Abortfrågan kan bli Harris biljett till presidentposten

Det är andra dagen på demokraternas partikonvent, och taket på hockeyarenan United Center i Chicago håller på att, om inte lyfta så i alla fall bukta utåt betänkligt. Under en så kallad »roll call« – där representater för varje delstat officiellt (och enhälligt) lägger sina röster på Kamala Harris som partiets presidentkandidat – råder rena karnevalsstämningen.

En DJ i glansig blå kostym och stråhatt håller låda medan demokrater i spexiga osthattar (från cheddartillverkningens Wisconsin) stojar och dansar tillsammans med kändisdeltagare som filmskaparen Spike Lee och Desperate housewives-skådisen Eva Longoria. När de olika staterna ropas upp tar deltagarna ivrigt chansen att berätta om just sin hemstats storhet: sin vackra natur, sina idrottsframgångar – och, sin abortpolitik.

»Hawaii var den första staten som legaliserade abort.«
»I Oregon ser vi reproduktiva rättigheter som mänskliga rättigheter.«
»Vi satte stopp för det totala abortförbudet i South Carolina!«

»Hon har en större trovärdighet i abortfrågan än Joe Biden. Jag tror att demokraterna kommer att försöka lyfta de här frågorna jättemycket under kampanjen«

Sanna Torén Björling, författare till boken Slaget om aborträtten (2023).

När det är dags för Texas räcks mikrofonen till tvåbarnsmamman Kate Cox. 2023 stämde hon sin delstat efter att ha förvägrats en abort när hon var gravid med ett icke-livsdugligt foster. Graviditeten riskerade att göra henne infertil – eller värre – och hon tvingades resa till New Mexiko för att få en abort.

»På grund av Trumps abortförbud så var jag tvungen att fly från mitt hem. Men eftersom jag fick tillgång till abortvård är jag nu gravid på nytt. Mitt barn ska födas i januari, precis i tid till att se Kamala Harris sväras in som USA:s president.«

Publiken jublar.

Frågan om reproduktiv hälsa har inte bara seglat upp som en av de stora snackisarna inför det amerikanska presidentvalet den 5 november – den kan också bli Harris biljett till presidentposten.

Under Donald Trumps presidentperiod handplockades abortfientliga domare till Högsta Domstolen. I juni 2022 rev domstolen upp Roe mot Wade, det historiska domslutet från 1973 som gav alla amerikaner rätt till fri abort. I snabb följd förbjöds abort i en lång rad delstater.

Men i den här frågan har republikanerna inte haft med sig det amerikanska folket. Det säger Sanna Torén Björling, reporter på Dagens Nyheter och författare till boken Slaget om aborträtten (2023).

– De beslut som HD har fattat, och som även republikanerna under Trump står för, är mycket mer extrema än den allmänna opinionen. En minoritet har fått en oproportionerligt stor politisk makt, och det har folk reagerat starkt på – det såg vi bland annat i mellanårsvalet 2022.

Idag vill 63 procent av befolkningen ha fri abort. Bland unga vuxna (18-29 år) är den siffran 76 procent. Katoliken Joe Biden kände sig aldrig riktigt bekväm med att diskutera abort, men med Kamala Harris vid rodret har frågan fått valvinnarstatus.

– Hon har en större trovärdighet i abortfrågan. Jag tror att demokraterna kommer att försöka lyfta de här frågorna jättemycket under kampanjen, eftersom de kan mobilisera folk utan att riskera någonting. Det är en fråga som republikanerna och Donald Trump helst inte vill prata om, säger Sanna Torén Björling.

»Om det är någon som kan föra fram hbtqi-rättigheter på ett sätt som får det att kännas sjävklart, nästan folkligt, så är det Tim Walz.«

Roger Wilson, USA-korrespondent för Sveriges Radio.

Roger Wilson, USA-korrespondent för Sveriges Radio, tycker att Kamala Harris – som varit ganska osynlig under sin vicepresidentperiod – verkar ha hittat sitt fotfäste som presidentkandidat i just abortfrågan.

– Det är en fråga som hon kan pratat om med tyngd och säkerhet, det känns som att hon bottnar där, säger han på telefon från partikonventet.

Roger Wilson lyfter också fram vicepresidentkandidaten Tim Walz som en viktig pusselbit för att få väljare att ta till sig partiets sexualpolitiska linje. Den före detta fotbollscoachen som blev fadder för hbtqi-föreningen på sin skola, och som lyfter reproduktiva rättigheter genom att berätta personligt om sin egen familjs IVF-resa.

– Om det är någon som kan föra fram hbtqi-rättigheter eller aborträtten på ett sätt som får det att kännas sjävklart, nästan folkligt, så är det Tim Walz. Han har så mycket vanlighet, en »big daddy energy« – han är så genuint normativ och uramerikansk. Det är väldigt svårt för republikanerna att få honom att framstå som en fiende i kulturkriget.

Walz har också lyckats dra undan mattan för republikanerna med sin omvända retorik. Han beskriver den andra sidans upptagenhet av sovrumsfrågor som »weird« (knäpp och konstig), och säger att det är oamerikanskt att försöka inskränka människors frihet genom att lägga sig i deras privatliv.

Demokraterna vill se en kursändring i många sexualpolitiska frågor. I partiprogrammet finns bland annat transvården, sexarbetares villkor, hemlöshet bland HBTQ-ungdomar och sexuellt våld med bland de områden som partiet vill tackla.

Frågan är dock hur mycket de kommer att kunna få gjort. Maktdelningen i USA innebär att presidenten måste ha med sig senaten, kongressen och Högsta Domstolen för att kunna styra effektivt.

Att demokraterna skulle ta så många senats- och kongressplatser som behövs – 60 procent – för att kunna skriva in aborträtten i konstitutionen, är det i stort sett ingen som tror. Om Kamala Harris och Tim Walz ska kunna förändra sexualpolitiken måste de hitta indirekta sätt att utöva sitt inflytande, förklarar Sanna Torén Björling.

Den 5 november genomförs folkomröstningar om aborträtten i sju delstater, efter medborgarförslag.

– Som att se till att man har hyfsad finansiering för vårdgivare som Planned Parenthood, eller att reproduktiv hälsa byggs in i de socialförsäkringssystem som trots allt finns. En Harris/Walz-administration kanske kan göra det olagligt att hindra försändelser mellan delstater, för att säkra tillgången till abortpiller. Eller bara stå för någonting annat än den skada som en Trump-administration kan göra, säger hon.

Mycket makt ligger också hos lokala företrädare. Efter att HD rev up Roe vs Wade valde flera delstatsförsamlingar – inklusive i Tim Walz Minnesota – att skriva in rätten till fri abort i delstatskonstitutionen. Och den 5 november genomförs folkomröstningar om aborträtten i sju delstater, efter medborgarförslag.

– Politik på den lokala nivån är extremt viktig i många av de här kulturkrigsfrågorna, när det gäller sexuella fri- och rättigheter, och reproduktiv hälsa. Det är ju guvernörer som driver frågor om vilka böcker som ska finnas på skolor, som driver eller ibland stoppar abortlagstiftning, säger Roger Wilson.

Men presidenten har också en annan viktig roll: att sätta tonen för det offentliga samtalet. En president kan uttrycka sig på ett sätt som startar en hatbrottsvåg, en annan kan försöka dämpa upprörda känslor genom att lyfta fram det som människor har gemensamt.

– Abortförbuden och bokutrensningarna – de är en del av ett mörkt vatten, av antidemokratiska strömningar som inte är oviktiga. Och om Kamala Harris sitter i Vita huset så kanske den strömmen inte blir riktigt lika kraftig, avslutar Sanna Torén Björling.

Karin Svensson är frilansjournalist.