Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
En kvinna sitter på toaletten och ser ledsen ut. En annan person ligger på en säng och håller sig om magen.
Illustration: Josefin Herolf
Nyheter Kroppen

Helvetesbölden bartolinit

Gabriella har fått bartolinit sju gånger. Evin nio. Båda har upplevt brister i vården, med felbehandlingar och kunskapsluckor. Relationer, sexliv och det psykiska måendet har blivit lidande när underlivet har fyllts på med ärr.

Det börjar med en svidande känsla, det hugger och trycker. Det är något på insidan av ditt underliv som inte ska vara där – som växer. Du kan knappt sitta, stå eller gå. Du har fått en bartolinit-cysta.

Bartolinis körtlar sitter vid slidöppningen – deras funktion är att bilda ett sekret som håller slemhinnorna i underlivet fuktiga. Men körteln kan bli inflammerad, den svullnar då upp och blir fylld av var och kan göra fruktansvärt ont.

»Du kan knappt sitta, stå eller gå. Du har fått en bartolinit-cysta«

– Det är en vidrig smärta, och då har jag gått igenom det här nio gånger på 15 månader. Det spänner så otroligt, man känner verkligen att den inte hör hemma där, berättar Evin som vill vara anonym, för Ottar.

När du har fått en infektion i bartolinis körtel, en så kallad bartolinit, så måste den tömmas på var.

Joanna Romell jobbar som specialistläkare inom gynekologi och obstetrik på Södersjukhuset i Stockholm. Hon plockar fram en så kallad word-kateter och förklarar för Ottar hur ingreppet som ofta görs när en körtel blivit inflammerad, går till.

Joanna Romell, specialistläkare på Södersjukhuset.

– När vi har gjort ett snitt i den infekterade cystan så brukar patienten andas ut, då det värsta trycket släpper, men nu börjar det viktigaste – att hålla snittet öppet. Då brukar vi stoppa in en sådan här kateter, den gör så att öppningen inte täpps igen och att allt var kan rinna ut. Det här är viktigt, för om öppningen sluts finns det risk att körteln blir varfylld och inflammerad igen. Katetern får sitta kvar i 2-4 veckor, säger Joanna Romell.

Word-kateter

Men både Evin och Gabriella har gång på gång fått sin bartolinitkörtel inflammerad, även fast de haft en word-kateter.

För Gabriella har resan med bartolinit tidvis varit traumatisk. Hon har fått fel behandling ett flertal gånger. När hon skulle få göra en marsupialisation (ett ingrepp där cystan öppnas och sys fast på huden) så kunde inte läkaren sy. Hon fick istället en remiss till en specialistmottagning – och sju veckor senare låg hon återigen i gynstolen.

– Då säger den nya läkaren att det här ingreppet skulle ha skett på en gång när jag blev snittad, och att det nu hade läkt ut. Men hon säger typ »jag kan väl prova att sy en permanent öppning då«, och så börjar hon liksom att sy där nere. Det framkallade bara en ny inflammation, berättar Gabriella, som inte vill ha sitt efternamn med i artikeln.

»Det har känts hopplöst och som att jag har fått kriga själv för att få rätt vård.«

Gabriella

En annan gång hamnade hon hos en läkare som aldrig har gjort ett sådant ingrepp, han gjorde snittet för stort och word-katetern ramlade ut. En annan läkare sade att hon kan operera bort hela körteln, medan ytterligare en annan menade att hon absolut inte ska göra det, då det finns risk för nervskador.

En läkare har till och med suttit och googlat på vad bartolinit är – mitt framför henne.

– Det har känts hopplöst och som att jag har fått kriga själv för att få rätt vård, säger Gabriella.

Både Evin och Gabriella säger att de själva har fått föreslå behandlingsmetoder. Evin tycker att hon har fått mer information på amerikanska hemsidor och i Facebook-trådar än från den svenska vården. Under en period införskaffade Evin till och med sterila verktyg och började tömma sin bartolinit själv. Allt för att slippa timmarna på akuten.

»Under en period införskaffade Evin till och med sterila verktyg och började tömma sin bartolinit själv.«

Specialistläkaren Joanna Romell:

– Man vet tyvärr inte varför man får bartolinit – det är helt enkelt otur. Vi har inte kunnat identifiera några riskfaktorer för att utveckla bartolinit mer än att det är vanligast att få det i åldern 20-30. Så de som får bartolinit har inte gjort något »fel«, det är som sagt bara otur, säger Joanna Romell.

Gabriella berättar hur ett tidigare förhållande tog slut eftersom de inte kunde ha normalt sex. Efter varje samlag svullnade körteln upp och hon blev livrädd att hon skulle få en bartolinit – och sex blev förknippat med ångest.

Evin berättar om liknande upplevelser.

När Ottar når Evin vid ett senare tillfälle är hon sjukskriven. Hon har precis opererat bort sin bartolinit-körtel. Men hon kommer fortfarande att kunna bli våt på naturlig väg – underlivet har flera körtlar som bildar sekret så att slemhinnorna blir fuktiga.

»De vet inte om de har fått bort hela körteln, det får tiden utvisa.«

Evin
Bild Josefin Herolf (del av illustration)

Evin är glad och hoppfull, men också orolig.

– De vet inte om de har fått bort hela körteln, det får tiden utvisa, berättar hon.

Utöver de olika beskeden om huruvida ingreppet kan vara riskfyllt eller inte, så dyker det upp fler frågetecken. Både Evin och Gabriella har fått höra från vården att bartoliniten måste vara lite svullen för att den ska kunna opereras bort.

Bara dagar innan Evins inbokade operationstid ringer läkaren för att höra om hon kan känna om bartolinitkörteln är just svullen – vilket hon gör. Och därför kunde operationen bli av.

När Ottar frågar specialistläkaren Joanna Romell om detta blir hon osäker och kontaktar den kollega som opererar patienter med återkommande bartoliniter. Svaret från kollegan blir att de alltid opererar i ett »lugnt skede«, och att körteln inte ska vara »lite inflammerad«.

Ändå går Gabriella och väntar på en operationstid eftersom hennes bartolinit inte har svullnat upp. Även om Gabriella skulle få en operationstid idag så är hon tudelad, eftersom hon fått så olika besked.

– Den förvirringen är också en stress – ska jag eller ska jag inte operera bort den? Just nu har jag inte haft bartolinit på ett tag, och jag är bara glad så länge det är så, säger Gabriella. 


Text Olivia Bengtsson

Bild Josefin Herolf

Fler artiklar

Ayaat Abdelaziz och Artika Singh är två aktivister som från helt olika perspektiv och platser i världen arbetar för förändring. Med fokus på intersektionalitet, antirasism och sexuell hälsa kämpar de mot fördomar, motstånd och systematiska orättvisor. Här berättar de om sina hjärtefrågor, största utmaningar och framtidens visioner.
Intervju Kroppen

Hej aktivister!

Artika Singh och Ayaat Abdelaziz kämpar båda för kvinnor och ickebinäras rättigheter på varsin sida av världen.

Krönika Kroppen

Hur hanterar vi att leva i krig?

Joumana Haddad skriver från Libanon om sin mamma som genomlevt fler tragedier än vad en människa borde klara av.

Essä Kroppen

Av med masken

Clara Törnvall berättar om den svåra konsten att »avlära« sig från att kamouflera sitt sedan barnsben inlärda beteende.

Reportage Kroppen

Gos-skola för ovana

Hos gosproffset Klara Ward får den som vill bli mer bekväm med beröring öva sig.