Facebook stryper kampen för jämställdhet

Det var i slutet av november 2019 som Maria Hulth, en av grundarna till organisationen Jämställt, sammanställde ett Facebook-event om en öppen föreläsning om jämställdhet. Jämställt har erbjudit jämställdhetsutbildningar till bland annat skolor, företag, kommuner och myndigheter de senaste tio åren. Med hjälp av sponsrade inlägg på Facebook har de tidigare kunnat nå ut med nyheter med sin verksamhet kring normkritik och jämställdhet.

– Men plötsligt gick det inte, jag kunde inte marknadsföra eventet som jag brukar, säger Maria Hulth. Under den närmaste veckan överklagade Jämställt beslutet. Enligt Facebook bröt innehållet mot användarreglerna, men vilket regelbrott det handlade om framgick inte. Det var därför svårt att överklaga. När Maria Hulth gick tillbaka till tidigare sponsrade, och av Facebook godkända, inlägg så verkar det framförallt vara ett ord som Facebooks algoritmer reagerar på: »jämställdhet«.

– Vi har ett nyhetsbrev, men annars är sociala medier vårt enda sätt att nå ut. Vi som är mindre aktörer kan inte göra reklam på något annat sätt, säger Maria Hulth.

Under det tidiga 2010-talet var sociala medier som Facebook och Twitter hjältar som möjliggjorde arabiska våren, organisering och folkliga uppror. Från att ha varit ett demokratiskt medel, tillgängligt för alla att enkelt använda för att sprida information och åsikter har sociala medier idag också blivit ett verktyg som påverkar demokratiska val, sprider desinformation och censur. Samtidigt har Facebook, Instagram och andra sociala medier blivit en så pass integrerad del av vårt moderna liv att både opinionsbildare, myndigheter och medier är beroende av de stora sociala medieplattformarna för att nå ut.

»De senaste tjugo åren har internet gått från att vara laglöst och fritt till att bli hårt reglerat av privata aktörer som Youtube, Apple och Facebook.«

Jämställt är inte den enda jämställdhetsaktören som under 2019 fått problem med sociala medier. Den genusmedvetna tidskriften Historiskan fick också flera inlägg stoppade av Facebook, bland annat ett om julklappstips från sin webbutik och ett annat om att ge bort en prenumeration på tidningen i gåva på fars dag. Eva Bonde, chefredaktör, skriver på Facebook att det förmodligen beror på att tidningens omslag, som också prydde båda annonserna, innehöll ordet »rösträtt«.

Ett annat exempel är Stockholms Läns Museum, som under hösten 2019 skulle marknadsföra den digitala utställningen Tusen år av kvinnokraft, en utställning om kvinnors villkor genom historien. Men annonsen refuserades av Facebook, med motiveringen att annonsen innehöll »grovt språk«. Även politiska partier har mött hinder. I maj 2019 blev Liberalernas film inför EU-valet stoppad av Facebook då filmen innehöll en scen där två män kysser varandra. Filmen avslogs med motiveringen att den innehöll sexuella handlingar.

»Ända sedan 2016 års presidentval har Facebook fått återkommande kritik efter avslöjandet om att ryska trollfabriker köpte annonser för att påverka amerikanska väljare. Som följd av har både Facebook och Twitter skärpt sina riktlinjer kring politisk annonsering.«

Genom att kontakta ett tjugotal myndigheter, organisationer och föreningar som på olika sätt har drabbats av Facebooks nya regler har Ottar kunnat ringa in vilka begrepp som Facebooks algoritmer reagerar på. »Feminism«, »jämställdhet«, »kvinnohistoria«, »girlpower« och »kvinnokamp« är några av de ord som stoppas. Desiree Hedlund är skapare och drivkraften bakom det populära Instagramkontot »Mansbebisar«. Hon säger att hon hade stora problem med att kommentarer blev borttagna, inlägg raderade och att hon regelbundet fick hot från Instagram om att kontot kunde komma att stängas ner. Det berodde på framförallt två saker; manliga följare som anmälde i avsikt att förstöra, och Instagrams algoritmer.

– Andra grupper hade haft samma problem, både på Facebook och Instagram, och därför röstade man fram att använda ordet »Koriander« som substitut för man. Desiree Hedlund har flera gånger funderat på att lämna Instagram, men väljer ändå att stanna kvar.
– Även om Instagram är antifeministisk i sina regler kring feministiska konton så har plattformen ironiskt nog möjliggjort att feminismen har kunnat ta mer plats, ge fler individer digitala röster och möjligheter.

Det är Facebooks nya regler för politiskt innehåll i annonser som tycks skapa problem för aktörer som arbetar med jämställdhet, sexualpolitik och kvinnohistoria. Ända sedan 2016 års amerikanska presidentval har Facebook fått återkommande kritik efter avslöjandet om att ryska trollfabriker köpte annonser för att påverka amerikanska väljare. Som följd av detta har både Facebook och Twitter skärpt sina riktlinjer kring politisk annonsering på plattformen.

De nya annonsreglerna trädde i kraft i april 2019 och med hjälp av algoritmer som systematiskt söker igenom innehåll fångar Facebook och Instagram upp innehåll som de menar bryter mot plattformens riktlinjer. Som annonsör har man två möjligheter när ens inlägg blir stoppade av Facebook eller andra sociala medier, dels att be om en manuell granskning av annonsen och dels att skicka ett meddelande till plattformens supportsida. De flesta som Ottar varit i kontakt med har gjort båda dessa åtgärder, utan att den manuella granskningen lett till ett ändrat beslut. Enbart ett fåtal har fått svar från supportsidan.

»Tyvärr gör vi ibland misstag och tar bort innehåll och stoppar annonser även om de inte bryter mot våra regler.« _{Lukasz Lindell}

Enligt plattformens egna användarregler ska det räcka att bli »auktoriserade« för att få sponsra även inlägg som Facebook anser är »politiska«.

– Det är jättetråkigt att så många upplever att de har fått svårigheter. Har man auktoriserat sig har man möjlighet att annonsera inom det området, annars är det annonsreglerna som sätter stopp, säger Lukasz Lindell, kommunikatör på Facebook.

Men av de tjugotal organisationer som Ottar varit i kontakt med är det enbart ett fåtal där auktoriseringsprocessen har gjort någon skillnad. Trots att Facebook i november 2019 gick ut till de drabbade feministiska organisationerna och sa att det var ett misstag, kan de allra flesta fortfarande inte sponsra inlägg med feministiska budskap.

– Tyvärr gör vi ibland misstag och tar bort innehåll och stoppar annonser även om de inte bryter mot våra regler. Det är ett problem som vi gör vårt yttersta för att det ska hända så sällan som möjligt.

De annonsörer som anser att deras annonser stoppats på fel grunder har möjlighet att överklaga vårt beslut för en ytterligare genomgång säger Lukasz Lindell. Han menar att inget av orden »feminism«, »jämställdhet«, »kvinnohistoria« eller »girl power« är förbjudna.

– Man får självklart prata om både girl power och feminism, alla sådana ämnen, säger Lukasz Lindell på Facebook.

Under de senaste tjugo åren har internet gått från att vara laglöst och fritt till att bli hårt reglerat av privata aktörer som Youtube, Apple och Facebook. För tio år sen skrev Ottar om hur sexualupplysning och konst försvann i sociala mediers kamp mot pornografi. År 2007 upptäckte flera Facebookanvändare hur bilder de laddat upp när de ammade sina barn plötsligt försvunnit. Och så har det fortsatt.

Under hösten 2016 blev den ikoniska bilden Napalm Girl centrum för en debatt. Bilden, som fotografen Nick Út bland annat tilldelats pulitzerpriset för, föreställer nioåriga Kim Phúc som skrikande springer nerför en gata, med en kropp täckt av brännskador efter en napalmbomb. Bilden togs 1972 och har sedan dess blivit en symbol för lidandet under Vietnamkriget. Men 2016 handlar debatten inte om civilas lidande under krig, utan om att den nioåriga flickan springer naken. Facebook menade att eftersom hon var naken bröt bilden mot deras användarvillkor och bilden togs bort. Samma sak hände när den socialdemokratiska politikern Mette Gjerskov laddade upp en bild på den danska ikoniska skulpturen »Den lille havsfrue«.

»2007 upptäckte flera Facebookanvändare hur bilder de laddat upp när de ammade sina barn plötsligt försvunnit. Och så har det fortsatt.«

Användare fick inte bara sina bilder borttagna utan riskerade att bli permanent avstängda om de försökte ladda upp bilderna igen. Facebook har precis som många andra stora sociala medier varit hemlighetsfulla med sina algoritmer och det är inte många som faktiskt vet hur de fungerar.

I Roberto Simanowskis bok Losing Ourself in Sharing Ourself tar han upp hur ekonomiska och politiska intressen ligger bakom strukturen av algoritmer. De formar vad vi gör på nätet, vilka inlägg vi ser, vad vi kan interagera med och speglar samtidigt vår samtid. Ju längre in i framtiden vi kommer, desto större påverkan får algoritmer på vår vardag. Trots att du själv väljer vad du vill följa och gilla på Facebook, så är det inte du som styr vilket innehåll som syns i flödet, det är algoritmer. Enligt Simanowski påverkar detta oss så pass mycket att vår bild av omvärlden förändras, beroende på vad algoritmerna visar oss.

»Det är stora risker när ett företag blir så stort som exempelvis Facebook./…/ Reglerna kan ändras av en nyck, eller att man får nya ägare.« _{Ulrika Hedman}

Ulrika Hedman är medieforskare på Göteborgs Universitet. Hon säger att det är problematiskt när vissa demokratiska grupper inte har tillgång till samma infrastruktur för att sprida sina budskap. Detta får långsiktiga konsekvenser för det offentliga samtalet.

– Det är stora risker när ett företag blir så stort som exempelvis Facebook. Det är små grupper av människor som styr de stora sociala medier-företagen. Reglerna kan ändras av en nyck, eller att man får nya ägare. Det är problematiskt när så få personer har så stor makt över väldigt många. Det är inte proportionerligt ur ett medborgarperspektiv, säger Ulrika Hedman.

Men det finns sätt som kan hjälpa till att på ett demokratiskt sätt reglera sociala mediers inflytande.

– Det är såklart inte helt lätt att gå in och skapa nationella lagstiftningar i alla länder där sociala medier-företag verkar, men man kan tänka sig en form där man ställer krav på de stora företagen att inrätta transparenta processer för användaren. Då kan man också ha kontrollmyndigheter som kan skapa åtgärder när man på ett systematiskt sätt upptäcker att grupper blir nedtystade, säger hon.

Ulrika Hedman menar att det med tanke på det aktuella problemet är det dags att titta på lösningar.

– Vi vill inte ha det som i de länder där man reglerar eller till och med stänger ner sociala medier, samtidigt som vi inte kan släppa sociala medier helt fria heller.

Enligt Lukasz Lindell har Facebook de senaste två åren arbetat mot en större transparens. Den senaste åtgärden är att de implementerat en oberoende nämnd, en så kallad »Oversight Board«, som ska kunna granska de beslut som Facebook tar. Om nämnden kommer fram till att beslut fattade av Facebook inte var rätt ska de kunna ålägga dem att ändra beslut.

– Vi lägger till kontrollfunktioner hela tiden så att användaren har kontroll över sina uppgifter. Det handlar om att öka transparensen, säger Lukasz Lindell.

Text My Vingren

Bild Oscar Andersson