Slagsmålsklubbarnas hat mot Pride
Inom den svenska extremhögern mobiliseras en ny sorts grupper, aktivklubbar, som blandar hbtqi-hatisk ideologi med kampsportsinspirerad träning. Men vilka är slagsmålsklubbarna som övar på våldsdåd och bränner regnbågsflaggor i sociala medier?
Dolda av mörkret stegar två maskerade män ut på Stora torget i Karlstad och börjar slita i linan på flaggstången. Det är kvällen före Pride, och till slut får de ner regnbågsflaggan från toppen. Filmklippet applåderas i gruppen Aktivklubb Sveriges kanal på plattformen Telegram. Aktivklubb Sverige är en slags paraplyorganisation som samlar lokala »aktivklubbar«, en sorts slagsmålsklubbar, i olika delar av landet. I gruppernas sociala mediekonton varvas pixlade gruppbilder i gymmiljö med filmer av slagsmål och en återkommande uppmaning om att »bli aktiv!«.
Expo, som följer aktivklubbarnas utveckling, ser en tilltagande aggressivitet gentemot hbtqi-rörelsen, och i synnerhet gentemot priderörelsen. Förra sommaren la flera aktivklubbar upp filmklipp i sina sociala medier där de bränner regnbågsflaggor i samband med lokala pridearrangemang.
− Det får effekt i deras propagandakanaler. De visar upp de här aktionerna för att locka nya medlemmar men också för att skrämmas. Givet deras våldskapital blir filmerna väldigt hotfulla, säger Daniel Poohl, vd på stiftelsen Expo.
»De bankade på fönstren och försökte ta sig in, men restaurangägaren hann låsa dörren. Hela situationen kändes väldigt hotfull.«
I Aktivklubb Sveriges kanaler syns filmer där regnbågsflaggor stjäls och bränns i bland annat Värmland, Skåne, Småland och Stockholm. Vissa lokala klubbar har visat att de är beredda att gå längre än så. Personer med koppling till Aktivklubb Skåne ska, enligt Expos källor, ha varit inblandade i ofredanden i samband med prideparaden i Eslöv förra året. Paraden hölls i september 2023 och samlade omkring 250 personer under parollen »All kärlek är bra kärlek«. Plötsligt flög ägg och någon stinkande vätska genom luften och landade runt benen på pridedeltagarna.
− Det kändes såklart jättetråkigt. Paraden handlar om att man ska kunna vara öppen som den man är, och som arrangörer vill vi att det ska vara en trygg plats, säger Billie Viberg, ordförande för Eslöv Pride.
Framträdande personer från Aktivklubb Skåne har också pekats ut i samband med en händelse samma kväll, efter paraden. Pridestyrelsen avslutade dagen på en restaurang i centrala Eslöv, och mitt i middagen hördes stök på gatan utanför. Genom fönstret såg de hur tre personer rev ner regnbågsflaggorna som hängde där och försökte tända eld på dem.
− De bankade på fönstren och försökte ta sig in, men restaurangägaren hann låsa dörren. Annars vet jag inte vad som hade hänt. Hela situationen kändes väldigt hotfull. Vi var riktigt skärrade allihop, säger Billie Viberg till Ottar.
Minst en av personerna som har pekas ut för att ha uppträtt hotfullt gentemot pridestyrelsen bor själv i Eslöv. Han har en lång historia inom den högerextrema rörelsen och är också dömd för flera brott, bland annat för dopningsbrott och brott mot knivlagen.
Billie Viberg berättar att pridestyrelsen larmade 112 inifrån restaurangen, och när polis kom till platsen försvann de hotfulla personerna, men det slutade inte där. Någon timme senare blev en person ur pridestyrelsen förföljd när hon gick hem. Plötsligt stod en av personerna som hade rivit ner regnbågsflaggor och uppträtt hotfullt vid restaurangen utanför hennes hus och knackade på. Senare under kvällen hotades också restaurangägaren.
− När hon stängde och låste kom en av de här personerna fram och hotade att bränna ner restaurangen. Där tycker jag verkligen att det gick för långt. Hon hade ingenting med Eslöv Pride att göra. Hon öppnade bara restaurangen för oss, så att vi skulle kunna ha en trevlig stund, säger Billie Viberg.
»Det finns en avsky mot pride som fenomen, och hbtqi-personer ses som en grupp som ska bort från samhället.«
Att det finns en hotbild mot hbtqi-rörelsen från högerextrema grupper bekräftas i den senaste bedömningen från Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. De skrev inför 2024 att hbtqi-personer är en av de främsta måltavlorna för våldsbejakande högerextremister.
Daniel Poohl på Expo uppfattar att den ökade aggressiviteten gentemot hbtqi-rörelsen från högerextrema speglar en samhällsutveckling där det har börjat uppfattas som mer legitimt att ifrågasätta hbtqi-personers rättigheter, och i synnerhet transpersoners rättigheter. Det höga tonläget, menar Poohl, har bidragit till att man inom den högerextrema rörelsen ser hbtqi-personer som »lågt hängande frukt«.
− Det ses som en grupp som man kan mobilisera emot och få folk med sig.
Samtidigt, tillägger han, är hatet mot hbtqi-personer inget nytt inom den högerextrema rörelsen.
− Man strävar efter ett homogent samhälle där det alstras många vita barn, och hbtqi-personer ses som ett hot mot det samhällsbygget. Det finns en avsky mot pride som fenomen, och hbtqi-personer ses som en grupp som ska bort från samhället.
Samtidigt som den ökade aggressiviteten mot hbtqi-rörelsen från högerextrema håll speglar ett förändrat samhällsklimat ser man från Expo också att hatet piskas upp till följd av en förändrad dynamik inom den högerextrema rörelsen.
De nya »aktivklubbarna« konkurrerar om status och medlemmar med äldre organisationer, i synnerhet Nordiska motståndsrörelsen. Den här kampen mellan de olika falangerna har, enligt Expo, lett till att grupperna »tävlar« mot varandra om vem som är mest konfrontativ och hotfull gentemot hbtqi-rörelsen.
− Det pågår en eskalering, helt klart, och det finns en risk att det övergår i fysiska angrepp, säger Daniel Poohl. Att det fysiska våldet ligger närmre till hands än tidigare inom den högerextrema miljön bekräftas som han ser det av händelsen i Gubbängen i Stockholm i slutet av april i år, där ett möte som arrangerades av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, där bland annat Expo föreläste, attackerades av högerextremister.
Från polisens underrättelseverksamhet ser man att det finns en hotbild mot hbtqi-rörelsen och pride från högerextrema, men man bedömer inte att hotet har ökat. Åtminstone ser man ingen ökad risk för fysiska angrepp mot pridearrangemang från högerextrema inför sommaren och pridesäsongen.
− Hbtqi-gruppen och pride är utsatta från den högerextrema miljön, vilket är bedrövligt, men det rör sig mest om skadegörelse och propaganda. Vi ser inga signaler om attentat från den högerextrema våldsmiljön, säger Jens Ahlstrand, chef för underrättelseverksamheten i polisregion Väst.
Hans bild är att polisen lokalt i landet är väl rustade att hantera säkerheten i samband med pridearrangemang.
− Arbetet ser så klart annorlunda ut i mindre städer jämfört med vid de större arrangemangen i till exempel Göteborg och Stockholm, men från polisen vet vi att det finns ett motstånd mot pride, och att vi behöver vara med i matchen.
Under pride i Eslöv förra året inträffade ytterligare två händelser riktade mot personer med koppling till pride. I det ena fallet blev en ur styrelsen spottad på i samband med att hon var ute och spred information om den kommande paraden. I det andra fallet blev en person stoppad på väg till paraden av en man som ryckte av henne regnbågsflaggan som hon bar över axlarna. Båda händelserna polisanmäldes, men utredningarna lades ner eftersom polisen bedömde att det inte gick att identifiera gärningspersonen.
När den här artikeln skrivs har Eslöv Pride just offentliggjort att det kommer hållas ett nytt pridefirande i år. Billie Viberg är inte avskräckt efter förra året, men händelserna på kvällen efter paraden har fått henne att känna sig mer otrygg i sin hemstad.
När hon och de andra från pridestyrelsen skulle gå hem kändes Eslöv inte längre säkert. De ringde polisen och frågade om det fanns möjlighet att få hjälp att ta sig tryggt hem, men ingen kunde komma.
− Vi löste det själva i stället och såg till att ingen behövde gå ensam, men det kändes inte alls bra. Vi var rädda att det skulle hända något.
Eslövs kommunpolis Mats Gummesson Odestål kan inte svara på varför man från polisen inte kunde hjälpa till men hänvisar till att man »har en prioriteringsordning på ärendena«.
Att det var just Aktivklubb Skåne som låg bakom händelserna i samband med Eslöv Pride är inget man kan bekräfta från polisen.
− Det vet vi inte om det var, säger Mats Gummesson Odestål.
Äggkastningen under paraden polisanmäldes och utreddes som ofredande, men förundersökningen lades ner eftersom man inte kunde identifiera någon gärningsperson. Händelserna på kvällen efter paraden resulterade inte i någon polisanmälan, och utreddes alltså aldrig som brott.
»Aktivklubbar har kunnat hyra in sig och träna inför sitt »raskrig« i kommunala idrottsanläggningar.«
Från Expo ser man att den högerextrema rörelsen i Sverige har blivit mer heterogen, med mindre och mer anonyma grupperingar, vilket aktivklubbarna är ett uttryck för. Jämfört med tidigare högerextrema organisationer är aktivklubbarna mer svåröverblickbara, vilket gör det svårare för samhället att komma åt dem. Till exempel har Expo kunnat rapportera att lokala aktivklubbar har kunnat hyra in sig och träna inför sitt »raskrig« i kommunala idrottsanläggningar.
Hösten 2023 hölls även ett träningsläger för »aktiva« i Värmland och i samband med det arrangerades olagliga slagsmål med publik. Utifrån en film som spreds i sociala medier inledde polisen en utredning om misstänkt brott mot kampsportslagen, men förundersökningen lades ner eftersom man inte kunde fastställa någon person som arrangör eller finansiär.
− Vi förhörde ett tiotal personer men kom inte vidare, säger förundersökningsledare Fabian Wallerström till Ottar.
Jens Ahlstrand från polisens underrättelseverksamhet säger att en särskild utmaning för polisen, när det gäller arbetet gentemot just aktivklubbarna, är att individerna som är engagerade i grupperna inte alltid har en tydlig gemensam agenda.
− Det kan vara svårt att bedöma vilka personer i de här grupperna som är brottsaktiva. Vissa av dem ser brottsliga handlingar som ett medel för att nå framgång. Andra delar vissa åsikter men är inte beredda att begå brott.
Trots händelserna förra året ser Billie Viberg fram emot årets pride i Eslöv. Ryktet säger att Aktivklubb Skåne har lagt ner. Ändå är känslan av utsatthet svår att skaka av sig och hbtqi-identiteten har blivit något hon i högre utsträckning än tidigare väljer att dölja.
− Sedan dess har jag nästan aldrig synliga hbtqi-symboler på mig längre och jag tänker noga på när jag håller min sambo i handen, säger Billie Viberg.
Hon påpekar det paradoxala i att just händelser i samband med pride, som ju handlar om öppenhet, har fått henne att bli mer försiktig. Sådant som tidigare kändes odramatiskt, som ett regnbågsfärgat nyckelband eller en pin på väskan, har blivit något riskabelt.
− Jag tycker att vi alla ska kunna vara öppna med vilka vi är. Ingen ska behöva dölja sin identitet eller sin kärlek, samtidigt känns det som att jag själv numera gör allt för att inte synas, och det skaver. Jag hoppas att jag någon gång ska våga hissa regnbågsflaggan hemma i min flaggstång.
Charlie Olofsson är frilansjournalist.
Illustration av Oscar Andersson.