Varför knullar inte Bridget?

»›Lägg dig ovanpå igen Ross‹, krävde Karen Lancaster med hes stämma. Han lyfte på huvudet som just då befann sig mellan hennes ben. ›Det här gör jag inte för vem som helst‹, förklarade han häpet… ›Vad väntar du dig – en medalj? Lägg dig ovanpå igen‹. Han lydde och pumpade energiskt på.«

Hollywoodfruar, Jackie Collins, 1983.

– Jag vet att vi läste den då på 1980-talet men vi bestämde oss för att inte ta in boken till biblioteket. Den var så grov! Man kan bara inte tro att en kvinna kan skriva på det viset.

Bibliotekarien blir så upprörd när jag frågar efter Jackie Collins Hollywoodfruar att jag känner mig tvungen att förklara att jag minsann söker den i syfte att skriva en artikel om sex i populärlitteratur.

– Bridget Jones dagbok då?

– Jo den har vi, men det är väl inget sex i den?

––––––

»Lycka! Hel dag i ett tillstånd som inte kan beskrivas som annat än sexrus – irrat omkring i lägenheten med leende på läpparna, tagit upp föremål och ställt ned dem igen. Det var så ljuvligt.«

Bridget Jones dagbok, Helen Fielding, 1996.

––––––

Hollywoodfruar finns på två bibliotek i Stockholm. Bridget Jones dagbok däremot går att låna på 37 ställen. Även om de böcker som går under benämningen chick lit och som fick sitt genombrott med Bridget Jones dagbok och Sex and the City (som båda kom 1996) kritiserats för att glorifiera den urbana, själviska, ytliga karriärkvinnan, har de inte på långa vägar väckt samma ramaskri som tantsnusket gjorde. I 80-talets tantsnusk beskrevs sex ingå ende och oblygt i numera klassiska böcker som Hollywoodfruar och Lace, lättlästa berättelser som utspelade sig i flärdfulla miljöer, där den kvinnliga huvudpersonen levde i lyx och tog för sig både ekonomiskt och sexuellt. Trots att många förfasades blev tantsnusk en genre som sålde i massupplagor till kvinnor världen över.

00-talets »kvinnolitteratur« chick lit är klart jämförbar med tantsnusk-genren, även om bokens huvudperson ofta har ett »vanligt jobb« och letar efter Mr Right på after work i storstadens barer.

Men det moderna tantsnusket är inte så snuskigt. Det är sparsammare med sex, och hjältinnan är allt annat än en vågad förförerska. Och nej, det är faktiskt inte ens någon riktig sexskildring i Bridget Jones dagbok.

Suzanne Ferriss är professor i engelska vid Nova Southeastern University i Fort Lauderdale, Florida, och forskar på litteratur riktad till kvinnor:

– Själva sexakten i chick lit-romaner är bara en del av den sexuella närheten, säger hon. Författaren Helen Fielding lyfter i stället fram Bridgets reaktioner, som hennes njutning efter sexet och hennes oro över att bli gravid.

––––––

Tillsammans med Mallory Young står Suzanne Ferriss bakom antologin Chick lit: The New Woman’s Fiction. De båda forskarna är överens om att det som på ytan kan se ut som ett av författaren aktivt undvikande av sexskildringar – en prydhet – snarare står för en mer komplicerad syn på sex. För hjältinnan i chick lit-romanen är sex ett sätt att lära sig något om sig själv och sin partner. Sexet ingår i ett identitetsskapande. På så sätt skiljer det sig från tantsnusket.

– I succéböckerna från 80-talet använder kvinnorna istället sex som ett maktmedel och tar på sig den traditionellt manliga rollen som förförare, säger Ferriss.

––––––

»Hon tog hand om Gina och honom samtidigt, och smekte först Ginas mogna bröstvårtor och sedan Neils otyglade penis, som var sprickfärdig eftersom huden var så hårt spänd.«

Hollywoodfruar, Jackie Collins, 1983.

Det är mycket sex i Hollywoodfruar. Kvinnorna går rakt på sak utan att fundera eller be om ursäkt. Ytterligare en orsak till chick litens lite mjukare sätt att skildra sex är att böckerna är skrivna i en mer pratande och analyserande form. Det menar Margaretha Fahlgren som är professor i litteraturvetenskap vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet.

Men något genrerna har gemensamt är att de kan ses som arenor där makt- och könsstrukturer diskuteras och omvandlas, enligt Fahlgren.

– Men de måste tolkas utifrån sin tid. 80-talsböckerna tog intryck av 70-talsfeminismens budskap om att »kvinnor kan«, medan chick lit influerats av queerteorin.

Istället för begreppet tantsnusk använder Margareta Fahlgren den mer neutrala termen FLN, som står för: Flärd, Lidelse, Njutning. Hon säger att feministernas kamp under 70-talet för att få in kvinnorna i offentligheten och göra den karriär som var reserverad för män, blev verklighet i FLN-böckerna.

––––––

Hollywoodfruarna tog männens makt, både i sängen och på jobbet. Men FLN är generellt en ganska heteronormativ genre. Chick lit däremot kan sägas vara queer genom sitt återkommande ifrågasättande av dagens könsroller. Det handlar inte om att ta makt från männen, utan om att få något nytt. Margaretha Fahlgren förklarar:

– Bridget misslyckas till exempel om och om igen när hon försöker leva upp till den kvinnliga normen. Och hjältinnorna i chick lit vill inte ha den klassiska mannen, utan snarare någon som liknar den bästa väninnan.

Att avsaknaden av detaljerat sex och Bridget Jones självklara plats i bibliotekshyllan skulle bero på att chick lit är mesigare och prydare – ofarligare ur en feministisk synvinkel – håller hon inte med om. Det gör inte heller Suzanne Ferriss:

– I chick lit är sexualiteten ett sätt att uppleva njutning. Hjältinnorna har experimenterat och ofta haft ett flertal partners.

Experimenterandet handlar dock sällan om annat än hederligt heterosex i konventionell form. Homosexualitet, gruppsex eller till exempel sadomasochism är inget som tjejerna i en chick lit-roman sysslar med. Författaren och serietecknaren Emma Hamberg har skrivit böckerna Mossvikenfruar – Chansen, och Brunstkalendern:

– Jag kan bli lite generad av att skriva om sex. Min redaktör säger åt mig att safta till det men jag drar mig för det. Mina karaktärer är inte så utagerande heller, utan mer blyga violer.

––––––

»Jag är egentligen för mätt för sånt här, känns som jag ska spy rätt ut om jag får en tung man över kroppen och frågan är om snoppen överhuvudtaget kan komma in, det är nog redan fyllt med brysselkål där nere … Tack. Jag klarade mig. Gräddtårtan stannade kvar.«

Mossvikenfruar – Chansen, Emma Hamberg, 2005.

Även Denise Rudberg som skrivit bland andra Väninnan, Storlek 37 och Matilde låter oftast sina huvudpersoner ha sex utan några större utsvävningar. Vid de få tillfällen då huvudkaraktärerna har analsex är det lite skamligt och förknippat med en dålig relation.
– Ha, ha, oj…är det så? Ja det är faktiskt ingen tanke med det utan det har nog mest blivit så. Säkert är det rätt signifikativt för min generation, 70-talisterna. Vi ska vara så himla öppna och gräns lösa och så är vi egentligen rätt präktiga hela högen.

––––––

»Johans lem var en rejäl och stor sak. Med ett ollon som hette duga … Båda skakade av upphetsning och Johan satte sig på sängen och drog Kristin mot sig. Hon satte sig gränsle över honom.«

Väninnan, Denise Rudberg, 2001.

Om man tar ytterligare ett kliv bakåt, innan Jackie Collins-eran, hittar man till exempel Suzanne Brögger och Erica Jong. Deras sätt att skriva om sex i böcker som Crème Fraîche och Rädd att flyga från 70-talet chockerade en bred allmänhet. Jakten på det knapplösa, eller anonyma, knullet blev en del i en sexuell revolution för många kvinnor.

––––––

»… jag vet att han är alldeles öm och lutar mig mot ett träd med skrevande ben… jag vänder mig om och omfamnar trädet och han knullar mig lite grand. Jag stöter ut honom och vänder mig om och böjer ned huvudet och slickar lite på honom…«

Crème Fraïche, Suzanne Brögger, 1978.

Inte minst Brögger experimenterade med gränslöshet och lät sina huvudpersoner mer eller mindre knulla sig igenom tillvaron. Skulle hjältinnorna i dagens bestsellers kunna göra detsamma?

– Sex säljer inte på samma sätt idag. Idag finns ju sex ändå överallt så folk har inte samma behov, säger Emma Hamberg och får medhåll av Margaretha Fahlgren som tillägger att Bröggers böcker kom ut innan hiv som sedan gjorde det knapplösa knullet betydligt mer komplicerat.

Makten i sängen är ett överspelat kapitel, i alla fall i populärlitteraturen.

Anna Dahlqvist
Frilansjournalist

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2007)

Läs mer

Tantsnusk vs Chick lit – Ett semantiskt battle

Boktitel Ord

Crème Fraîche: Kuk

Hollywoodfruar: Kuk, stake, penis

Mossvikenfruar – Chansen: Snopp

Väninnan: Snopp, lem

Crème Fraîche: Fitta

Hollywoodfruar: Underliv

Mossvikenfruar – Chansen: Nedre genitalier

Väninnan: Skötet

Crème Fraîche: Knulla

Hollywoodfruar: Knulla, ha sex, älska

Mossvikenfruar – Chansen: Ha sex, ligga med

Väninnan: Ha sex