För urringat för skolan?

– Jag blev chockad och kunde först inte riktigt ta in det. Sedan blev jag arg. Varför ska jag bli bestraffad för att några killar på skolan inte kan sköta sig?

Det har gått några månader sedan det hände. Donya Karimi hade, som hon säger, »en helt vanlig topp« när personal på skolan där hon går bad henne att ta på sig en tröja. Kontentan var att hon var för »utmanande« klädd – att toppen helt enkelt var för urringad.

– De hade hört killar i korridoren prata om mig på ett sexuellt sätt och då var deras lösning att prata med MIG istället för med dem.

»Jag ska kunna klä mig hur jag vill, det har alltid varit en självklarhet för mig. Problemet är inte kläderna.«

Donya Karimi

Det hade kunnat stanna där. Med att Donya Karimi tog på sig en till tröja. Men hon vägrade och ringde sin mamma som tog det vidare till skolledningen, och sedan anmälde till Skolinspektionen. De skickade det, i sin tur, vidare till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som nu har valt att påbörja en utredning, både om sexuella trakasserier från andra elever och könsdiskriminering eller trakasserier från personalen.

– Jag ska kunna klä mig hur jag vill, det har alltid varit en självklarhet för mig. Problemet är inte kläderna, utan hur folk beter sig, säger Donya Karimi till Ottar.

Det visade sig att att hon inte var ensam. Hennes mamma fick kontakt med en annan förälder från skolan vars dotter hade varit med om en liknande händelse, något som också nämns i anmälan till DO.

Ottar har sökt rektorn Peter Gejervall som avböjer att kommentera medan processen hos DO pågår, men han har tidigare sagt till Sveriges Radio Skaraborg att: »Jag vill minnas att det varit någon mer vid något tillfälle«. Han har förklarat händelsen med Donya Karimi med att det skedde av »omsorg och omtanke« och han har samtidigt, å skolans vägnar, bett henne om ursäkt.

Men exemplen är fler än det vid Raoul Wallenbergskolan i Skövde. Ottar har också varit i kontakt med en högstadieelev på annan en skola i Västsverige med en snarlik erfarenhet. Hon vill vara anonym men berättar att en lärare kommenterat hennes kläder, frågat om hon inte fryser och sagt att »killarna blir distraherade«.

2017 rapporterade media om ett fall i Malmö där en 14-årig elev som utsattes för sexuella ofredanden av en annan elev uppger att rektorn sagt att hon klädde sig för »utmanande«, något rektorn nekade till. En anmälan till DO lades ned i brist på bevis.

– Det är inte frågan om en enskild händelse utan det här är ett strukturellt problem, säger Josefin Fälth, ordförande för Sverige Elevkårer.

I samband med Metoo-rörelsen genomförde Sveriges Elevkårer 2018 ett projekt som bland annat visade att sexuella trakasserier i skolan är mer utbrett än man tidigare trott och att elever utsätts av såväl andra elever som skolpersonal.

»Skolan ska vara en trygg plats för lärande. Och du ska inte bli objektifierad, varken av personal eller andra elever.«

Josefin Fälth, ordförande för Sverige Elevkårer.

– Då framkom det också att det förekommer att lärare och rektorer kommenterar elevers klädsel på det här sättet, säger hon och fortsätter: Man blir såklart förbannad över att detta fortfarande sker på skolor i Sverige. Skolan ska vara en trygg plats för lärande. Och du ska inte bli objektifierad, varken av personal eller andra elever.

I skollagen finns det inte några specifika formuleringar om elevers klädsel, däremot finns det andra lagar som kan reglera vad man får ha på sig i skolan. Lagen om hets mot folkgrupp begränsar till exempel kläder med vissa symboler och med hänvisning till bestämmelser kring arbetsmiljö kan det vara möjligt att ha regler kring till exempel klädsel i en slöjdsal, berättar Jessica Lind, undervisningsråd på Skolverket.

»Skolan har också ett jämställdhetsuppdrag som innebär att alla ska behandlas lika och att egenart ska uppmuntras.«

Jessica Lind, Skolverket

– Men generellt faller klädsel under den grundlagsskyddade yttrandefriheten och den är en del av den värdegrund skolan vilar på. Skolan har också ett jämställdhetsuppdrag som innebär att alla ska behandlas lika och att egenart ska uppmuntras, säger Jessica Lind.

Skolverket arbetar bland annat för en utbildning som är »(…) likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö«. Om skolpersonalens synpunkter på urringade kläder rimmar med den tryggheten kan inte Jessica Lind svara på. Skolverket är inte en granskande myndighet och kan inte uttala sig om enskilda fall som det här, däremot kan beslut från DO i vissa fall fungera som en vägledning.

– Kravet på skoluniform är ett sådant exempel. När det prövades kom man fram till att det ska vara frivilligt – med hänvisning till individens frihet, säger Jessica Lind.

Att stå upp för den individuella friheten, som Donya Karimi och hennes mamma har gjort, är inte någon självklarhet. Som elev står du i beroendeställning till lärare och annan skolpersonal.

– Tyvärr kan det finnas en rädsla för att en anmälan till exempel skulle kunna påverka ens betyg. Därför finns det sannolikt ett mörkertal här, säger Josefin Fälth på Sveriges Elevkårer.

Hennes förhoppning är att Donya Karimi nu blir lyssnad på och att man drar lärdom av fallet i andra skolor.

– Jag hoppas verkligen att fler elever vågar anmäla sådana här händelser, säger hon.

»Donya Karimi och hennes kompisar gick alla till skolan i liknande urringade toppar.«

Och samtidigt som Donya Karimis mamma Haleh Fredriksson konfronterade skolledningen och så småningom anmälde skolan, agerade Donya Karimi och hennes kompisar med en tydlig markering redan dagen efter tillsägelsen. De gick alla till skolan i liknande urringade toppar. Haleh Fredriksson, berättar att en elev även då möttes av ogillande från en lärare.

– Hon sa något i stil med att hon inte skulle vilja att hennes dotter klädde sig så, säger Haleh Fredriksson.

Donya Karimi berättar att det finns planer på att dra igång en jämställdhetsgrupp på skolan nu till hösten, med både elever och lärare. Vad det kommer att leda till återstår att se.

– Men vi har i alla fall fått nya ordningsregler där det står tydligt att man inte får uttrycka sig sexistiskt, rasistiskt eller homofobiskt, säger hon.

---

---

Yousra Berrahmoune, 15 år, Bagarmossens skola

Vad tänker du om det som hände Donya?
– Om kläderna gör att killarna inte kan koncentrera sig så är det inte vårt fel och det ska inte heller vara vårt ansvar.

Hur skulle du reagera om någon ur skolpersonalen sa exempelvis att dina byxor är för tajta?
– Då skulle jag komma med ännu tajtare byxor dagen efter. I vår skola tror jag att alla elever, både små och stora, vågar stå upp för sig själva. Skolan har ingen rätt att bestämma över våra kläder.

Eddy Wass, 15 år, Bagarmossens skola

Vad ska skolan få bestämma om elevernas kläder?

– Man ska ha rätt att tycka, tänka och se ut som man vill. Det är en självklarhet att få ha sin egen identitet.

Vad tänker du om det som hände Donya?

– Jag tycker att det är ett väldigt dålig argument, att killarna inte kan koncentrera sig.

Elias Sriti, 15 år, Bagarmossens skola

Vad ska skolan få bestämma om elevernas kläder?

– Jag tycker att vi ska vara fria att välja. Samtidigt kan jag tycka att det skulle vara bra med skoluniform, då behöver man inte tänka så mycket och det skulle vara lättare för den som inte har råd att köpa dyra kläder.

Lydia Selberg Låby, 14 år, Bagarmossens skola

Vad ska skolan få bestämma om elevernas kläder?

– Jag tycker att det är kul att välja olika kläder att ha i skolan. Det är viktigt att man får göra det.

Hur skulle du reagera om någon ur skolpersonalen bad dig ha andra kläder?

– Jag skulle bli väldigt förvånad och känt mig obekväm om någon hade sagt att jag till exempel har för kort kjol, att de ens tänkte på det. Det känns väldigt gammaldags.

*Ottar har sökt DO men de uttalar sig inte i pågående utredningar

---

UPPDATERING: DO fäller skolan för diskriminering

---

LÄS MER:

• RFSU debattartikel: Skolan ska inte mäta kjollängd

---

Text Anna Dahlqvist

Bilder enkäten Anna Dahlqvist