Så har samtyckeslagen påverkat unga

Det enklaste sättet att minska brottsligheten är att inte förbjuda så mycket, lyder en klassisk truism. Nya – och skärpta – lagar kan få det att framstå som att saker blir värre, att brotten blir fler och grövre.

Sedan 2018 har de fällande våldtäktsdomarna i Sverige ökat med det dubbla. Det är inte en följd av att våldtäkterna har blivit fler, utan av att samtyckeslagen infördes och att övergrepp som tidigare inte kategoriserat som våldtäkt nu kom att göra det. Kärnan i lagen är att man måste kunna bevisa att samtycke funnits, det vill säga att den andra personen deltagit frivilligt. Allt annat än ett ja är kort sagt ett nej.

De juridiska konsekvenserna av detta följs upp av bland annat Brottsförebyggande rådet. Men som all lagstiftning har också samtyckeslagen fått normerande effekter utanför rättssystemet, förändringar i attityder och värderingar. Unga pratar i dag mer om vikten av samtycke, visar erfarenheter från olika projekt och undersökningar.

Ett tydligt exempel är RFSU:s årliga rapport Kondomkollen, där 3 av 5 unga år 2023 uppger att de ber om samtycke vid sex. Ofta säkerställs samtycket via en rak fråga. 76 procent av 16-20-åringarna anser att de är »ganska« eller »mycket« bra på att kommunicera att de vill ha sex. För unga killar är andelen 68 procent, för tjejer 81 procent. Alla åldersgrupper ser kommunikation som en mycket viktig del av en tillfredsställande sexuell upplevelse, men andelen är högst bland de yngsta. 72 procent bland 16-20-åringar kontra 65 procent bland 36-49-åringar.

»Om en känner sig respekterad ökar sexlusten, både mentalt och fysiskt. Det blir mer tryggt och roligare när en vet var gränserna går.«

Ingela Löwenthal är psykoterapeut på RFSU-kliniken i Stockholm, där hon möter personer som söker hjälp för sexuella problem, och hon har därigenom kunnat följa hur attityden till samtyckeslagen förändrats. 2018 blev den ifrågasatt på vissa håll av typen »ska man behöva skriva ett kontrakt innan man har sex?«, till att numera ha blivit en mer accepterad del av ett sexuellt samspel mellan människor.

– Min uppfattning är att samtyckeslagen har haft en viss normbrytande effekt. Kanske speciellt för de som dejtar mer tillfälligt. Bland de klienter vi möter är också den traditionella mansrollen mer ifrågasatt i dag. Yngre män är mer öppet osäkra på vilka förväntningar som finns på dem i exempelvis en sexuell situation. Medvetenheten om hur patriarkala strukturer och så kallad machokultur påverkar på individnivå känns också mer obekvämt för många, säger Ingela Löwenthal.

Hon fortsätter:

– I och med att partners är mer aktiva i att söka samtycke gynnas en mer öppen och tydlig kommunikation. Det gynnar också lusten! Om en känner sig respekterad ökar sexlusten, både mentalt och fysiskt. Det blir mer tryggt och roligare när en vet var gränserna går.

Finns det de som kommer till er därför att de har svårt med just kommunikationen kring samtycke?

– Det är klart att det kan vara en utmaning, hur man ska prata om det. Men när de kommer till oss har de redan formulerat sig, vi möter inte de som har det svårast med just detta,  säger Ingela Löwenthal.

Brotten oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp, som innebär att det ställs höga krav på att gärningspersonen försäkrat sig om att offret samtyckt och att offret inte befunnit sig i en särskilt utsatt situation, tillkom också 2018. Att skuldbördan skiftade juridiskt från den som utsatts till den som utsätter, spelar också roll i det psykoterapeutiska behandlingsarbetet med klienter som söker stöd efter sexuella övergrepp, erfar Ingela Löwenthal.

– Att ha blivit utsatt, vet vi, väcker irrationella skam- och skuldkänslor, till exempel över att inte ha kunnat försvara och skydda sig mer. Det underlättar vid bearbetning av dessa känslor när lagen nu kräver av förövaren att söka ett aktivt ja. Det blir en mer konkret gräns som avlastar klienternas ibland orimliga skam- och skuldkänslor, säger Ingela Löwenthal.

Föreningen Fatta bildades i Umeå 2013, efter att tre killar som åtalats för att ha våldtagit en tjej med en glasflaska friades av Umeå tingsrätt. Fattas syfte är att arbeta mot sexuellt våld och för samtycke. Samtyckeslagen var en milstolpe, men arbetet fortsätter idag i aktivistgrupper landet över och även i ett projekt för låg- och mellanstadiet finansierat av Jämställdhetsmyndigheten. Emelie Nissas är en av projektledarna.

– Vi har tagit fram ett material: Samtyckeskorten. Det är enkla övningar i samtycke för låg- och mellanstadiet. Det är ett gratis material lärare kan använda där man tränar medveten närvaro, känsloreglering, kommunikation, empatisk nyfikenhet och ansvarsfull problemlösning, berättar hon.

»Kan vi tidigt förstå samtycke blir det lättare att som vuxen etablera sexuella relationer som bygger på samtycke.«

Emelie Nissas är i grunden SO-lärare och ser att lagen har gjort avtryck i skolan, genom att den påverkat läroplanen som i sin tur påverkat kurslitteraturen. Samtycke handlar inte bara om sexuella relationer, understryker Emelie Nissas. Det är ett sätt att förhålla sig till varandra. Det kan handla om något så enkelt, eller svårt, som att vänta på sin tur.

– Barn gör mycket som innebär samtycke i sin vardag. Det vill vi synliggöra och stärka dem i. Kan vi tidigt förstå samtycke blir det lättare att som vuxen etablera sexuella relationer som bygger på samtycke. Det är svårt att plötsligt börja kräva en massa saker av yngre vuxna eller tonåringar, säger Emelie Nissas.

ENKÄT: 4 röster om samtyckeslagen

»Att båda parter måste vara överens har jag förstått från början.«

William Barnerud, 24 år och Bruno Johannesson, 23 år, Stockholm

Vad tycker ni om samtyckeslagen?
William: – Det är som det ska vara.
Bruno: – Det är toppen! Motsatsen, att den inte skulle finnas, har ju stora nackdelar. Det är väldigt viktigt att det finns ett sådant skyddsnät.
Är det något ni pratar om?
Bruno: – Jag visste faktiskt inte att lagen heter så. Men att båda parter måste vara överens har jag förstått från början. På dagis lärde fröknarna ut att ett nej är ett nej. I tonåren fick man reda på vad som kan hända, att det finns brott som man kan begå även sexuellt.
William: – Inte om lagen direkt. Men jag har fått det med mig hemifrån, jag är uppvuxen med bara kvinnor, mamma, två systrar, farmor och mormor. Det är inget jag själv tänker på, men jag får ofta höra att det märks på hur jag är mot andra, att jag är uppvuxen med mycket kvinnor.

»I skolan skulle det kanske behöva pratas mer.«

Alma Hammar, 21 år, Stockholm.
Vad tycker du om samtyckeslagen?
– Den är bra. Jag var 13 när den infördes, och jag var medveten om att den inte fanns innan dess. Jag har alltid haft vänner och familj som pratat mycket om den här typen av frågor, men i skolan och på andra håll skulle det kanske behöva pratas mer.

»Man måste få ett okej av någon annan.«

Oscar Landervik, 12 år, Stockholm.
Känner du till samtyckeslagen?
– Nej. Eller jo, lite. Vi har haft lektioner om det i trean och i femman.
Vad betyder samtycke?
– Det betyder att man måste få ett okej av någon annan. Att man håller med varandra.

Text och bilder till enkäten: Jenny Damberg