Trots att 8 mars framför allt är en glädjens dag, en dag där feminister får fira och inte bara slåss, är sikten inte ogrumlad. Anna Hellgren tänker fortsätta tjata om osäkra aborter, löneskillnader och våld mot kvinnor – men tänker att det kanske kan bli bra en dag, trots allt.
För var dag så blir det bättre, men bra lär det aldrig bli. Nu sjöng ju Cornelis Vreeswijk om fattigdom och sjukdomar och det bisarra konsumtionssamhället i sin »Ballad från en soptipp«, men det är svårt för 8:e marskrönikören att inte tvångsmässigt börja nynna.
Trots att internationella kvinnodagen framför allt är en glädjens dag, en dag där feminister får fira och inte bara slåss, är sikten inte ogrumlad. Globalt och över tid förändras saker till det bättre och världen snurrar bara framåt: fler flickor går i skolan, det finns internationella avtal där kvinnors fri- och rättigheter garanteras, utrymmet för kvinnors makt över sina egna kroppar och sin sexualitet växer.
Men det går alldeles för långsamt. Varje dag dör omkring 1 000 kvinnor på grund osäkra aborter eller bristfällig mödravård. Kvinnor mördas och misshandlas varje dag av män i sin absoluta närhet. Kvinnor våldtas.
»Varje dag dör omkring 1000 kvinnor på grund osäkra aborter eller bristfällig mödravård. Kvinnor mördas och misshandlas varje dag av män i sin absoluta närhet.«
I Sverige har lönegapet mellan män och kvinnor (14,3 procent) varit oförändrat sedan 1981. Kvinnor i heterorelationer förväntas fortfarande utföra lejonparten av obetalt arbete i hemmet. Miljoner kvinnor världen över utför tunga, lågavlönade arbeten i andra människors hem: utan rättigheter, fritt från insyn.
Det här är siffror och förhållanden som både ni och jag har sett, hört och läst förut. Ibland känns de så bekanta att det de berättar inte fäster. Att det är ett normaltillstånd och hej, kan vi inte sluta tjata och prata om något nytt någon gång?
Känslan av att det kommer att fortsätta i en hel jävla evighet kan förlama vem som helst. Vissa saker är dessutom förhållandevis »enkla« att förändra: tillgång till preventivmedel, sexualupplysning och mödravård till exempel. Löneskillnader. Andra, som är själva kärnan i sakernas tillstånd, tar längre tid. Som förändringen och nedmonteringen av vålds- och maktinriktade maskuliniteter, samhällsbyggen baserade på över- och underordning. Rasism. Patriarkatet. Ingen kommer undan politiken.
Historien säger trots allt att det går. Och med fortsatt hårt arbete kanske det blir bra en dag, trots allt.
Text: Anna Hellgren
Bild: Feministisk demonstration för kvinnors rätt til abort i Amsterdam 1981. Indicommons.org
