Hormonfritt p-piller forskas fram på KTH
Bioingenjören Thomas Crouzier har upptäckt ett nytt, hormonfritt sätt att skapa en barriär mot spermier. Förhoppningen är att det ska leda till ett färdigt preventivmedel inom fem år.
Ett piller som förs in i vaginan och inom någon minut gör det omöjligt för spermier att simma in i livmodern, och vars effekt håller i sig ett dygn. Det är vad forskaren Thomas Crouzier tror att han är på god väg att skapa.
– Vi är genuint exalterade. Det är fortfarande mycket kvar att lista ut, men vi tror att det är möjligt, säger han, som är bioingenjör vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.
I den fertila perioden av menscykeln underlättar livmoderhalssekretet för spermierna att ta sig till ägget, men under större delen av cykeln fungerar sekretet i stället som en naturlig barriär mot spermier.
Thomas Crouzier har upptäckt ett nytt sätt att påverka egenskaperna hos dessa barriärer. Det banbrytande är att metoden undviker att gå genom hormonerna som styr sekretproduktionen, vilket är hur till exempel minipillret fungerar. I stället modifierar Crouzier det redan producerade sekretet direkt.
Det görs med en särskild variant av sockermolekylen kitosan, som interagerar med livmoderhalssekretet så att dess porer täpps igen.
»Ett sådant här preventivmedel har potential att få jättestor betydelse. Det finns ett stort behov av icke-hormonella preventivmedel.«
För ett år sedan började Thomas Crouzier göra tester på mänskligt livmoderhalssekret i provrör, där toppen exponeras för kitosan och sedan för spermier.
– Barriäreffekten uppstår på några sekunder, säger Thomas Crouzier.
Kitosan finns i vissa växter, svampar och krabbskal och kan brytas ner i kroppen, men hypotesen är att i princip allt kitosan lämnar vaginan med flytningarna inom något dygn.
Andra ämnen behövs för att skapa själva vaginalkapseln som ska föras in, och Thomas Crouzier behöver se till att sammansättningen inte rubbar balansen i vaginan och leder till irritation. Effekterna av upprepad användning under lång tid måste också undersökas, bland annat hur det påverkar sekretets uppgift att binda virus och bakterier.
Eftersom preventivmedlet inte ska tas upp i kroppen menar Thomas Crouzier att det inte skulle klassas som ett läkemedel, utan som en medicinteknisk produkt, vilket innebär ett enklare regelverk och en billigare framställning. Redan om fem år tror Crouzier att det skulle kunna finnas på marknaden.
– Ett sådant här preventivmedel har potential att få jättestor betydelse. Det finns ett stort behov av icke-hormonella preventivmedel och av något som inte bara är en ny variant av det gamla, säger hon.
Men Kristina Gemzell-Danielsson är också luttrad. De flesta nya idéer klarar sig aldrig fram till test på människor. Vägen till färdig produkt är lång och kostsam, och läkemedelsverket kanske inte accepterar medlet som en medicinteknisk produkt.
»Att få tillräckligt många riskkapitalister att investera i den fortsatta forskningen har varit svårare än väntat.«
Tillsammans med en dansk affärsutvecklare har Thomas Crouzier startat ett företag för att söka finansiering och kommersialisera en eventuell produkt. Att få tillräckligt många riskkapitalister att investera i den fortsatta forskningen har varit svårare än väntat, men Thomas Crouzier kommer inte att ge upp.
Han tror att riskkapitalisterna, vilka oftast är män över 50 år, nappar när de förstår att det är en möjlighet att utveckla en produkt inom ett område där det råder brist på innovation och det finns en stor efterfrågan.
– Vi måste vara optimistiska, det är enda sättet att göra nya upptäckter, säger han.
Om preventivmedlet tar sig hela vägen fram till butikshyllan ser professorn och överläkaren Kristina Gemzell-Danielsson ett värdefullt nästa steg.
– Eftersom det är något man skulle ta innan samlag vore det jättespännande om detta också skulle gå att kombinera med ett skydd mot könssjukdomar, säger hon.
Kajsa Skarsgård
Läs mer
Subventionerade p-medel indragna för unga asylsökande
