På spaning i sexualpolitiken
Ulf B Andersson och Kristina Hultman är Ottars sexualpolitiska spanare. Till vardags är Ulf B Andersson vik redaktör för Amnesty Press och skriver regelbundet i Arbetaren. Kristina Hultman är frilansskribent, krönikör och föreläsare med feministisk inriktning.
Ta med guiden
Den kvinna som ännu inte travat runt ordentligt i sitt eget inre, skulle jag vilja rekommendera Deborah Sundahls bok Female Ejaculation & the GSpot. (Hunter House Publishers 2003), med den onödigt pryda undertiteln ”not your mother´s orgasm book”.
Sundahl berättar precis hur man ska göra, fast man måste träna ihärdigt. Särskilt bra är passagerna som diskuterar hur man hanterar de djupt liggande känslor som kommer upp när den vaginala sexualitetens allra djupaste skikt berörs.
Sundahl rekommenderar bland annat att man provar själv först, innan man visar upp sina nyvunna färdigheter för någon annan. Och det underlättar om man har guideboken med.
/KH
Det dödliga hatet
I april erkände sig Eric Rudolph skyldig till bombattentatet i centrala Atlanta under sommar-OS 1996. Det visar sig nu att den 37-årige Rudolph drevs av avsky för aborter.
”Genom att legalisera aborter förlorade regimen i Washington sin rätt att regera”, förklarade han i rättegången. Innan bomben i Atlanta hade han sprängt två abortkliniker och en nattklubb för lesbiska.
/UBA
Mindre värda?
I maj ska norska LO ta ställning till frågan om kriminalisering av sexköpare. När LO i april skulle hålla ett seminarium inför LO-kongressen inbjöds gäster, däribland Gunilla Ekberg, specialrådgivare till svenska regeringen, medan två prostituerade kvinnor fick nobben av arrangörerna när de ville delta.
– De passar inte in i vårt koncept, sade Rita Lekang, som ansvarar för jämställdhetsfrågor inom LO, till norska Dagsavisen.
– Detta bekräftar bara att prostituerade är mindre värda än andra, sade Inga Marte Thorkildsen, stortingsledamot för SV (motsvarigheten till vänsterpartiet). Och det visar att man diskuterar saker över huvudet på dem som berörs.
En av de prostituerade, Gitte, som är motståndare till kriminalisering, fick dock en halvtimmes möte med LO:s ordförande Gerd-Liv Valla, men tycker det märkligt att hon exkluderats från den fortsatta debatten.
/UBA
Fria eller fälla?
Varje gång ERK, Näringslivets Etiska Råd mot könsdiskriminerande reklam, kommer med ett uttalande, tänker jag: Det är tur att det inte är domstolar som ska pröva detta.
Vinterns granskade reklamkampanj för tvättmedlet Via gick till exempel ut på att män klarar av skruva av locket på en oljeflaska och kan hälla upp en öl, men inte tvätta. Via satsade på en kampanj på temat ”Sorry grabbar, vi har gjort det enklare att tvätta”, och försvarar sig nu med att det fanns ett vällovligt syfte och att de ”överdrivet humoristiska liknelserna” inte skulle ses som ”anstötliga, nedvärderande eller kränkande för någotdera könet”.
ERK konstaterar att humor och ironi inte innebär att man slipper undan. Inte heller ”om schablonerna bygger på hur könsrollerna statistiskt sett gestaltar sig för närvarande”.
Ändå frias kampanjen då den ”inte anses vara i så hög grad kränkande för någotdera könet att annonserna är könsdiskriminerande”. Glasklart eller hur?
/UBA
Strandmassage
Sexologinytt är så amatörmässigt redigerad som bara en medlemstidning om sex (fullproppad med annonser från läkemedelsbolag) kan vara. Fast årets första nummer innehåller en intressant rapport om följderna för de prostituerade efter tsunamin. Omkring 2000 sexarbetare beräknas ha omkommit bara i södra Thailand rapporterar organisationen Empower (empowerfoundation.org).
En bar-/bordellägare citeras: ”Hur kan jag gå och rapportera att jag har förlorat tre arbetare när min verksamhet och deras arbete är illegalt?”. Ett uttalande som ger relief åt uppgifterna att varje illegalt verksam kvinna (från till exempel Burma) före tsunamin betalade polisen och immigrationsmyndigheten 200 bath varje månad, och 100 bath lokalt varje dag, för att få ge ”massage” på stranden.
Hur konfliktfylld ”arbetslinjen” i prostitutionsfrågan är, framgår också när hallickar och barägare i maktneutrala termer beskrivs som arbetsgivare. ”Arbetsförhållandena var ohållbara före tsunamin, och nu har krisen bara ökat spänningen ännu mer mellan olika grupper”, skriver Empower (min övers.).
/KH
Vi vill inte mer
Två kommentarer, som skulle kunna handla om dagens svenska utveckling med feministinitiativ och flat-hype i media, hittar jag i den superbt politiskt inkorrekta boken Woman ´s Inhumanity to Woman, av Phyllis Chesler (Plume 2001):
”När den öppna sexismen blir extrem, avtar kvinnors vilja att stödja systemet.”
”De flesta heterosexuella manliga sexisterna måste fortfarande gifta sig eller leva med kvinnor för att kunna skaffa familj och barn. Det behöver inte kvinnor.” (min övers.)
/KH
Omanlig skräck
NIKK magasin är en guldgruva från Nordisk institut för kvinne- och kjønnsforskning i Oslo och gratis för oss läsare. Årets första nummer tar ett större grepp på mansforskningen.
Claes Ekenstam beskriver ”Rädslan att falla”, att tappa greppet och bli omanlig, som en hotande skugga både för individer och män som grupp, finländska raggare granskas och Marie Nordberg berättar om hur skönhetsmarknaden nu nått männen. Därtill en artikel om norsk-pakistanska mäns gemenskap i cricketspelet. Beställ på www.nikk.uio.no.
/UBA
Och så är det vår!
Vilket osökt får mig att tänka på Roland Barthes och Kärlekens samtal från 1977. För det här är tunga formuleringar att suga på när man går omkring och sexlängtar i vårsolen. Från en förälskad filosof som formulerar sig intelligent: .
..passionen till sitt väsen är skapt för att synas: MÄRK ATT JAG DÖLJER NÅGOT FÖR DIG, det är den aktiva paradox som jag måste lösa. Det måste på samma gång märkas och inte märkas: det måste märkas att jag inte vill visa det – det är det budskap som jag riktar till den andre.
/KH
Och till sist…
…så är L Word i TV3 bland det bästa som kan ses på tv denna vår. Lesbisk miljö i Los Angeles med bra skådisar, vettig dialog och intressant om stora frågor som fördomar, yttrandefrihet, lust och relationer.
/UBA
