Fler sena aborter av sociala skäl avslås

2022 avslogs 26% av ansökningarna – 2019 endast 13%. Det innebär att allt färre beviljas sen abort av sociala skäl i Sverige av Rättsliga rådet.

Helena Kopp Kallner är överläkare i gynekologi på Danderyds Sjukhus och forskare på Karolinska Institutet. Hon leder även arbetsgruppen för familjeplanering i Svensk Förening För Obstetrik och Gynekologi, där man oroas över ökningen av andelen avslag gällande sen abort av sociala skäl.

– Vi befarar att det är sammansättningen av individer i Rättsliga rådet som påverkat andelen avslag bland ansökningarna.

Rättsliga rådet är i abortärenden sammansatt av en roterande grupp av läkare och specialistläkare, kuratorer, psykologer, samt företrädare för allmänheten i form av riksdagsledamoter från de politiska partierna.

Abortsammanträdena sker en gång i veckan, då rådet tar beslut i ett tiotal fall. Ordförande är alltid en jurist med erfarenhet som lagfaren domare.

»Det handlar om en bedömning i varje enskilt fall där alla relevanta omständigheter ska beaktas.«

Niklas Wågert, ordförande för Rättsliga rådet.

Rådets nuvarande ordförande Niklas Wågnert menar att det som ser ut som en ökning i själva verket handlar om komplexiteten i hur varje ansökan bedöms:

– I vart och ett av dessa fall finns det i regel flera indikationer, som går att placera i flera kolumner. Ansökan om abort av sociala skäl är inte sällan starkt kopplat till ansökan som görs på grund av psykisk sjukdom, till exempel. Det kan också göra att siffrorna förändras från år till år.

Men det sker en markant förändring åren efter 2019, som bara syns bland ansökningarna av sociala skäl. Vad tror du det beror på? 

– Jag blir dig svaret skyldig där. När vi tagit fram den här statistiken har vi velat presentera siffror, och inte anledningen till siffrorna. Det handlar alltså om en bedömning i varje enskilt fall där alla relevanta omständigheter ska beaktas.

Varje år vänder sig omkring 550 gravida till Rättsliga rådet för att ansöka om sen abort. Ansökan, som kan göras mellan graviditetsvecka 18 och 21+6 görs i huvudsak på grund av fosterskador eller av sociala skäl.

»De flesta ärenden resulterar i ett ja. Vid fosterskador blir det alltid ett ja«, berättade rådets ordförande Niklas Wågnert i Ottar nummer 1 2023.

Fosterskada resulterar fortsatt i bifall, men sedan 2020 blir avslagen på ansökningar om sen abort av sociala skäl allt vanligare, jämfört med tidigare år.

Besluten som rör sociala skäl ser till fem faktorer berättade ordförande Niklas Wågnert för Ottar tidigare i år. Dessa är kvinnans ålder, eventuellt missbruk, funktionsnedsättningar, våld eller hot om våld samt allmänna sociala förhållanden.

– Nästan alltid handlar det om att göra en samlad bedömning. Men vid en mycket ung ålder som 15, 16 år på den gravida räcker åldern som faktor, förklarade Wågnert.

»Orsaken till ökningen går inte att förklara utan ytterligare utredning«, konstaterar en rapport från Rättsliga rådet.

Ansökningarna från underåriga gravida blir dock allt färre. 2016 inkom 27 ansökningar från kvinnor under 18. 2022 är samma siffra 10, vilket går att koppla till den kraftiga minskningen av tonårsaborter i stort. En bidragande faktor är enligt Socialstyrelsen den ökade användningen av långtidsverkande preventivmedel.

Men medan både tonårsaborterna och det totala antalet ansökningar om sen abort minskar syns alltså en ökning bland avslagen på ärenden gällande sen abort av sociala skäl. 2014 avslås 13% av ansökningarna, 2020: 22%. År 2022 avslås 26% av ansökningarna om sen abort av sociala skäl.

»Orsaken till ökningen går inte att förklara utan ytterligare utredning«, konstaterar en rapport från Rättsliga rådet publicerad i maj 2023. Men enligt rådets ordförande Niklas Wågnert är ingen sådan utredning aktuell.

– Det är inget vi har planer på nu, och det är heller ingen som har framfört att det finns ett behov av någon sådan.

»Det är viktigt att det finns en praxis för rådet att följa, så att det inte är individberoende huruvida man får bifall eller avslag«

Helena Kopp Kallner

Enligt Helena Kopp Kallner i Svensk Förening För Obstetrik har klimatet förändrats i Rättsliga rådet på senare år. 

– Vi har goda kontakter i rådet som menar att attityder hårdnat.

Men eftersom insynen i Rättsliga rådets arbete är knapp är det också svårt att belägga att den statistiska ökningen av avslag beror på rådets sammansättning, menar Kopp Kallner.

– Det är svårt att bevisa utan en genomgång av ansökningarna. Det är viktigt att det finns en praxis för rådet att följa, så att det inte är individberoende huruvida man får bifall eller avslag. 

Ida Säll är frilansjournalist.