Politiskt chicken-race om sterilisering
Inför hösten är trycket stort på svenska politiker att slopa steriliseringstvånget för den som vill byta kön – majoriteten som krävs finns redan. Ottar ser transpersoners rättigheter ställas mot politiska lojaliteter i alliansen och reder ut vad som väger tyngst.
På Göran Hägglunds bord på Socialdepartementet ligger en utredning om transsexuella och intersexuella. De 84 sidorna från 2010 kommer från Socialstyrelsen som föreslår att lagen som tvingar transpersoner till sterilisering vid könsbyte skrotas. Ett konkret förslag på hur en ny lagtext skulle kunna se ut finns med.
Remissinstanserna är till mycket stor del positiva, liksom en majoritet av riksdagspolitikerna. En lagändring skulle med andra ord kunna gå mycket snabbt att genomföra om det inte vore för en faktor som gör frågan mycket känslig: Den hotar att splittra regeringen.
Av riksdagspartierna är det bara Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) som vill behålla steriliseringstvånget. SD spelar ingen avgörande roll, utan stoppklossen är regeringspartiet KD. Så sent som i april i år fick Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet se sin linje om att avskaffa steriliseringstvånget nedröstad.
– Det fanns en regeringspiska helt enkelt. Alla borgerliga ledamöter var tillsagda att rösta för att inte ändra lagen, eftersom KD och övriga regeringen inte var överens. En massa personer som personligen tycker att den här lagen ska förändras röstade alltså för motsatsen, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.
Alla borgerliga ledamöter var tillsagda att rösta för att inte ändra lagen, eftersom KD och övriga regeringen inte var överens.
I somras beslöt KD:s riksting att tills vidare behålla steriliseringskravet. Detta öppnade för en diskussion inom alliansen om att KD kanske måste köras över om det ska bli någon förändring. Det som blir avgörande är huruvida regeringen är beredd att frångå den högt värderade enigheten, eller mer direkt: Hur tungt väger transpersoners rättigheter när de ställs mot politiska lojaliteter?
Nyckelpersoner och påtryckare
Det var med en rejäl känga till de svenska politikerna som Thomas Beatie, den amerikanska transkillen som fött tre barn, invigde Stockholm Pride i somras. Effekten blev den önskade. Frågan fick stort genomslag i medierna och bara två dagar senare gick riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP) ut med att hon snarast skulle ta upp frågan i socialutskottet. Innan veckan var slut hade även Socialdemokraternas ledare Håkan Juholt och företrädare för Miljöpartiet gett beskedet att de kommer att ta initiativ i frågan.
Den rödgröna oppositionen kan spela en roll genom att sätta press på regeringen så att frågan hålls vid liv. Men Ulrika Westerlund menar att det rent tekniskt blir svårt för någon i oppositionen att spela en central roll nu. Det som framförallt behövs är någon nyckelperson som tar initiativ på den borgerliga sidan. Barbro Westerholm har genom sitt utspel gjort klart att hon gärna tar på sig uppgiften. Hon säger till Ottar att hon hoppas på en lösning likt den vid införande av könsneutrala äktenskap, där KD till slut gick med på en lösning i riksdagen.
– De andra partierna måste nu säga vad de tycker och vi måste föra en diskussion om hur vi löser problematiken.
Om KD står fast vid sin linje kommer Westerholm agera för att få igenom frågan utan dem, vilket skulle kunna ske genom ett initiativ från socialutskottet som får stöd av de rödgröna. Men hur utsikterna för att få med sig de andra på den lösningen ser ut vill Barbro Westerholm inte gå in på.
– Vilka snubbeltrådar jag kommer att snava över på vägen vill jag inte spekulera kring, nu är första steget att diskutera och se vilka möjligheter som finns.
Westerholm blir dock inte ensam att driva frågan i socialutskottet. Även Kenneth Johansson (C), som är ordförande, säger att han kommer ta upp frågan på det första mötet. Han säger sig själv vara villig att skippa enigheten om det krävs.
– Jag utesluter inte att det kan bli så i slutändan. Men jag vill absolut inte börja där.
Om det krävs är Caroline Szyber (KD) beredd att rösta emot sitt eget parti
Klart är att de borgerliga helst vill undvika att ställas inför en situation där de inte kan komma överens. De tre borgerliga partierna som är för en förändring ser mycket hellre att KD viker sig eller ändrar uppfattning. En tydlig intern opposition för det finns även inom KD. Där kan riksdagsledamoten Caroline Szyber spela en nyckelroll.
– Jag vill få en tydlighet i vad vår partilinje är. Jag har förstått att partistyrelsen kommer ta upp frågan till hösten igen och jag kommer att ställa frågor om hur det går med den processen, så att det inte tar hur lång tid som helst, säger hon.
Szyber gör tolkningen att KD:s linje inte är helt huggen i sten, eftersom det skrivna beslutet på rikstinget var mindre tydligt än de uttalanden som gjordes. Men om det krävs är Szyber beredd att rösta emot sitt eget parti.
– Jag hoppas ju att vi har en annan partilinje när frågan kommer upp. Men jag kommer att trycka ja till upphävande av lagen oavsett.
Avvaktare och bromsklossar
Göran Hägglund som sitter med Socialstyrelsens utredning på sitt bord har sannolikt ett intresse av att bromsa och vinna tid. Viker han sig kan det leda till intern kritik och viker han sig inte, ja då kan han få kritik för att KD riskerar regeringssamarbetet.
Analysen görs av Bengt Held, tidigare kommunal FP-politiker som i dag har lämnat politiken om nu bloggar om svensk hbt-politik. Han har bevakat det parlamentariska spelet i frågan om tvångssteriliseringar en längre tid och tror att Moderaterna och Fredrik Reinfeldt blir nyckelaktörer i slutändan.
– Säger inte Moderaterna ja till att lägga ett förslag i riksdagen utan KD så kommer det definitivt inte bli så.
Reinfeldt kan ge Hägglund ett ultimatum. Men samtidigt är Moderaterna de som kommer vara mest ovilliga att göra något där regeringen inte är enig, tror Bengt Held.
– Moderaterna har inte varit lika tydliga i frågan och det tror jag egentligen inte beror på att man i sak tycker annorlunda utan att man känner att man har rollen att undvika något som eventuellt skulle kunna spräcka regeringen.
En annan förklaring till att ingen från Moderaterna klivit fram som drivande i frågan kan ligga i att partiet inte beslutar formellt om sin linje i frågan förrän på partistämman i höst. När Ottar ringer Mats Gerdau, Moderaternas gruppledare i socialutskottet, är det tydligt att frågan om en oenig allians är känslig. Gerdau vill inte svara på om han skulle vara beredd att rösta ner KD.
– Jag vill inte spekulera i vad som händer om vi inte kommer överens, det blir en senare fråga i så fall, säger han.
Trycket på regeringen ökar
Tvånget att genomgå sterilisering för att byta kön har inte väckt samma livliga debatt som frågan om könsneutrala äktenskap. Men nu har trycket ökat och det skulle kunna bli besvärande för regeringen om ingenting görs.
– Jag tror det är taktiskt smartare att bara lösa den här grejen. En regering av partier som till ganska stor del består av liberalt sinnade personer vill sannolikt inte ha debatten om tvångssteriliseringar i en valrörelse, säger Ulrika Westerlund.
Therese Rosenvinge är frilansjournalist
