FN-trupper exploaterar barn

Anna är tolv år gammal. Hon sitter på det dammiga golvet i en liten hydda som fungerar som skydd åt kvinnor som våldtagits under det sex år långa kriget i Demokratiska Republiken Kongo. Hon berättar om sig själv.

– Jag kom till Goma med min familj från Massissi för över två år sedan när kriget blev allt för intensivt. Vi var tvungna att fly och kom hit för att söka trygghet.

Gradvis anpassade Annas familj sig till det nya livet och att bo i ett provisoriskt hus gjort av plastskynken.

– Det var svårt eftersom vi inte hade någonting, säger hon med osäker röst. För ett par veckor sedan gick jag förbi en FN-bil i Goma centrum och där stod sydafrikanska soldater med vapen. De frågade mig om jag ville ha ett kex så jag gick fram för att ta ett ur paketet de höll fram. En av dem högg tag i mig, drog in mig i bilen och stängde dörren. Sedan slet han av min klänning och tvingade mig att göra det med honom.

Kvinnorna blottade för soldaterna

Detta var inte första gången jag fick höra anklagelser av detta slag mot soldater i FN:s fredsbevarande styrka i Demokratiska Republiken Kongo. Två månader tidigare hade jag skrivit en artikel för tidningen Independent i London om att unga flickor utnyttjas av FN-soldater i ett läger för flyktingar i Bunia.

Utbrett på en bergssluttning nära flygplatsen, som också fungerar som en militärbas åt FN, anlades ett flyktingläger för 15 000 människor i Bunia förra året. Vid mitt första besök blev jag chockad över hur nära tälten låg militärbasen. Genom att ställa sig vid stängslet på toppen av lägret kunde man lätt se in på militärbasen och tälten där soldater ut den fredsbevarande styrkan från Uruguay bodde. Kvinnorna som bodde i flyktinglägret och använde latrinerna eller tvättade sig i de tillfälliga duschskjulen var helt blottade för soldaterna. Hela vägen runt lägret fanns hål i taggtrådsstängslet och snart fick jag veta att de unga kongolesiska flickorna regelbundet besökte FN-soldaterna.

Faela är en 13-årig flicka som regelbundet tar sig igenom denna taggtrådsbarrikad.

– Om jag går och besöker soldaterna på natten och ligger med dem så ger de mig mat ibland, berättade hon för mig medan hon höll sin lilla son. Jag måste göra det med dem för det finns ingen annan förutom jag som tar hand om eller skyddar Joseph.

Faela kom till lägret för nästan sex månader sedan när kriget blossade upp i hennes by. Hon visste redan innan hon lämnade byn att hon var gravid. Barnets far är en okänd man medlem i ett av de lokala soldatförbanden. Hon trodde att hon skulle vara säker i flyktinglägret. Men sakta förstod hon att skammen hon dragit på sig för att ha blivit våldtagen gjorde att ingen ville hjälpa henne.

Faela var inte den enda flickan som berättade den här typen av historia för mig. Under mina fem dagar i lägret intervjuade jag 30 flickor och hälften av dem berättade att de tog sig över gränsen in till FN-soldaterna i jakt på vänlighet och mat.

Som en effekt av min artikel påbörjade FN en intern utredning som resulterade i att 69 soldater från den fredsbevarande styrkan i Bunia anklagades för sexuellt utnyttjande. Avdelningen för interna utredningar (OIOS), en fristående FN-enhet i New York påbörjade därefter en större utredning.

FN hävdar att de har reagerat på anklagelserna mot FN-soldaterna. Men verkligheten visar något annat. Paralyserad av byråkrati och med bakbundna händer på grund av konflikten mellan egna intressen och militärens har de fortfarande inte ställt någon av de anklagade inför rätta.

Risk att smittas med hiv

Chefen för välgörenhetsorganisationen som driver det härbärge där Anna bor i Goma berättar att hon är väldigt oroad över att FN-soldaterna ska smitta de unga flickorna med hiv. Soldaterna lockar ofta flickorna att komma nära dem genom att erbjuda dem godis och kakor. Sedan våldtar de dem.

– En vanlig föreställning är att ju yngre flickorna är desto mindre är risken att hon är hiv-positiv. Jag har aldrig hört talas om en FN-soldat som använder kondom när de våldtar.

FN-utredning ger lite hopp

Det ironiska är att ett av de åtta milleniemålen som FN antagit är att spridningen av hiv ska ha minskat år 2015. Enligt en rapport som UNHCR och Rädda Barnen gav ut 2001 är sexuellt våld mot och exploateringen av flyktingbarn utfört av FN:s fredsbevarande styrkor i Västafrika utbrett. Rapporten beskriver hur nya beteendemönster i omflyttade samhällen ökar barns sårbarhet för hiv: ”Kombinationen av omogna kroppar, fattigdom, avsaknad av förhandlingsmöjligheter, osäker sex och missförstånd kring hiv/aids är faktorer som ökar risken markant.”

FN reagerade på rapporten genom att införa en uppförandekod för sina anställda och generalsekreterare Kofi Annan aviserade nolltolerans vad gäller dåligt sexuellt uppförande. Men ännu har det inte gett någon större effekt. En FN-tjänsteman i Kongo har sagt till mig:

– Allt det här med OIOS-utredningen är ett skämt.

FN har inte mandat att genomföra någon av de utredningar de håller på med. Det enda de kan göra är att skicka hem den anklagade. Att få fallen prövade i de länder övergreppen skett kommer inte att gå. En sådan kommentar kommer kanske inte som en överraskning för dem som känner till FN:s byråkrati och fredsbevarande operationer. Men för de tusentals flickor som Anna och Faela som utsatts för våldtäkt och sexuell exploatering ger det inget hopp om att framtida FN-uppdrag kommer att vara annorlunda.

Kate Holt, frilansfotograf och journalist i London
Översättning: Silvia Sjödahl

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2004)