Åsa Regnér springer vidare

När Ottar träffade Åsa Regnér vintern 2007 var det fortfarande hemligt att hon skulle bli RFSU:s nya generalsekreterare. Hon kom från en chefstjänst på justitiedepartementet, hade jobbat under Jens Orback under hans tid i regeringen och hon var lite nervös: hoppades frågorna om sexualpolitiken inte skulle bli för många, hon hade ju ännu inte full koll på vare sig medlemmarnas ställningstaganden eller sakfrågorna i detalj.

Den här septemberdagen 2012 vräker solen ner över Medborgarplatsen på söder i Stockholm, och den avgående generalsekreteraren är betydligt varmare i kläderna. Under sin tid som generalsekreterare har hon både drivit opinion och fungerat som kunskapsbank i medier.

Så varför sluta nu?

– När jag började för fem och ett halvt år sedan fick jag en lista på saker att driva både inåt och utåt och jag och RFSU:s kansli har prickat av nästan alla. Nu när RFSU:s styrelse på uppdrag av kongressen ska föreslå hur framtidens organisation ser ut är det är bra tillfälle för någon annan att ta vid. Det var dags för mig att gå vidare, jag längtar efter nya insikter.

»Sorgen gäller rätten till säkra aborter, en fråga som gått bakåt i såväl EU- som FN-sammanhang.«

Det är både med glädje och sorg som Åsa Regnér ser tillbaka på sina år på RFSU. Glädje över att ha fått omge sig med kunniga medarbetare och viktiga frågor, över de framsteg som gjorts under tiden: Rätten till allas rätt att ingå äktenskap, att utländska kvinnor fått tillgång till abort i Sverige, att hpv-vaccin förts in i det allmänna vaccinationsprogrammet, att socialminister Göran Hägglund lovat stärkta insatser till män som upplevt sexuella övergrepp, och att mödradödlighetsfrågan seglat upp i opinionen med hjälp av barnvagnsmarscher och RFSU:s ideella mammaambassadörer.

Sorgen gäller rätten till säkra aborter, en fråga som gått bakåt i såväl EU- som FN-sammanhang.

Åsa Regnér påpekar att den dåliga utvecklingen började innan hon tillträdde, redan efter de stora framgångarna 1994 och 1995 – då befolkningskonferenserna i Peking respektive Kairo dels antog FN:s millienniemål och dels slog fast att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en bärande del av befolknings- och utvecklingsarbete.

– Konferenserna i Peking och Kairo var ett slags triumf och en höjdpunkt för SRHR-rättigheter (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, red. anm) och jämställdhetsfrågor globalt sett. Efter det insåg motståndarna att de måste organisera sig, och det har de också gjort. De senaste årens utveckling med konservativa regeringar, växande främlingsfientlighet och religiösa grupper har också inverkat negativt.

Det hon önskar inför framtiden är därför att abortfrågan inte glöms bort, att trycket hålls uppe inomn hbt-frågorna – och att den internationella samordningen i abortfrågan i synnerhet och SRHR i allmänhet blir mycket bättre än i dag. IPPF – internationell paraplyorganisation för RFSU och dess systerorganisationer – har, när det kommer till påverkansarbete, en alldeles för svag position i dagsläget.

– Jag tror att den amerikanske senatorkandidaten Todd Akin hjälpte oss som försvarar aborträtten med sina utspel (att kvinnor inte kan bli gravida av »riktiga« våldtäkter, reds anm). Galenskapen och det aggressiva kvinnoföraktet blev tydligt, och förde upp frågan på den politiska dagordningen. Jag hoppas på en liknande utveckling i Europa.

Tvärtemot abortfrågan har hbt-rättigheterna stärkts inom EU och i världen, dock har vissa afrikanska stater istället ökat repressionen mot hbt-personer. Runt 80 länder förbjuder till exempel fortfarande samkönat sex i lag.

»Jag tror att den amerikanske senatorkandidaten Todd Akin hjälpte oss som försvarar aborträtten med sina utspel.«

När det gäller Sverige säger hon sig vara nöjd med ansträngningarna som både regeringen och den rödgröna oppositionen gör för att uppmärksamma vikten av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – inte minst i internationella sammanhang. Däremot har regeringen, mot sina egna utfästelser, minskat biståndet till just SRHR-området under sina fem år vid makten.

– När RFSU visat på detta säger de att det inte varit avsikten, så jag hyser stora förhoppningar mer medel anslås mot till exempel mödradödlighet, säger hon.

En annan förhoppning är att Sverige en dag kommer att leva upp till RFSU:s krav på att tio procent av biståndet går till SRHR-arbete, idag är den siffran sex procent.

Åsa Regnér med Sissela Kyle och Karin Alfredsson på kampanjen Unite for womens barnvagnsmarsch 2011, ett årligt evenemang för att uppmärksamma mödradödligheten i världen.

Det som förvånat Åsa Regnér mest under åren som generalsekreterare är SRHR-frågornas bredd, att sexualpolitiken griper in i så många områden. Samtidigt har hon också insett hur liten kunskapen om sexualpolitiska frågor är, och problemet i att, som hon säger, »de som jobbar med jämställdhet och de som jobbar med SRHR så sällan möts«.

– Innan RFSU jobbade jag med en mängd jämställdhetsområden, både in- och utrikes, och jag kan ärligt säga att jag aldrig stött på till exempel frågan om mödradödlighet. Jag hoppas att RFSU:s politiska arbete för att få in SRHR i den breda politiken kommer att bli ännu större i framtiden.

»Innan jobbade jag med en mängd jämställdhetsområden men kan ärligt säga att jag aldrig stött på till exempel frågan om mödradödlighet. Jag hoppas att RFSU:s politiska arbete för att få in SRHR i den >breda< politiken kommer att bli ännu större i framtiden.«

Vilken är den viktigaste SRHR-frågan inför framtiden?

– Rätten till abort är oerhört viktig, och hänger i sin tur samman med rätten till sexualundervisning och familjeplanering. Som hänger ihop med hbt-frågan och rätten att vara som man är.

I oktober gör Åsa Regnér sina sista arbetsdagar som generalsekreterare. Förutom att resa till Sydamerika med de två barnen i vinter har hon inga konkreta framtidsplaner. Inte som det går att prata om, åtminstone.

– Jag för en del samtal, som det heter, mer kan jag inte säga. Men det kommer nog att ordna sig.

Hur vill du bli ihågkommen som generalsekreterare?

– (Efter en stunds tystnad) Jag har försökt driva RFSU:s frågor på ett dagspolitiskt relevant sätt. Jag har läst på. Jag hoppas att man kommer ihåg mig som en engagerad person, både inom och utom organisationen.

Text: Anna Hellgren

Bilder: Carolina Hemlin/Nadja Hallström/RFSU

Läs mer

Intervju med Åsa Regnér i Ottar när hon tillträdde som generalsekreterare 2007.