”North Dakotas abortlag har inte en chans i domstol”

Abortgränsen ska gå när fostrets hjärtljud kan upptäckas. Det är kärnan i den lag som North Dakotas politiker klubbade i slutet av mars. Idag går det att identifiera hjärtljud vid sjätte graviditetsveckan, i vissa fall ännu tidigare. Så tidigt vet många kvinnor inte ens att de är gravida. I praktiken tangerar beslutet alltså ett abortförbud – även om undantag ges för allvarligt hot mot kvinnas hälsa.

Lagen ligger mycket långt ifrån Roe v. Wade, den dom som sedan 1973 reglerar de amerikanska abortlagarna. Högsta domstolen kom då fram till att aborträtten är en del av rätten till privatliv och därmed skyddas av den amerikanska grundlagen. Gränsen för abort ska gå vid fostrets livsduglighet − det vill säga kring vecka 23.

Så hur är det möjligt att få in ”hjärtslagslagen” under Roe? Svaret är att det inte är möjligt. Lagen kommer med största sannolikhet att stoppas före augusti då den planeras träda i kraft. Och det vet North Dakotas politiker. Det handlar om en medveten utmaning, enligt guvernören Jack Dalrymple. Han har sagt att delstaten vill ta reda på var gränsen för Roe v. Wade går. Därmed sällar republikanska Dalrymple sig till den grupp abortmotståndare som de senaste åren alltmer intensivt försökt få Högsta domstolen i USA att ompröva aborträtten.

Lagstiftarna i North Dakota är inte ensamma om att försöka snäva in tidsgränsen för abort. Sedan 2011 har tio delstater infört abortförbud kring vecka 20. I början av mars röstade Arkansas igenom ett förbud efter vecka tolv. Med North Dakotas beslut från 26 mars krymper tidsrymden markant. Och liknande så kallade ”hjärtslagslagar” diskuteras i flera andra delstater. Autumn Katz som är jurist på organisationen Centre for Reproductive Rights dömer ut lagen som uppenbart grundlagsvidrig.

− Den har inte en chans att klara sig i domstol, säger hon till Ottar.

Hennes organisation tar strid mot North Dakota och hon förklarar att de först kommer kräva att lagen stoppas tillfälligt för att sedan prövas rättsligt. Det är inte första gången de utmanar North Dakota och Autumn Katz är övertygad om att de kommer att lyckas även denna gång.

− För två år sedan hindrade vi North Dakota från att förbjuda akut p-piller, berättar hon.

»Grundlagen är tydlig med att gränsen går vid fostrets livsduglighet och att den gränsen ska avgöras av vården och inte av politikerna.«

Liknande juridiska processer pågår just nu för att sätta stopp för abortlagar i bland annat Arizona, Idaho och Georgia. Organisationer som − liksom Centre for Reproductive Rights − arbetar för kvinnors reproduktiva rättigheter betar tålmodigt av delstat efter delstat.

− Jag tror inte att de lagar som ligger kring vecka tjugo kommer klara en rättslig prövning heller, även om de är mindre extrema. Grundlagen är tydlig med att gränsen går vid fostrets livsduglighet och att den gränsen ska avgöras av vården och inte av politikerna, säger Autumn Katz.

De många restriktioner i abortlagarna som de amerikanska delstaterna har infört de senaste åren kan delas in i två kategorier. Den ena handlar om att göra det svårare att få abort, men inom ramen för Roe v. Wade. Där hamnar till exempel krav på betänketid, att tvinga kvinnor att titta på ultraljudsbilder och försök att stänga abortkliniker. Att sänka tidsgränserna är en strategi som främst syftar till att få aborträtten prövad i Högsta domstolen.

− Abortmotståndarna vill ta oss tillbaka till tiden före Roe v. Wade då abort inte var tillåtet. De har riktat in sig på vissa stater där man redan har en historia av bristande stöd för kvinnors reproduktiva rättigheter, som till exempel North Dakota, South Dakota och Mississippi, berättar Autumn Katz.

Tror du att abortfrågan kommer hamna i Högsta domstolen igen?

− Jag vet inte, men om det blir så tror jag inte att de här tidsgränserna skulle klara sig. Det är livsduglighet som gäller och så kommer det att förbli.

Text: Anna Dahlqvist