Bostadsdrömmar

Ett kök, ett vardagsrum, ett till tre sovrum. Unga singelhushåll, seniorer i par och traditionella kärnfamiljer är norm när det byggs. Men hur gör vi med alla andra? Hur bygger vi för stjärnfamiljer? Och för alla som lever i relationer och konstellationer med andra krav på boendet? Arkitekterna Katarina Bonnevier och Thérèse Kristiansson är två av initiativtagarna till det konstnärliga forskningssamarbetet Mycket, som arbetar utifrån intersektionella perspektiv. Privat bor de båda på sätt som bryter mot bostadsnormen.

Thérèse Kristiansson delar en fyrarumslägenhet i Stockholm med sitt barn, barnets far och en kompis. Därutöver har hon en kärlekspartner i vars lägenhet hon bor till och från, och ett hus på landet som hon delar med en annan vän. Barnets far har en liten etta som han och den gemensamma kompisen turas om att använda.

– Vår lägenhet är jättebra planerad för en kärnfamilj, antar jag, men för tre vuxna som inte är ihop med varandra blir det väldigt tajt. Väggarna är inte tillräckligt ljudisolerade till exempel. Huset på landet skulle vi inte behöva, men vi är beroende av att vi har den där lilla extra lyan och att jag har en partner som jag är borta hos ibland.

Katarina Bonnevier delar ett hus utanför Norrköping på 165 kvadrat med sin partner, ytterligare ett par, och en singel. Huset byggdes som statarbostad för totalt fyra familjer i början av 1900-talet.

– Det går alldeles utmärkt att bebo huset i den här familjekonstellationen. Det finns en massa olika entréer. Det finns dubbleringar av flera funktioner, som två kök. Det finns plats för samvaro och plats för enskildhet i samma hus, säger hon.
Också för Katarina Bonnevier är det dock en förutsättning att de samboende även har små lägenheter i Stockholm. Att ha tillgång till både lägenhet i stan och hus på landet kan låta lyxigt, konstaterar de, men nyckeln är att dela med andra. Det gör det också möjligt att bo betydligt mindre i Stockholm, där trycket på bostadsmarknaden är så hårt, menar Thérèse Kristiansson.

»Det pratas så mycket om hur vi ska bygga. Men ska vi verkligen det? Vi kanske bara ska bygga om.«_{Katarina Bonnevier}

Det byggs mycket i Sverige i dag, men det byggs inte för alla behov. I de bostadspolitiska utredningarna handlar det främst om hur vi ska kunna bygga så att folk får råd att bo. Större inflytande och engagemang från de boende är också något som efterfrågas, vilket bland annat lett till förslag om att underlätta för bygg- och bogemenskaper, där en större grupp går samman utifrån en gemensam boendevision.

Även Attefallsreglerna som underlättar att dela upp villor i flera boenden samt ger rätt att bygga ett litet bostadshus på sin villatomt motiveras med att de underlättar för exempelvis generationsboende – att släkt eller familj lever tillsammans permanent. Några konkreta exempel på nya stjärnfamiljsbyggen är dock svårt att hitta.

Men frågan är om det verkligen behöver byggas så mycket nytt, säger Katarina Bonnevier.

– Det pratas så mycket om hur vi ska bygga. Men ska vi verkligen det? Vi kanske inte ska bygga någonting alls. Vi kanske bara ska bygga om. Stoppa byggandet! Nu har vi det här beståndet med hus. Okej, alla vill bo i storstäder. Då får vi försöka skyffla runt det vi har. Det är en politisk fråga att det ska vara fullt möjligt att leva ett rikt liv i glesbygd också.

Också Thérèse Kristiansson är inne på att nyttja det som redan finns.

– Det byggs inte nytt som tillgodoser den struktur jag har fixat åt mig själv och som vi har i vår familj, det görs inget sådant. Därför får man joxa runt med det som finns.

◼◼◼◼◼◼◼ 5 dåtida, nutida & framtida boendevisioner ◼◼◼◼◼◼◼◼◼

1. Kollektivhus och co-living

Innovationsmyndigheten Vinnova finansierar just nu forskning på ett kollektivhus för IT-entreprenörer på Östermalm i Stockholm. Frågan som studeras är om vi kan bygga flerbostadshus med 60 procent mindre boendeyta men större välmående, utifrån företaget Tech Farms lösning i form av små sovmoduler, gemensamma ytor, kock och yogarum samt »program för livsbalans och välmående«. Enkel- och dubbelrum finns att hyra. Vanligare är att initiativet kommer från de blivande boende.

Arkitekten Thérèse Kristiansson efterlyser kollektiva bostadslösningar med tillgång till privata utrymmen. För en stjärnfamilj som hennes är det avgörande att medlemmarna har tillgång till privata rum, då och då.

– Att kunna dela vissa ytor, som man inte själv behöver äga, är en intressant struktur. Man behöver olika privata rum, men man behöver

inte ha dem hela tiden.

2. Familjehotell och kvinnohus

Fram till 1940-talet var det mycket svårt att som ensamstående kvinna hitta någonstans att bo i Sverige. Kvinnolönerna var lagstadgat lägre och ensamboende kvinnor förknippades med lösaktighet.
Sociala reformister tog därför saken i egna händer och uppförde hyreshus speciellt för yrkesverksamma kvinnor, med namn som Kvinnohuset och Kvinnornas hus. Kvinnohuset i Stockholm inspirerade författaren Ulla Isaksson till en roman med samma titel.

När Kvinnohuset filmatiserades 1953 tvingade Statens Biografbyrå filmbolaget att klippa bort en scen som visade homosexuell antydan.
Av de kvinnoseparatistiska kollektivhus som fanns i Stockholm återstår i dag bara Elvinggården i Alvik i sin ursprungliga form. För de kvinnor som hade både familj och karriär uppfördes under 1930- till 50-tal kollektivhus med gemensamma funktioner som restaurang, tvätt- och städservice, och barnstuga.

Någon barnomsorg i offentlig regi fanns knappt alls vid den tidpunkten. En del av de här husen, som Hässelby familjehotell, har fortsatt vissa kollektiva funktioner i form av matlag.

»Det är konstigt att tänka att gamla ska vara för sig, och andra för sig. Min vision är att vi ska sluta hålla på och dela in oss i ålderskategorier.« _{Katarina Bonnevier}

3. Äldre tillsammans

Äldreboendena blir färre, men seniorboendena blir fler. Facebookgruppen »Vi som vill bo kollektivt när vi är gamla« har nästan 5 000 medlemmar och en växande andel av de gemensamhetsboendena som byggs i Sverige är avsedda för seniorer. 2013 startade Regnbågen, Europas första seniorboende för hbtq-personer, på Gärdet i Stockholm. Den kooperativa hyresrättsföreningen hyr 28 lägenheter av Stockholm stads fastighetsbolag, som i sin tur hyr ut lägenheterna till sina medlemmar.

Seniorbostadskedjan Bovieran, som hittills etablerat sig på 19 orter i Sverige, består av huskroppar som omgärdar en inglasad vinterträdgård. Temperaturen blir aldrig lägre än 10 grader där. Konceptet bygger på att man har råd att köpa en lägenhet, det finns inga hyresrätter. Men arkitekten Katarina Bonnevier ser trots det klara fördelar.

– Vi kan inte hålla på och leva långt ifrån den plats där vi befinner oss. Vi måste göra det härligt här. Då är Bovierans hus väldigt fina. Drömmen är så klart att fortfarande kunna leva ett socialt liv, även som gammal. Det kan gemensamma rum hjälpa till med. Men det är konstigt att tänka att gamla ska vara för sig, och andra för sig. Min vision är att vi ska sluta hålla på och dela in oss i ålderskategorier.

Arkitekten Thérèse Kristiansson instämmer:

– Åldersuppdelningen är en lose-lose. Om man har barn vill man verkligen ha hjälp, samtidigt som det finns många som saknar småbarn i sitt liv. Det vore härligt att bo mer åldersintegrerat.

4. Vänboende

Små spekulationsfria hyresbostäder till rimlig kostnad. Det var målet när Hogslätts Vänboende kooperativa hyresrättförening bildades på initiativ av en grupp äldre kvinnor med anknytning till konstskolan Gerlesborg i Bohuslän.
De kände att de inte orkade bo kvar i krävande hus eller torp, men hade inte heller råd att köpa nya praktiska bostäder i området.

Längan med tolv billiga lägenheter på ett rum och kök och med egna uteplatser invigdes våren 2018. Vänboende kallar föreningen boendeformen, som har en gemensamhetslokal, men saknar kollektivfunktioner av typen matlag.

5. En tomt – flera bostäder

De flesta leverantörer av nyckelfärdiga hus har parhus i sitt sortiment.
»Våra parhus fungerar ypperligt både som generationsboende eller om man vill bygga ett hus med bästa kompisarna«, skriver Älvsbyhus.

Att det byggs parhus för de ändamålen är dock så pass ovanligt att det blir artiklar i lokaltidningarna när det sker.

Att dela hus, eller tomt, går att göra på flera vis. Sedan Attefallsreglerna infördes 2014 krävs inte bygglov för att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Det krävs inte heller bygglov för byggnader på upp till 25 kvadratmeter på tomter där det redan finns ett hus.

Av de ungefär 2 000 Attefallshus som hittills har byggts står dock merparten på tomterna till fritidshus. De fungerar alltså inte som nyapermanentbostäder.

Jenny Damberg är frilansjournalist.

Bilder Gunilla Hagström