Unga missbrukare behöver snacka sex
Att injicera amfetamin och knulla i flera timmar var det bästa 15-åriga Kristina visste. Så beskrev hon sina känslor i ett behandlingssamtal – och personalen blev knäpptyst.
– Herregud, förut kunde jag inte ta emot den informationen, jag visste inte vad jag skulle göra av den.
Det berättar Carl Jägare, arbetsledare på Meby behandlingshem utanför Flen i Sörmland. Här behandlas tjejer och killar mellan 15–20, oftast för drogmissbruk. I puberteten är det vanligtvis mycket känslor i omlopp. Drogmissbrukande ungdomars sinnen har kanske slumrat i flera år, och så vaknar de till liv på behandlingshemmet.
– En stor del av tiden har gått åt till att försöka hålla de unga isär. Förhållanden och sex är inte tillåtet på Meby, det stör behandlingen. Istället för att jobba med sig själv – en för många smärtsam process – kan det vara lättare gå in i en partners problem, säger Carl Jägare.
––––––
Tidigare saknades rutiner för gränssättning och situationer hanterades olika beroende på vem som var i tjänst. Carl Jägare säger att det också har funnits en stor osäkerhet bland personalen kring att prata om sexualitet. Bland annat av rädsla för att anklagas för övergrepp.
– Vi var helt fokuserade på att förbjuda och lägga locket på. Ligg inte med varandra! Låt bli! En del av personalen tyckte att det skulle vara enklare om vi bara hade boende av det ena könet. Det säger dessutom något om ett väldigt heteronormativt tänkande.
––––––
Anna Olofsson är behandlingsassistent på en av avdelningarna. Hon saknade ett hbt-perspektiv på arbetsplatsen, men såg också att många av de unga var i skriande behov av sex- och samlevnadsundervisning.
– Det är viktigt för de unga här att vi kan prata sex – de har så många tankar och vet så lite. Många som kommer hit uppfattar sex som något negativt och jag ville förmedla en mer mångsidig bild. Men jag behövde mer kunskap för att kunna fylla deras behov, säger hon.
––––––
Carl Jägare tog kontakt med RFSU för att undersöka hur en utbildning för personalen skulle kunna se ut.
– Jag beskrev våra behov, och RFSU skräddarsydde en utbildning i tonårssexualitet åt oss.
Kursen innehöll bland annat anatomisk fakta om könsorganen, värderingsövningar och gruppdiskussioner om promiskuitet, pornografi, könsroller och hbt-frågor. Enligt Anna Olofsson har sexualiteten nu satts på dagordningen. Hon har fått verktyg som gjort henne säker när de har startat samtalsgrupper i sexualitet. Värderingsövningarna de fått med sig är något både hon och Carl Jägare framhåller som mycket viktiga. Där fick de gå till botten med sig själva och sina åsikter om var de stod, inte minst i hbt-frågor.
––––––
– Vi hade ingen insikt i vårt heteronormativa tänkesätt. Till exempel är det förbjudet för killar att gå in på tjejers rum och vice versa. Men aldrig att vi pratat – eller ens tänkt – att killar kan gå in på killars rum eller tjejer på tjejers. Vi har haft hundratals ungdomar här genom åren och självklart har flera varit homo- eller bisexuella, säger Carl Jägare.
De är överens om att kursen gett personalen nytt självförtroende.
– Efter kursen kunde jag bemöta tjejer som Kristin på ett nytt sätt. I stället för att skräckslagen styra in samtalet på något annat eller låta henne känna mitt obehag kan jag vara neutralt utforskande och ställa motfrågor utan värderingar.
Det är fortfarande förbjudet med relationer på Meby. Kan man inte avstå, så avbryts behandlingen.
– Men i dag kan vi se att kärleken i sig kan vara en läkande kraft i de ungas liv. Även om behandlingen avbryts så har de lyckats att förändra sin tillvaro i positiv riktning.
(Kristin heter egentligen något annat.)
Anna Knöfel Magnusson, frilansjournalist
Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2007)
Läs mer
Läs rapporten om RFSU:s utbildning och arbete på Merby (pdf)