Påvens maktspel i EU – Sverige alltför naivt

Så blev George W Bush omvald till USA:s president. Tonvikten på moralfrågor fick många att rösta på honom. Bush driver familjen och avhållsamhet som ideal. Han vill förhindra att homosexuella kan ingå äktenskap, begränsa aborträtten, villkora biståndspengar i hiv/aidsprevention till fördel för avhållsamhet samt förbjuda utländska organisationer att tala om eller utföra abort i utvecklingsländer.

I sitt segertal tackade president Bush Carl Rove, arkitekten bakom detta moralbygge. Carl Rove är Bush personlige rådgivare, en hängiven kristen med särskild uppgift att lyssna just på den kristna högern.

I USA finns flera lobbyorganisationer med inriktning på familjen som ideal. De är välorganiserade och har mycket pengar. På senare tid har de lyckats piska fram moralfrågor i USA som sipprat över till EU, utvecklingsländerna och Australien. En av den kristna högerns stora framgångar anses vara att Bush antog en lag mot en abortmetod för sena aborter.

Begränsad aborträtt

Den kristna högern, katoliker eller ej, har vind i seglen även utanför USA. I Australien driver nu konservativa inom den nyvalde liberale premiärministern John Howards regering att abortfrågan ska upp på agendan. Man vill begränsa aborträtten. Hälsominister Tony Abbott har kallat aborterna i Australien för en ”nationell tragedi” och i media har abortmotståndarna fått stort utrymme.

År 2002 stoppade Bush pengar till FN:s befolkningsfond UNFPA utifrån felaktiga påståenden att man bidrog till tvångsaborter i Kina. Anklagelserna kom ifrån ett amerikansk konservativt lobbyorgan (PRI). EU sköt då till 20 miljoner euro för att ”fylla hålet”. Men strax därefter förde konservativa EUparlamentariker fram liknande anklagelser. 2003 lyckades det konservativa blocket minska EU:s anslag till familjeplaneringskliniker i utvecklingsländerna med en tredjedel. Vid debatten om EU:s budget för 2005 försökte återigen konservativa stoppa anslagen till organisationer som genomför aborter i utvecklingsländerna.

Ultrakonservativ leder kvinnor

Nyligen gick EU-parlamentet i taket när Italien förslog att Rocco Buttiglione skulle bli deras kommissionär till EU. Buttiglione är konservativ katolik. Han är medlem i den ultrakonservativa katolska sekten Communione e Liberazione, nära vän till påven och han har gjort flera kontroversiella uttalanden: att homosexuella är syndare, att familjen existerar för att kvinnor ska föda barn och få skydd av mannen som tar hand om dem, att män ska få mer inflytande över kvinnors abortval, eller att kvinnor som avstår från abort ska få 500 Euro med mera.

Parlamentet godkände inte Buttiglione som fick kliva åt sidan.

Allt gott så. De liberala krafterna vann över de konservativa. Detta tolkas av många i Sverige och Nordeuropa som att katolska kyrkan, eller den kristna högern, saknar inflytande.

Gunilla Karlsson, riksdagsledamot (m), sa i en studiodebatt den 10 november i P1. ”Ge mig ett enda exempel på att detta (katolska kyrkans makt, red) lett till lagstiftningsförändringar” och antydde därmed att det mest handlade om konspirationsteorier, eller att deras inflytande är marginellt.

Katolska kyrkan har flera allierade på höga poster i EU. I somras blev Anna Záborská ordförande för kommittén för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU-parlamentet. Hon är från Slovakien, medlem i regeringsparitet KDH (kristdemokrater) och en känd abortmotståndare. Hon är emot homosexuellas rättigheter. Hon har sagt att aids är guds hämnd mot homosexuella och att våldtagna kvinnor inte ska behöva genomgå ytterligare ett trauma, en abort. Hennes far var ambassadör i Vatikanen.

Sedan Záborská blev ordförande har EU-parlamentariker haft svårt att få upp kontroversiella frågor på kommitténs bord. Dessa förhalas bort via byråkratiska manövrar.

Joe Borg från Malta var i somras tillfällig biståndskommissionär. Nu är han föreslagen kommissionär för fiske- och sjöfart. Han har beklagat att abort är tillåtet i de flesta EU-länder och är emot FN:s så kallade Kairoagenda, som satte individens sexuella och reproduktiva rättigheter i centrum för befolkningsfrågorna. Trots att EU stödjer den.

Mer aggressivt

Att katolska kyrkan är en reell påtryckare som har inflytande över människors liv är dessutom kännbart i flera nya EU-länder.

– Allt har blivit mer aggressivt sedan kristdemokraterna (KDH) kom till makten, säger Olga Pietruchova, chef för den slovakiska familjeplaneringsorganisationen (SSPRVR).

Slovakien är ett nytt EU-land där koalitionsregeringen har ett starkt stöd i katolska kyrkan. År 2000 skrev den slovakiska regeringen ett avtal med katolska kyrkan som bland annat ger dem rätt att undervisa i skolor och förskolor.

– Sexualundervisning är kontroversiellt och är endast en liten del av biologiundervisningen. Skolorna här är fattiga. Katolska kyrkan kan erbjuda gratis lärare i religion och etik. De kan förespråka avhållsamhet och vara emot preventivmedel utan att bli ifrågasatta.

Hon berättar att justitiedepartementet skissar på ytterligare ett avtal. Det kan ge läkare rätt att vägra utföra abort, och lärare kan vägra undervisa i ämnen som går emot deras religion. Sedan 1990 har ett av partierna i regeringskoalitionen, (kristdemokraterna KDH) arbetat för att begränsa aborträtten. Men än har inga ändringar gått igenom. Redan i dag vägrar vissa sjukhus att utföra aborter och hänvisar till samvetsklausuler. Priset för en abort har gått upp till 40 procent av den månatliga medelinkomsten.

– Allmänheten brydde sig föga om avtalet med katolska kyrkan, men det har fått konsekvenser på flera plan, säger Olga Pietruchova.

Kvinnor blir stigmatiserade

Medicinsk abort, där kvinnan tar ett piller och fostret drivs ut, är till exempel inte godkänt i Slovakien. Trots att flertalet EU-länder godkänner metoden. Landets nationella strategi för reproduktiv och sexuell hälsa har också skjutits upp. En katolsk grupp av fristående experter har blivit ombedda att ta fram ett alternativ.

– I starkt konservativa regioner blir kvinnor stigmatiserade. En fembarns mamma tog livet av sig när familjen vägrade henne abort. Förra året hittades sju nyfödda barn som dödats i en container, säger Olga Pietruchov.

I debatten efteråt föreslogs det att införa sjukhus där kvinnor kan föda anonymt och lämna barnen för adoption.

– Den allmänna reaktionen är att dessa kvinnor är oansvariga. Ingen förstår dem, säger Olga Pietruchov.

De flesta slovaker har dock en pragmatisk inställning till religion. Enligt en studie 2002 såg majoriteten sig som katoliker, men bara 13 procent av kvinnorna var emot abort.

För känsligt för EU

Vad har då slovakiska kvinnors ”underlivsproblem” med EU att göra? En hel del om man anser att EU ska verka för jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Catholics for a Free Choice hävdar i en uppmärksammad rapport, (Preservin, Power and Priviliges, 2003) att katolska kyrkan arbetar för att underminera kampen för sexuella och reproduktiva rättigheter även inom EU.

Att påven och katolska kyrkan ville ha in en särskild referens till Europas kristna arv/rötter i ingressen till den nya konstitutionen blev tidigt känt. De föregicks av ett intensivt lobbyarbete gentemot samtliga EU:s regeringar. Påven skickade även sändebud till Sverige. I det slutförslag som lades fram den 17-19 juni fanns dock inget med om kristna rötter. Istället står det att EU är ”inspirerad av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv”.

Vad som däremot inte blev lika känt – åtminstone inte i det sekulära Nordeuropa, är artikel 51. Den handlar om kyrkor och konfessionslösa organisationers ställning, och att unionen ska respektera deras ställning i medlemsländerna, enligt landets lagstiftning. Unionen ska också upprätthålla en regelbunden dialog med kyrkorna.

Flera hundra EU-parlamentariker och europeiska politiker försökte få bort artikeln genom att skriva under en kampanj mot artikel 51 av den italienska EU-parlamentarikern Mario Turco. De menade att artikeln undantar kyrkan, och särskilt den katolska kyrkan, från övriga EU-principer.

– I Tyskland är den katolska och protestantiska kyrkan de näst största arbetsgivarna efter staten. Man har sjukhus, skolor och annat – med totalt 1,3 miljoner anställda. De har inte rätt att strejka. Om du jobbar på ett katolskt sjukhus har du inte rätt att gifta dig med en frånskild, berättar Elfriede Harth, europaansvarig för Catholics for a Free Choice.

Hon menar att artikel 51 undantar landet från EU-principen att inte diskrimineras på grund av kön, religion, sexuell läggning eller civilstånd. Konkret skulle det kunna innebära att kyrkan i Tyskland kan fortsätta att ha särskilda villkor för sina anställda, till skillnad från andra arbetsgivare i EU.

Varför särskild paragraf?

I huvudsak är hon, och andra kritiker, oroade för att katolska kyrkan ska flytta fram sina positioner. Enligt en artikel i The Ortodox Christian News Service så anser de kristna kyrkorna i Europa att artikel 51 är mycket viktigare än att de kristna rötterna skulle ha nämnts i förordet.

Men om det bara var dialog som kyrkan ville ha, så som svenska förhandlare tycks resonera, så fanns det redan en tillräcklig artikel, menar Elfriede Hart. I artikel 46 i den nya konstitutionen (Principen om deltagardemokrati) lovar unionen att hålla en öppen dialog med representativa sammanslutningar och det civila samhället.

Varför vill då kyrkan ha en särskild paragraf? Varför ska unionen lova att inte ingripa i kyrkornas ställning i de enskilda medlemsstaterna, frågar hon.

Rapporten från Catholics for a Free Choice om Vatikanens agenda i EU visar att Vatikanen och konservativa katoliker lobbar mot EU:s stöd för sexuell och reproduktiv hälsa och dit tillhörande rättigheter, SRHR. Att Vatikanen är emot EU:s försök att erkänna rätten att planera sin familj, liksom homosexuellas rätt att ingå partnerskap.

Påven försöker också begränsa tillgången till abort och klinisk rådgivning i sexuell och reproduktiv hälsa. Detta sker bland annat genom att påverka EUpolicys för bistånd och annat. Tio procent av EU-pengarna som går till utvecklingsprojekt i enskilda organisationers regi gick mellan 1997 och 2002 till katolska kyrkan.

Homosexuella riskerar avsked

Rapporten hävdar också att katolska kyrkan är för subsidaritetsprincipen (att beslut inom EU ska fattas på lägsta möjliga politiska nivå) just för att de ska kunna ha kvar sina särskilda regler för anställda.

I juni 2000 kom ett uttalande från National Bishop´s Conference i Tyskland. Det stod att anställda som var lesbiska och homosexuella riskerade avsked om de ingick registrerat partnerskap. En rättighet de annars har som tyska medborgare.

Vidare hävdas i rapporten att flera tjänstemän inom EU-kommissionen regelbundet för en dialog med den katolska biskopsorganisationen COMECE, inför olika förslag.

Det finns också religiösa rådgivare som ingår i kommissionens tankesmedja GOPA (the Group of Policy Advisers). Men dessa informella band är inte nog för kyrkan. Man vill ha formell konsultativ status inom EU, rätten att kommentera alla förslag från kommissionen och parlamentet, påstår rapporten. Och år 2001 öppnade Vatikanen sin ambassad i Bryssel, Apostolico Nunico.

Ingen oro i Sverige

EU-experter i Nordeuropa, på tankesmedjor, inom EU-byråkratin och på departementen ser dock saken annorlunda.

Den svenska regeringen är inte oroad över katolska kyrkan. Det tror inte att artikel 51 ger kyrkan ökat inflytande inom EU.

Jens Odlander är politisk sakkunnig i statsrådsberedningen. Han menar att katolska kyrkan bara blir en röst av många inom EU. Inte heller Lars Danielsson, statssekreterare som förhandlat om den nya EU-konstitutionen för Sverige, tror att kyrkan har möjlighet att påverka EU. Detta trots att den katolska kyrkan är en politisk maktfaktor i flera av de nya EU-länderna.

– Jag ser inte att katolska kyrkan har något gehör i förhandlingarna och ser ingen anledning till oro, säger Lars Danielsson.

Inte heller det faktum att kyrkan som arbetsgivare får en särställning, i exempelvis Tyskland oroar de svenska förhandlarna.

– Det är inte unionens uppgift att gripa in i hur länderna organiserar sina politiska system, konstaterar Jens Odlander.

Hur ska man då bedöma den svenska inställningen? Pragmatisk – för att ro författningen i land? Optimistiskt tilltro till liberala krafter, eller rent av naiv?

– Det är klart katolska kyrkan lobbar för sina hjärtefrågor. Men glöm inte att även “den andra sidan” är mycket välorganiserad. Jag såg artikel 51 som en “placeboeffekt” när kristendomen nu inte kom med. På kort sikt är det möjligt att katolska kyrkan får inflytande. Men i förlängningen kommer de att förlora. Deras hållning, i exempelvis abortfrågan, kommer inte att sippra över till England och Tyskland, där till och med de konservativa är för abort, säger Detmar Döring, chef för den tyska tankesmedjan the Liberal Insititute of Friedrich Naumann Stiftung.

Länderna pressades inte

Tillsammans med nio andra länder godkändes Slovakien som nytt EU-land 2003. EU ska arbeta för att förbättra jämställdhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter. EU bygger på respekten för de mänskliga rättigheterna. Länderna har, i flera sammanhang, skrivit under juridiskt bindande internationella konventioner och moraliskt förpliktigande deklarationer. Nya EU-medlemmar måste leva upp till detta. Exempelvis kritiserades Turkiet för bristande mänskliga rättigheter vad gäller tortyr och yttrandefrihet när landet ville bli EU-medlem, och godkändes inte av flera skäl. (Nu har de dock fått grönt ljus för att inleda medlemsförhandlingar.)

Men inga ministrar höjde rösten vad gäller bristande reproduktiva rättigheter när Malta och Polen fick igenom undantag för sin abortlagstiftning innan de godtogs som nya EU-länder. I Portugal arresteras och fängslas barnmorskor som utför abort utan att landet riskerar reprimander från andra regeringar. I november ställdes en 21-årig inför rätta som genomfört abort på sig själv. Hon riskerade att dömas till tre års fängelse, men friades i brist på bevis.

Det beror delvis på att EU hittills tolkat frågor om sexuella och reproduktiva rättigheter som en hälsofråga, upp till varje enskild medlemsstat i enlighet med den så kallade subsidaritetsprincipen. Länderna bestämmer alltså själva över hälsofrågor – och här har man lagt abortfrågan. Läget är låst och inte ens Sverige har offentligt kommenterat de bristande rättigheterna i vissa EU-länder. SRHR är en prioriterad fråga för regeringen, Sveriges förre biståndsminister Jan O Karlsson har antytt att frågorna kanske tonas ned av taktiska skäl. Att den extremt känsliga abortfrågan kan leda till låsningar i förhandlingar.

– Det är möjligt att de nya medlemsländerna inte pressades tillräckligt. Å andra sidan skulle det vara mycket svårt att driva frågorna i det läget, säger Jan O Karlsson i Ottar nr 1, 2004.

Men faktum kvarstår – flera av de mänskliga rättigheter som EU-länderna ska leva upp till har av vägledande instanser tolkats att innefatta just reproduktiva rättigheter. Ändå faller de utanför EU:s syn på vad som är en mänsklig rättighet inom EU.

Nuvarande strategi – ligg lågt

Polen är det EU-land som fått mest medial uppmärksamhet kring sina hårda arbortlagar. Wanda Nowicka, generaldirektör för Polish Federation for Woman and Family Planning är besviken över att EU lät Polen få igenom att landet även i framtiden får rätt att lagstifta om etik och moral, som abortfrågan.

Hon tillhör också de som är oroliga för att artikel 51 ger kyrkan en bättre position och stärker deras arbete i Östoch Centraleuropa.

– Jag tror att kyrkan slogs för att Polen skulle gå med i EU för att man ville ha en hel trupp polska beslutsfattare på starka positioner. Katolska kyrkan är den mest välorganiserade kyrkan i Europa.

I flera nya EU-länder jobbar katolska kyrkan hårt för att begränsa lagar, påverka policys eller implementeringar som kan begränsa människors tillgång till SRHR. I Polen har den katolska kyrkan framgångsrikt begränsat rätten till abort. Nu siktar man in sig på tillgången till preventivmedel, sexualundervisning för tonåringar och registrerat partnerskap för homosexuella och lesbiska, enligt Wanda Nowicka.

Olika familjesyn

Många, särskilt i Norden, är ändå övertygande om att de liberala krafterna styr EU-projektet. En av dem är Ursula Berge, chef för den socialdemokratiska tankesmedjan Agora.

– Vi kan inte exportera vår syn på familjen, som statsminister Göran Persson sagt. Synen på familjen är så olika inom EU. Det är inte gångbart att argumentera för en gemensam familjepolitik. Å andra sidan, Sverige har haft relativt stor framgång när vi argumenterat för jämställdhet. Men i så fall måste vi stå ut med att bli nedröstade och stå ut med tanken att Sverige förlorar aborträtten, säger hon.

Men är det inte bara skrämselpropaganda, att vi skulle förlora vår aborträtt, för att man inte ska driva frågorna?

– Nja, men den gångbara linjen är att varje land ska driva sin egen familjepolitik.

Är abortfrågan och homosexuella en familjepolitisk fråga?

– Nej, i grunden är det ju en rättighetsfråga, men det är väl en tolkning av vad som är en mänsklig rättighet. Men det handlar nog om att EU har stora problem i att formulera vilken väg man ska gå. Då kan metoden ”muddling through” – att undvika hinder – vara den enda framkomliga vägen, tror Ursula Berge.

Artikel 51 ser hon, precis som många andra i Nordeuropa, som något med mycket luft, som inte är så förpliktigande. Marco Cappato, före detta italiensk EU-parlamentariker för Radical Party har engagerat sig starkt mot Artikel 51.

– Fråga forskarna på Karolinska institutet i Stockholm om de inte tycker att katolska kyrkan har makt. De har fått forskning på mänskliga embryon stoppad på grund av att Italien blockerat finansieringen. Det gjorde Italien för att blidka katolska kyrkan.

Han förvånas över den svenska hållningen.

– I Italien påverkar katolska kyrkan politiken. Ett exempel är att medicinska aborter inte är tillåtna. Vi borde kunna tillåta registrerat partnerskap i hela Europa, men det har inte skett. Det handlar givetvis också om andra konservativa krafter, men att säga att katolska kyrkan inte har något reellt inflytande är naivt.

Sverige borde sagt nej

Inte heller Marco Cappato tror att konservativa katoliker kommer att styra Europa.

– Men för att vinna måste vi också veta vem vår motståndare är. Vatikanen vill ha en tydlig status inom EU, som de har inom FN. Låt deras agerande bli offentligt, då kommer de förlora. Men låt dem inte få påverka i bakgrunden, säger Marco Cappato som tror att de flesta EU-medborgarna vill ha sexuella och reproduktiva rättigheter och inte stödjer en konservativ hållning.

– Min uppmaning till svenska och nordeuropeiska politiker är ändå – var försiktiga. Artikel 51 finns kvar, Sverige borde ha sagt nej till detta.

Joachim Fischer är korrespondent i Italien och Vatikanen för den borgerliga tidningen Frankfurter Allgemeiner Zeitung.

– Vatikanen accepterade och hyllade artikel 51. Men det var inte tillräckligt för påven, som vill ha de kristna rötterna inskrivna. Men artikel 51 är bra. På ett sätt kanske den väger tyngre, säger han.

Joachim Fischer beskriver katolska kyrkans makt som indirekt. Den handlar om att skapa opinion i samhället, vilket påven Johannes Paulus II insåg tidigt.

– Men självklart har Vatikanen makt, intellektuellt och andligt, på en annan nivå. Det handlar om värderingar. I dag ser vi allt för många skilsmässor i vårt samhälle, och vi har problem på dessa områden.

Han tror att folk lyssnar på påven och europeiska politiker måste i sin tur få folk att lyssna på dem, och rösta på dem.

– Jämfört med andra påtryckningsgrupper kanske Vatikanen är bland de starkare.

Hälsominister attackerad

I flera av de nya EU-länderna är detta en realitet. I Lettland flyttar nu katolska kyrkan och andra konservativa grupper fram sina positioner.

– The First party bildades av katolska präster och partiet sitter nu i regeringskoalitionen. Det betyder att de genomför sin politik. De förespråkar kristendomsundervisning. Sedan september ska föräldrar kunna välja detta eller etik. Sexualundervisning har ingått i hälsoundervisning och vi tror att det kommer bli sämre nu, säger Gundega Gravite, assistant director for Association for Family Planning and Sexual Health in Latvia.

Hon berättar också att the First Party riktat in sig på abortfrågan.

– De attackerade vår hälsominister för att hon var praktiserande gynekolog och att hon som minister inte borde utföra aborter utan stärka barnafödandet, säger hon.

Svårt i Litauen

I grannlandet Litauen är klimatet möjligen ännu tuffare. Den nya konservativa regeringen lyssnar på kyrkan, och projekt för sexualundervisning, ungdomsklinker, abort, preventivmedel, artificiell insemination kritiseras och organisationer som International Planned Parenthood Federation svartmålas.

– Katolska kyrkan är aggressiv och regeringen vill inte ha en konflikt med dem. Sedan tror jag inte att man vet att reproduktiva rättigheter är mänskliga rättigheter, säger Esmeralda Kuliesyte, läkare och generaldirektör för familjeplaneringsorganisationen i Litauen.

När hennes organisation skulle genomföra projekt tillsammans med RFSU om sexualundervisning blev kritiken enorm. Hon framställdes som en hemsk person i media. Få kom till hennes försvar. Inga medicinkollegor, inga radikala eller intellektuella.

– Att tala om sex är mycket illa här, särskilt för en kvinna. Inom läkarkåren finns också många konservativa. Överläkaren för det mest inflytelserika sjukhuset är exempelvis emot abort, säger Esmeralda Kuliesyte. Det finns givetvis många som är för reproduktiva rättigheter i smyg, men ingen vågar stå upp för det.

Kanske är företrädare för de katolska länderna färgade av att leva i en miljö där kyrkan har inflytande. Men deras berättelser måste ändå tolkas som att kyrkan har makt att påverka människors liv. Om avhållsamhet är det enda som lärs ut i vissa skolor i Östeuropa, och ungdomar inte får lära sig hur man skyddar sig mot hiv/aids, kan konsekvenserna bli enorma. Likaså om homosexuella förvägras ingå partnerskap och kvinnor inte får tillgång till aborter eller mediciniska aborter.

George W Bush siktade in sig på moralfrågor – som att bekämpa homosexuellas rättigheter – och vann. Tidigare i år lovade deltagarna på Biskopskonferensen i EU att göra EU ”till den mest familjeorienterade regionen i världen år 2010”.

När Spanien sa att man skulle släppa sina restriktioner mot partnerskap och adoption för homosexuella reagerade Vatikanen kraftigt. Enligt tidningen Newsweek söker katolska kyrkan också allianser med konservativa muslimer och andra samfund för att formera sig mot ”Europas moraliska kris”.

Vunnit stor seger

Vatikanen må ha förlorat Gud i förordet till konstitutionen, men många anser att de har vunnit en stor seger i och med artikel 51. Att Sveriges regering inte tar detta på allvar är förvånande.

Möjligtvis beror det på att kyrkan i Sverige de senaste hundra åren inte haft samma inflytande över politiken som i andra EU-länder. Rollen som väktare av viktiga värderingar i samhället har i stort axlats av arbetarrörelsen i Sverige. Därför kan det vara lätt att vifta bort katolska kyrkan och den kristna högerns agenda i EU som konspirationsteorier.

Är svenskarna pragmatiska, naiva eller rentav självgott ointresserade: Ok, det kanske händer i Slovakien, Polen och EU, men varför ska vi bry oss?

Ylva Bergman

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 4 2004)