Transmän och ickebinära gör också abort
Äntligen kommer positiva förslag för en modernare abortlag. Men motståndare kommer att använda att lagen förelås bli könsneutral för att försöka sänka hela förslaget, skriver Signe Krantz.
Äntligen börjar abortfrågan röra sig framåt i Sverige istället för att trampa vatten. En färsk utredning om en förnyad abortlag föreslår nu bland annat att det ska bli lättare att göra abort i hemmet och att vården har en skyldighet att tillhandahålla abort skyndsamt. Utredningen föreslår även att abortlagen ska bli könsneutral, att det i lagen ska stå den som är gravid istället för kvinna. En liten men bra förändring för att stärka transmän och ickebinäras rätt till vård.
Men, abortmotståndare kommer att använda detta för att försöka sänka hela förslaget. Antigenusrörelsen är en ohelig allians mellan högerextrema, konservativa religiösa grupper och transkritiska feminister. De vill kämpa emot allt som har med transpersoner att göra, och könsneutralt språk är en av deras hjärtefrågor.
»Sluta omedelbart att radera kvinnors biologiska kön ur språket och lagstiftningen. Kvinnor finns. Vi kan bli gravida. Vi är då havande«, skriver en känd skoldebattör på plattformen X.
En del av dem som kritiserar språkvalet är troligen för förslaget i övrigt. Vissa kan kritisera könsneutralt språk men klarar ändå av att stå upp för transpersoners rättigheter.
Andra riskerar att bli nyttiga idioter till högerextremister och konservativa som vill stoppa alla försök att göra abort mer tillgängligt. Det här kommer vara antigenusrörelsens nästa kamp, och alla feminister måste försvara utredningens förslag i sin helhet.
»Könsneutralt språk varken raderar kvinnor eller är ett hot mot jämställdheten. Ingen kvinna kommer att få sämre vård på grund av det här förslaget.«
Man kan ha olika åsikter om när och hur könsneutralt språkbruk passar bäst. Exempelvis bör man fortsätta prata om mäns våld mot kvinnor, och beskriva abort som i första hand en fråga om kvinnors reproduktiva hälsa. Så länge man även påpekar att även vissa män och ickebinära kan bli gravida. När man ska lösa problem i samhället är det bra att vara specifik. Att sätta ord på könsmaktsordningen som mäns makt mot kvinnor hjälper oss att se det historiska förtrycket mot kvinnor och hur kvinnohat ser ut idag.
Men könsneutralt språk har sina användningsområden – och varken raderar kvinnor eller är ett hot mot jämställdheten. Ingen kvinna kommer att få sämre vård på grund av det här förslaget.
Den enkla sanningen är att det finns transmän och ickebinära som blir gravida och föder barn. Lagar ska spegla hur världen ser ut, inte hur man vill att den ska se ut. En gravid transman eller ickebinär person måste kunna välja att påbörja eller avsluta en graviditet utan att behöva vara oroliga för hur de ska bemötas av omgivningen eller vården.
2017 var det fortfarande omöjligt att registreras som gravid med ett manligt personnummer i vårdens datajournaler. Och i fjol tilltalades en transman automatiskt som »hon« och »mamma« i ett annat system. Journalsystemen kan ändras, men bara en könsneutral lag gör att transmän och ickebinära kan vara säkra på att respekteras och få vården de förtjänar. Inkludering handlar om materiella förbättringar av transpersoners liv.
»Tyvärr kan denna lilla men viktiga språkändring i förslagen till en ny abortlag att överskugga resten av förslaget. Risken är att frågan blir så infekterad att regeringen går tillbaka till ritbordet.«
Att säga att män inte kan bli gravida är att förneka transpersoners existens. Tyvärr kan denna lilla men viktiga språkändring i förslagen till en ny abortlag att överskugga resten av förslaget. Risken är att frågan blir så infekterad att regeringen går tillbaka till ritbordet. Eller att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vägrar gå med på att lägga fram det som proposition om inte de könsneutrala formuleringarna tas bort.
I så fall kommer de att prioritera moralpaniken mot transpersoner högre än en säker och tillgänglig vård för alla – kvinnor och andra – som blir oönskat gravida.
Det finns bara förlorare när offentligheten debatterar om transpersoner finns eller ej. Vi är vana vid att medier, tyckare och politiker behandlar våra liv som en filosofisk övning. Varje gång någon avfärdar transpersoner som ett ideologiskt påhitt eller en psykisk sjukdom får transpersoner lägre förtroende för resten av samhället. Men för oss är inkludering inte en fråga om kränkta känslor, utan att skyddas från diskriminering.
Signe Krantz är statsvetare, föreläsare och skribent.
