11
#3 2011
Grattis Ottar 30 år!
I det extratjocka jubileumsnumret av Ottar firar vi segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik. En hel del har hänt del sedan tidningen grundades 1981. Det går långsamt framåt, men allt är inte vunnet. Kanske är det tur. För som en klok kvinna säger i detta jubileumsnummer: Motståndet har sin tjusning. Läs texter och smakprov ur numret här!
Innehåll
JUST NU: Fler måste bli medvetna
Barbro Westerholm (fp) lovade under Prideveckan att stoppa steriliseringskravet för transpersoner som vill byta kön.
Lagen var det lätta
2006-2007 skedde en smärre revolution i Latinamerika, då både Colombia och det federala distriktet Mexico City öppnade upp sina abortlagar. Ottar har rest västerut och mött framgångar och bakslag i en fråga som aldrig verkar lägga sig.
Döda kvinnor säljer
Sadistiskt kvinnohat eller nödvändigt för berättelsen? Ottar pratar med litteraturvetare och författare om varför kvinnor alltid måste bli våldtagna och mördade.
TEMA: Grattis! Ottar 30 år
SAMTAL: En ny sexuell revolution?
Det personliga är politiskt, sägs. Men är sex verkligen politik? Ottar kallade till ett politiskt samtal kring makt, nykonservatism och framtiden med Gudrun Schyman, Tomas Hemstad, Samira Ariadad och Immanuel Brändemo.
Porren, påven och politiken
Från teknikskräck och biologism till queert sex och religionsmotstånd. Nina Lekander synar Ottar och moralen.
Sexualpionjären: Hans Nestius
Ottar presenterar i varje nummer under 2011 sexualpolitiska pionjärer, i detta nummer Ottars grundare Hans Nestius.
MÖTE #1 ”Man blundar för hedersvåldet”
Sara Mohammad kom till Sverige i början av 1990-talet och har sedan dess varit en förgrundsgestalt i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Idrotten är en man
Från tvångsdopade »östtyska monster« på sjuttiotalet till dagens hat mot Caster Semenya och könstester i kommande OS. Anna Hellgren ser en könsfixerad idrottsvärld som i årtionden försökt utdefiniera det kvinnliga, men misslyckas.
Lustens lakejer
Ulf B Andersson begraver sig i gamla tidskrifter och ser en rörelse mot en allt större öppenhet kring att tala om lusten. Idag finns kåtheten till och med i Sveriges Radio.
MÖTE #2 ”Motståndet har sin speciella tjusning”
Författaren Birgitta Stenberg har alltid kämpat för en fri sexualitet. Vi ville veta vad som hänt med den sexuella frigörelsen – är vi på väg, är den uppnådd?
Frenesi i abortdebatten
Ska ett aborterat foster brännas som biologiskt riskavfall eller placeras i minneslund? Under de senaste tre decennierna har den svenska abortdebatten gått från trevande till intensiv. Lena Lennerhed går på djupet bland fundamentalister, filosofer och feminister.
När abort blev storpolitik
Under 2000-talet politiserades abortfrågan och konservativa krafter mobiliserade på högsta nivå. Ylva Bergman blickar tillbaka på ett decennium då kvinnors kroppar blev en fråga för storpolitiken. Men vad hände med kvinnors rättigheter?
MÖTE #3 ”Internet är den största skillnaden”
Vad skiljer en gayklubb 2011 från en 2001? Ulrich Bermsjö drev gayklubben Tiptop i RFSL:s lokaler på Sveavägen i Stockholm 1999-2003.
De vita och de andra
Exotiska främlingar, jämställda svenskar och ett ständigt tolkningsföreträde för det vita. Sissela Nordling Blanco läser tre decenniers Ottar och önskar sig en annan framtid.
”Klippdockan”
Konstnären Makode Linde tolkar Ottar och bilden av den andre. Sätt burka på påven eller ge Jimmie Åkesson en handsväska.
En skarp skugga genom livet
Thomas Östlund minns tillbaka på tiden då AIDS-viruset kom och hur allting förändrades när hans älskade drabbades. Men också när hoppet återvända när de nya medicinerna kom.
Hiv: När rubrikerna tystnat
Det har snart gått trettio år sedan den första aids-diagnosen ställdes i Sverige. Trots att det var årtionden sedan löpsedlar skrek om ”Bögpesten” så påverkar medierna vår bild av vem som är hiv-smittad än idag.
Sexlingo
Pegging, bögsnoare och cis-normer. Stefan Ingvarsson läser Ottar genom trettio år och ramlar över språkliga insikter om hur vi både pratar om och har sex över tid. Men konstaterar att det mesta är sig likt.
Barn som löneförmån
Ny teknik ger ständigt upphov till diskussioner om ifall och på vilket sätt staten bör hjälpa människor attskaffa barn. Är det en rättighet att få barn? brukarfrågan ställas – såväl 1981 som 2011. Ottar överblickar debatten om reproduktionsteknologi.
Slaget om livmodern
Är surrogatmödraskap det ultimata utnyttjandet av kvinnan? Eller en möjlighet till frigörelse? Agnes Arpi ser begrepp byta innebörd under 30 år av debatt.
