville att förlossningen skulle forceras. Det framgick även i hennes journal inför förlossningen. Hon förstår fortfarande inte varför barnmorskan gjorde som hon gjorde.

− Det har påverkat mig väldigt mycket. Jag drar mig för att söka vård och har lågt förtroende för vården.

»Varken Ivo eller Löf brydde sig om samtyckesfrågan, och det är därför jag går vidare till domstol«

Olivia

På grund av det snabba förloppet fick Olivia en förlossningsskada som hon anmälde till Löf, regionernas ömsesidiga försäkringsbolag. Där har en oberoende expert utrett fallet och kommit fram till att användandet av yttre press inte var motiverat.

Olivia fick 5 000 kronor i försäkringspengar. Hon skrattar åt den obetydliga summan, men säger att Löf:s beslut ändå innebar en liten upprättelse. Hon gjorde också en anmälan till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, som utredde fallet och kritiserade Region Skåne för bristande journalföring och bristande omvårdnad.

Men varken Ivo eller Löf tog i samtyckesfrågan.

− De brydde sig inte alls om det, och det är därför jag går vidare till domstol, säger Olivia.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer Olivia regionen, vilket innebär att bristande samtycke inom förlossningsvården för första gången prövas juridiskt.

− Jag hoppas att rättegången ska ge ökad synlighet åt de här problemen inom förlossningsvården. Jag vill få ut det brett. Och så hoppas jag att det blir en fällande dom så att jag kan få ett avslut och slipper känna mig så arg över detta.

Pia Teleman, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, slår i en skriftlig kommentar fast att principen om informerat samtycke i sjukvården är viktig.

Hon skriver också att de vid sjukhuset gör sitt yttersta för att tillgodose patientlagen.

»I akuta situationer som kräver snabba beslut för patientens säkerhet är detta en större utmaning än vid planerad vård. Yttre press kan behöva användas i nödfall om kvinnans eller barnets liv eller hälsa är i fara och i de riktlinjer vi arbetar utifrån finns indikationer för när det kan vara motiverat och när det inte är det.«

I övrigt vill hon inte kommentera stämningen utan hänvisar till att ärendet måste få ha sin gång.

Charlie Olofsson är frilansjournalist.

UPPDATERING: Sedan artikeln skrevs har Region Skåne gått med på att betala 75 000 kronor i skadestånd till Olivia. Men det ska inte tolkas som ett medgivande, skriver de i sitt svar till tingsrätten. Centrum för rättvisa kommer nu att tillsammans med Olivia se över vilka möjligheter de har att få frågan om regionens ansvar prövad i domstol, trots att regionen gått med på att betala, enligt tidningen Vårdfokus.