Amerikanska soldater kan få immunitet för sexköp och våldtäkt i Sverige

I december 2023 skrev Sveriges och USA:s försvarsministrar under det så kallade DCA-avtalet, Defence cooperation agreement, som innebär att den amerikanska försvarsmakten kan stationera styrkor i Sverige. Under sin placering får soldaterna immunitet mot svenska lagar och lyder under USA:s lagar. Om de begår brott så sköts det av amerikanska rättsväsendet.

Gabriella Irsten vid Svenska freds- och skiljedomsföreningen ser med stor oro på oklarheterna kring vad som händer om soldaterna begår brott när de är i Sverige. Och om de gör saker som är olagliga i Sverige, men inte i USA.

– Sverige har en långtgående samtyckeslag som USA inte har. Vi har en prostitutionslag som skiljer sig från USA. Vilka rättigheter har brottsutsatta i Sverige när rättsprocessen sköts av ett annat land? frågar hon.

Att sexuellt våld frodas kring utländska militära baser finns en hel del belägg för. Historiskt har det funnits en acceptans för det, menar Gabriella Irsten.  

Och det finns flera aktuella exempel. 2022 grep svensk polis två män i besättningen på ett amerikanskt militärfartyg som lagt till i Stockholm, för att de köpt sex på en lägenhetsbordell. Förra året avslöjades att officerare fanns på en lista över bordellbesökare i Boston och några år tidigare att en sergeant i Texas rekryterat en ung kvinnlig soldat till prostitution.

»Flickor och kvinnor har utsatts för människohandel och tvingats till prostitution runtomkring amerikanska militärbaser.«

Mer systematiska exempel finns från bland annat Filippinerna där flickor och kvinnor utsatts för människohandel och tvingats till prostitution runtomkring amerikanska militärbaser. Under 1970-talet pågick liknande brott i Sydkorea, där prostitutionen i anslutning till amerikanska militärbaser sanktionerades av den sydkoreanska staten.

Att det finns utbredda problem med sexuella övergrepp även inom USA:s försvar visar organisationens egen rapportering.

Det svenska försvarsdepartementet vill inte svara på vilka sexualbrottslagar som soldaterna ska följa när de är i Sverige, utan hänvisar till det USA:s försvarsdepartement. De har inte återkommit till Ottar med svar.  

I juni väntas riksdagen rösta om DCA-avtalet. En promemoria, en skriftlig redogörelse, där regeringen går igenom vad det innebär har precis varit ut på remiss.

– Man blir orolig när man läser promemorian eftersom de inte ens verkar ha tänkt på det här, säger Gabriella Irsten.

»Det finns ingen jämställdhetsanalys, vilket är konstigt med tanke på kopplingen mellan militärer stationerade vid baser utomlands och det sexualiserade våldet.«

I promemorian står det också att regeringen bedömer att försvarsavtalet med USA inte kommer att påverka jämställdheten mellan kvinnor och män. Hur man kommit fram det är dock oklart, menar Gabriella Irsten.

– Det finns ingen jämställdhetsanalys, vilket är konstigt med tanke på kopplingen mellan militärer stationerade vid baser utomlands och det sexualiserade våldet.

Av de remissinstanser som DCA-avtalet skickats ut till finns ingen som jobbar med jämställdhet eller sexuellt våld.

Ottar bad Julia Mo Eriksson, jurist på Brottsbyrån med särskild erfarenhet inom sexualbrott, att jämföra USA:s militärlagstiftning – The Uniform Code of Military Justice (UCMJ) som alla styrkor måste följa – med den svenska sexualbrottslagen.

Hon såg bland annat att »brist på frivillighet« inte är är tillräckligt för att en handling ska utgöra våldtäkt enligt UCMJ, vilket skiljer sig från den svenska samtyckeslagen. Däremot finns skrivningar om samtycke i stycket om »sexual assault«, motsvarande sexuella övergrepp.

Enligt de amerikanska militärlagarna är det olagligt att sälja sex, men under vilka omständigheter det sker påverkar handlingen, som ifall den misskrediterar försvarsmakten.

UCMJ tar också upp att köp av sexuella tjänster är olagligt, men juristen Julia Mo Eriksson tolkar lagen som att det krävs någon form av uppmaning eller tvång för att en person ska dömas för sexköp. Det räcker inte med enbart köpet, så som det svenska sexköpsförbudet är formulerat.

Men – immuniteten mot svenska lagar kan brytas om ländernas lagstiftningar skiljer sig åt, enligt försvarsavtalet. Om en amerikansk soldat gör något som är förbjudet i svensk lag, men inte i amerikansk, så får det svenska rättsväsendet »ta tillbaka domsrätten«, det vill säga att gripa och lagföra soldaten.

»Immuniteten mot svenska lagar kan brytas om ländernas lagstiftningar skiljer sig åt, enligt försvarsavtalet.«

Enligt försvarsministerns pressekreterare Johan Hjelmstrand kan detta bli aktuellt i fall som anses särskilt betydelsefulla för Sverige. Vilka fall det blir kommer att avgöras av svenska myndigheter.

– Vid den bedömningen bör särskilt beaktas det misstänkta brottets allvar, men även brottets typ, omständigheterna kring brottet och vem som är målsägande respektive gärningsman, skriver Johan Hjelmstrand på mejl.

Om sexköp och våldtäkt enligt svensk definition kommer att anses »särskilt betydelsefulla« för Sverige och därmed kan komma att undantas från immuniteten, går inte att avgöra utifrån svaret från försvarsdepartementet. Men pressekreteraren menar att ribban för att ta tillbaka domsrätten ligger högt:

– Sverige väntas avstå domsrätten i de allra flesta fallen, svarar Johan Hjelmstrand.

Eva Norlin som är regionkoordinator vid den Nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) i Umeå, menar att om rättsläget är oklart så behöver regeringen ta tag i det. Svensk polis måste veta vilka lagar som gäller när personer vistas i landet.

– Är det så att man ska omfattas eller inte? Annars kommer det riskera att hamna på en polis i yttre tjänst som åker ut för att avbryta att en kvinna blir utsatt för den här typen av brott. Det är bra om det finns klargjort innan, säger Eva Norlin.

Farhågan om en ökad efterfrågan på sexköp i spåren av större samhällsomvandlingar har redan besannats, i en annan bransch. Socialtjänsten i Umeå ser en ökad utsatthet för unga kvinnor som säljer sex sedan industriexpansionen i Skellefteå, Luleå och Gällivare har tagit fart, berättas i tidningen Akademikern.

– Jag hoppas att man har tagit ansvar för att de här personerna får rätt information. De som sänder ut dem behöver ta sitt ansvar, men vi måste också vara medvetna om att om de kommer att vistas och bor här så måste vi informera om vilka lagar som gäller, säger hon.

Eva Norlin har varit med och gripit utländska medborgare för sexköp, och bland vissa mött förvåning över att det är olagligt. Den svenska lagstiftningen är fortfarande ovanlig internationellt.

Text Helena Björk, frilansjournalist