Äta kakan eller inte?

Moderkakans namn är inget mysterium. Den italienske läkaren Realdo Colombo döpte på 1500-talet organet utefter hur det såg ut. Placenta var nämligen från början namnet på en populär dessert i romarriket och antikens Grekland. Flera lager av deg varvades med en blandning av ost, honung och lagerblad och gräddades i terrakottaform till en efterrätt som idag närmast kan liknas vid en baklava.

Är placentans etymologi anledning nog att sätta tänderna i den? Nej, förstås inte. Men placentofagi, det vill säga att äta den egna moderkakan, är snarare regel än undantag i djurvärlden. Betyder det att det är naturligt även för oss människor att äta kakan?

Moderkakan är ett tillfälligt organ med storslagna förmågor. Under en graviditet ligger den inbäddad som en köttig frisbee i livmoderväggen. Där tar den emot näring och syre från den gravidas blod och transporterar det vidare till fostret. Samtidigt tar den hand om koldioxid och slaggprodukter som fostret behöver göra sig av med.

Kort sagt fungerar den som barnets ställföreträdande lungor, lever, tarm och njurar, medan dess egna organ får växa till sig. Vid fullgången graviditet väger en moderkaka omkring ett halvt kilo – som en mindre vattenmelon.

Under en förlossning kan moderkakan orsaka komplikationer. Numera vet man att ju längre den sitter fast efter födseln desto större är risken för blödning. Strax efter barnet ska placentan födas fram – som en andra, lite mindre laddad nedkomst.

Också under graviditeten kan moderkakan ställa till bekymmer. Placenta previa innebär att placentan bildas i livmoderns botten och växer över livmoderhalsens mynning. Eftersom födelsekanalen är blockerad kan en vaginal förlossning innebära livsfara både för den födande och fostret. Tillståndet var en bidragande orsak till att man började experimentera med kejsarsnitt under 1800-talets senare del.

»Exakt varför många däggdjur väljer att äta upp moderkaka, navelsträng och fosterhinnor är fortfarande inte helt klarlagt.«

Maja Larssons bok Kläda blodig skjorta berättar om barnafödande i Sverige under 150 år. Här beskrivs moderkakan som ett återkommande praktiskt problem att lösa efter en förlossning i bondesamhället. Vad skulle man egentligen göra med den? På grund av vidskepliga traditioner ville man inte gärna gräva ned den. Sophämtning existerade inte och att elda upp den var svårt och bökigt och luktade dessutom illa.

Ibland innebar en människas födelse en festmåltid för skadedjur. Vid Barnbördshuset i Göteborg, uppfört sent 1800-tal, kastades moderkakorna på en sophög som snabbt tömdes av råttor. Vid förlossningar i hemmet under samma tid hände det att även husdjur fick upp ett spår: »En barnmorska berättar om en familj vars kattknycker åt sig moderkakan strax efter förlossningen. Barnmorskan ser katten släpa upp den på vinden, med navelsträngen daskande mot trappan.«

Bland rovdjur är kött just det – kött. Är det färskt och man är hungrig, då äter man. Men att sätta i sig ett eget, om än tillfälliga, organ är en instinkt som inte är avhängig hunger. Exakt varför många däggdjur väljer att äta upp moderkaka, navelsträng och fosterhinnor är fortfarande inte helt klarlagt.

En teori är att det minimerar kvävningsrisken hos ungen, eftersom fosterhinnan riskerar att blockera andningsvägarna när syre inte längre fås via navelsträngen. En annan är att det just minskar risken att rovdjur i närheten får vittring.

Kanske kan det också förklara varför kamelen utgör undantaget från regeln, som det enda däggdjuret att tacka nej till den egna moderkakan? I öknen har den få naturliga fiender och dessutom en särskild förmåga att överleva under extrema förhållanden.

Att konsumera moderkaka har rent historiskt inte hört till den mänskliga kulturen, även om moderkakan har en nästan mytisk betydelse i vissa kretsar. Men så på 2010-talet skedde något i kändiskulturens epicentrum. I efterhand är det svårt att avgöra vem som var först, men plötsligt var det lika självklart att äta moderkaka som att ha en doula bland Hollywoods barnalstrande kvinnor. Skådespelorskorna Alicia Silverstone och January Jones åt båda sin placentor. Medan Mayim Bialik redogjorde i media för placentofagins självklara roll i djurvärlden lade Hillary Duff sin moderkaka i en smoothie.

Populärast var moderkaka i torkad form, enkel att förtära i kapslar. En placenta räcker till 80–120 kapslar. Kourtney Kardashian åt placentakapslar efter samtliga av sina fyra graviditeter. Systern Kim hade samma vana och beskrev kosttillskott i form av moderkaka som ett effektivt hjälpmedel mot den välkända babybluesen: »Vad kan gå fel med ett piller gjort på mina egna hormoner?«.

Enligt en av de svenska doulor som erbjuder moderkaksinkapsling är hälsofördelarna med att äta moderkaka både ökad bröstmjölksproduktion, mindre efterblödningar och snabbare återhämtning efter förlossningen. Enligt doulans hemsida ersätts även förlorade vitaminer, mineraler och proteiner. Dessutom ska oxytocin i moderkakan göra att den födande lättare knyter an till sitt nyfödda barn.

Att få den egna moderkakan rengjord, ångkokad, torkad, malen och inkapslad kostar 3 900 kronor. Nedfrysta bitar att lägga i en smoothie, varianten som Hillary Duff föredrog, kostar 500 kronor extra.

»Att få den egna moderkakan rengjord, ångkokad, torkad, malen och inkapslad kostar 3 900 kronor.«

The Placenta Lab är en del av universitetet i Jena, Tyskland, där man forskar inom en rad reproduktionsmedicinska ämnen – bland annat moderkakans funktion. Där kan man konstatera att nyss nämnda vinster med placentofagi är vetenskapligt belagda – men bara hos djur som äter moderkakan rå. Vad gäller människor finns däremot få studier. Varken den utmattning eller järnbrist som en förlossning innebär kan kureras av två kapslar torkad moderkaka om dagen.

»Vad kvinnor däremot svarar i frågeformulär från studier i både USA och Tyskland, är att man upplever sig ha mer energi, ökad mjölkproduktion, mindre utmattning och snabbare återhämtning efter förlossningen«, berättar den tyska forskaren Sophia Jonson för tidningen Mama i en intervju från 2021. Men även om positiva erfarenheter finns dokumenterade kan man inte lita på subjektiva upplevelser, så kallad självrapportering. »Där behöver man objektiva prövningar«, menar forskaren.

Ur medicinsk synvinkel finns också vissa, om än ovanliga risker. Det tillfälliga organet är trots allt ett filter, tänkt att ta hand om gifter och föroreningar. En teori om varför mänsklig placentofagi upphörde knyts till Homo erectus, en tidig art i människosläktet. När hon, för en halv miljon år sedan började använda eld i sin matlagning fylldes vardagen av rök och aska.

»Homo erectus tackade nej.«

Att äta en moderkaka som exponerats för så mycket toxiner var alltför riskabelt både för en nyförlöst och det diande barnet – Homo erectus tackade nej.

2017 gick USA:s nationella folkhälsomyndighet ut med en varning efter att ett nyfött barn drabbats av grupp B-streptokocker, även kallat GBS. Bakterien är mycket farlig för nyfödda och kan leda till sepsis och bakteriell hjärnhinneinflammation. Smittan visade sig komma från de moderkakekapslar som mamman ätit efter förlossningen.

Numera finns dock fler sätt att dra nytta av en placenta. En förbrukad moderkaka och de delar av fosterhinnan som finns kvar där kan nämligen förändra livet för en person med synskada. Sedan 2020 är Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm ett av tre svenska sjukhus som tar emot donerade moderkakor och omvandlar dem till ett slags biologiskt bandage. Processen inleds med att den donerade moderkakan separeras från fosterhinnan. Hinnan tvättas, klipps i bitar och placeras i en särskild lösning. Därefter fryses den ned till -80 grader Celsius.

»Fosterhinnan från en enda donerad moderkaka kan rädda synen på upp till 70 patienter.«

När behov finns hos en patient med svåra ögonskador tinas de små bitarna av fosterhinnorna upp och sätts fast på hornhinnan. Där förbättrar den läkningen och minimerar ärrbildning. Fosterhinnan från en enda donerad moderkaka kan rädda synen på upp till 70 patienter.

Ida Säll är frilansjournalist.

Illustration av Ella Jax