Männen är alltings mått

Varför behövs ännu en bok om mansrollen?

– Vi hoppas kunna ge mannen ett kön, att undersöka de begär som driver honom. Familjer och samhällen i västvärlden har historiskt sett byggts upp runt en uppfattning om kvinnor som naturbundna, könade varelser vars liv nödvändigtvis måste ledas av högre stående, fritt tänkande, ansvarsfulla män – men som sällan beskrivs som män, utan oftast som en könlös representant på jorden, det universella subjektet, alltings mått. Men också för männen (inte bara för kvinnorna red.anm.) är kön ett faktum som påverkar din vardag. Att leva som en människa är att leva med vissa förväntningar från föräldrar, syskon, chefer, och från omvärlden i allmänhet. Det spelar roll för hur man skapar intima band till nära och kära. Det ger möjligheter, och det skapar begränsningar. Först när vi har fått syn på vilka de manliga rollerna är kan vi leka med dem, anpassa dem och förhoppningsvis utvidga dem.

»Män beskrivs sällan som män, utan oftast som en könlös representant på jorden, det universella subjektet, alltings mått.«

Hur har ni satt ihop författare och teman?

– Bland författarna finns kvinnor, män och transpersoner. De lever antingen som män eller med män som sina fäder, bröder, kolleger, grannar och vänner. Vi har använt både våra privata och professionella nätverk och läst en massa böcker, tidskrifter och bloggar. Vi anser att det är dags att undersöka normen, att titta närmare på mannen och försöka förstå och förklara hans ursprung, vrida och vända på honom.

Ni skriver att den vita, heterosexuella medelklassmannen länge varit osynlig i samhället. Hur då?

– Han har till på sätt och vis varit ständigt närvarande. Han bara har sällan framstått som man, som kön – snarare som universellt subjekt. Det visar sig i kyrkan när präster talar om Gud som herre, fader och konung. Eller när professionella tennisspelares organisation kallas ATP, Association of Tennis Professionals, medan damernas motsvarighet heter WTA, Women’s Tennis Association. Eller när framgångsrika affärskvinnor kallas »karriärkvinnor«.

Flera av texterna tar upp frågor om sexualitet, hur kommer det sig?

– Sexualiteten är viktig, att ha sex är för de flesta en grundläggande del av vårt mänskliga beteende, som att äta, sova och skratta. Sexualiteten är en del av det som definierar vilka vi är. Jag tror till exempel att många tänker att de är hetero, inte att de är personer som har heterosexuellt sex. Just eftersom att sexualiteten är något som vi identifierar oss själva utifrån, men också identifierar andra utifrån, har den en central roll för vad det innebär att »bli man«.

»Ett antal manliga debattörer har börjat kritisera vad de beskriver som feminismens oupphörliga tjat och ”jämställdhetstyranni”. De drömmer om en värld där män tillåts vara män.«

Vad utmärker den danska debatten om jämställdhet och mansrollen just nu?

– Diskussionen kännetecknas främst av en reaktionär strömning. Ett antal manliga debattörer har börjat kritisera vad de beskriver som feminismens oupphörliga tjat och »jämställdhetstyranni«. De drömmer om en värld där män tillåts vara män – vad det nu betyder. Vi ser det till exempel i det kontroversiella tv-programmet Blachman där två män sitter i en soffa i en studio och tittar på och diskuterar en naken tyst kvinna, i syfte att återställa värdet i »den manliga blicken«.

– Det reaktionära flödet backas upp av en slags liberal, individualistisk debatt där ett antal kvinnliga författare kritiserar den offerretorik som ibland uttrycks i mer traditionell feministisk kritik av patriarkala strukturer. Budskapet är tydligt: Lagen är lika för alla, så om du inte når den framgång du drömmer om, gäller det bara att ta dig samman och arbeta hårdare. Idén om lika konkurrensvillkor är stark just nu i Danmark.

Text: Carolina Hemlin