EU når inte upp till biståndsmål
Med mindre än fem år kvar till dess att FN:s Millenniemål om halverad fattigdom ska uppnås halkar EU efter med biståndet. Färska siffror visar att unionen betalar för lite bistånd för att nå upp till målen.
Inom ramen för de så kallade Millenniemålen om halverad fattigdom från år 2000 förband sig EU – som är världens största biståndsgivare och står för mer än hälften av det globala biståndet – att senast år 2015 använda 0,7 procent av sin BNI, bruttonationalinkomst, till bistånd. Det är den siffra FN:s medlemsstater gemensamt kom fram till krävs för att Millenniemålen ska kunna uppnås. Nu, med fem år kvar till att målen ska vara uppfyllda når EU långt ifrån upp till 2010 års delmål: att 0,56 procent av BNI ska vikas till bistånd. Det visar en ny undersökning från EU:s biståndsorgan OECD.
››De djupt katolska länderna Polen, Malta och Irland har hittills vägrat att låta sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter vara en del av EU:s biståndsverksamhet.‹‹
– Detta är illavarslande, och delvis ett resultat av den ekonomiska krisen, säger Peter Sörbom, policysamordnare för Concord-nätverket i Sverige.
Peter Sörbom säger att eftersom flera av de stora medlemstaterna, som Italien och Tyskland kapat sina nationella biståndsbudgetar så får det stor effekt på det samlade biståndet, eftersom deras ekonomier utgör så stora andelar av EU:s gemensamma BNI.
För att bryta den negativa utvecklingen menar han att EU måste göra tydliga tidsplaner där man år för år visar hur biståndsmålen ska uppnås – och planerna måste utvärderas noga varje år. Dessutom behövs en översyn av processen på ministernivå.
– Huruvida EU ska uppfylla sina biståndslöften handlar framför allt om politiska mål och politisk vilja, inte om en brist på pengar, säger han.
Polen, Malta och Irland är stoppklossar
I september i år träffas världens länder för att stämma av Millenniemålen – och med anledning av det kommer EU:s biståndsministrar att träffas i både juni och nästa vecka, den 11-12 maj. Men när ministrarna träffas nästa vecka kommer det vara andra frågor än de bristande biståndsmålen som står överst på agendan. Man samlas för att dra upp så kallade rådslutsatser, det vill säga gemensamma dokument och linjer för hur EU:s bistånd ska skötas – och där målet är att EU ska kunna tala med en gemensam röst i till exempel FN-sammanhang. Den stora knäckfrågan är som vanligt den om bistånd och global hälsa. De djupt katolska länderna Polen, Malta och Irland har hittills vägrat att låta sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, vara en del av EU:s biståndsverksamhet – en hållning som fått stora konsekvenser för framför allt kvinnor världen över.
Gerd Johnsson Latham är kansliråd på utrikesdepartementet och involverad i de förhandlingar om global hälsa som pågått och pågår inför mötet nästa vecka. Hon bekräftar att det återigen handlar om Polen, Irland och Malta och att de tre hårdnackat motsätter sig SRHR som en del av hälsomålen.
– Vi har gjort vissa framsteg, men inte så stora. Vi ligger långt ifrån Sveriges linje som är att SRHR ska inkluderas – utan några som helst begränsningar, säger hon.
Men hon påpekar att det än är några dagar kvar till mötet den 10 och 11 maj, och att hon därför inte kan uttala sig närmare om själva förhandlingarna.
Text: Anna Hellgren
Bild: Morguefile.com
Läs mer
Kvinnors rättigheter på dagordningen! (Ottar rapport april 2010)
Sveriges goda rykte överdrivet? (Ottar rapport februari 2010)
Vad händer med sexualiteten i EU? (Ottar rapport december 2009)
