Sex i rymden – galaktiska orgasmer
Tyngdlösa kroppar och kroppsvätskor som svävar i bubblor. Hur funkar sex i rymden? Ottar reder ut.
Vi är inne i en ny rymdera med växande rymdturism och planer på att skicka astronauter till nya delar av solsystemet. Vissa rymdorganisationer och rymdföretag har rent av börjat undersöka möjligheterna att etablera kolonier på månen eller Mars, men de flesta duckar frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa. I dagsläget kostar en turistresa till rymden närmare fyra miljoner svenska kronor. Det är alltså än så länge mycket få förunnat att åka på en sådan semester. Men när mänskligheten börjar sprida sig i rymden, behövs också information om sex – hur funkar det att ligga utanför jordens gravitationsfält?
Det har ryktats om amerikanska experiment där astronauter haft sex under observation, men detta har dementerats av Nasa. Från organisationen har man istället hävdat att ingen av deras astronauter någonsin har haft sex i rymden. Den här artikeln ska inte fastna i spekulationer kring om det verkligen kan stämma men vi måste ändå notera att det finns astronauter som har tillbringat upp till ett år eller mer på den internationella rymdstationen ISS, tätt tillsammans med sina kollegor. Deras arbetsdagar är ofta detaljplanerade minut för minut, men de har fritid och möjlighet till enskildhet i sina kabiner.
På 1990-talet arbetade faktiskt ett gift par tillsammans på ISS. Huruvida de knullade i tyngdlösheten är inte kartlagt, men det verkar väl inte helt otänkbart.
Om det är så att ingen människa hittills har haft sex i rymden lär det snart bli ändring på det. Det tror i alla fall de amerikanska forskarna som i våras publicerade den vetenskapliga artikeln Sex in Space: Consideration of uncontrolled human conception in emerging space tourism.
I artikeln varnar forskarna för en utveckling där rymdturister kommer att ha sex samtidigt som det saknas kunskap om eventuella risker. Det finns redan nu företag som har utvecklat koncept för bröllopsresor i rymden, och man får kanske utgå ifrån att den som åker på en sådan resa inte bara har tänkt titta på utsikten.
»Vi vet inte om mänsklig reproduktion alls är möjlig i rymden.«
Framför allt ser forskarna att det finns risker med att bli gravid i rymden eftersom den höga strålningen kan vara skadlig för fostret. Enligt Andrzej Wojcik, professor i strålningsbiologi vid Stockholms universitet, finns det skäl att vara försiktig.
− Vi vet inte så mycket om rymdstrålning men vi vet att den är skadlig för människor och att barn och foster är särskilt känsliga, säger han.
Han ser en risk att den galaktiska strålningen och protonstrålning från solen kan öka risken för missfall och orsaka skador eller sjukdomar som cancer hos barn som blivit bestrålade i magen. När rymdturismen växer tror han att man kan behöva avråda barn och gravida från att åka med på resorna. Han tror också att det behövs information om riskerna med att ha oskyddat sex utanför jordens skyddande magnetfält.
− Jag skulle tro att turistresor till rymden kommer hålla sig ganska nära jorden där magnetfältet fortfarande verkar så att strålningen inte blir så hög, säger han.
Inom projekten där målet är att skicka människor till Mars söker rymdorganisationer och rymdföretag nu lösningar som ska göra det möjligt att skydda astronauter från strålningen. Med den teknik som används vid rymdresor idag kan en solstorm i värsta fall döda hela besättningen.
− Den teknik som krävs finns inte än, utan det behövs ett tekniksprång, säger Andrzej Wojcik.
Att skicka människor till Mars är alltså en utmaning. Om man inte stannar vid tanken att skicka människor ut i rymden på tillfälliga resor utan ser framför sig att vi skulle etablera mänskliga samhällen i rymden och gå mot en framtid där nya generationer föds och växer upp bortom jorden, ja då är utmaningarna ännu större.
− Jag vet inte hur realistiskt det är. Vi vet inte om mänsklig reproduktion alls är möjlig i rymden, säger Andrzej Wojcik.
Att vi vet väldigt lite om hur rymdvistelser påverkar reproduktionen och vår sexuella hälsa bekräftas av den kanadensisk-amerikanska forskningsrapporten Sexual Health in Space: a 5-year Scoping Review.
Rapporten kom i somras och redogör för all forskning på området som har publicerats på engelska under åren 2018-2022. Totalt handlar det om 50 vetenskapliga artiklar och forskarna beskriver kunskapsläget som »fragmentariskt«. De efterfrågar mer kunskap om hur människors sexuella och reproduktiva hälsa påverkas vid en rymdvistelse, och önskar mer proaktiva insatser från rymdorganisationerna.
Ottar har försökt få en intervju med någon från Nasa eller den europeiska rymdorganisationen ESA, utan framgång. Inte heller den svenska Rymdstyrelsen hittar någon inom organisationen som vill ställa upp på en intervju. Frågorna verkar inte riktigt tas på allvar.
»Tror inte att jag sett en enda seriös artikel i ämnet«, skriver myndighetens pressansvarige i ett mail.
»Sex i tyngdlösheten kan vara lite krångligt.«
Det är alltså tyst från rymdorganisationerna. Inom populärkulturen däremot har frågor som rör sexuell hälsa i rymden fått desto större uppmärksamhet. Kultserien Star Trek, som började sändas redan år 1966, innehåller så många sexscener att det har getts ut en bok som analyserar dem.
Inom sci-fi-genren utforskas allt från maktstrukturer på rymdstationer till fantasier om svävande sex.
I praktiken kan man misstänka att sex i tyngdlösheten kan vara lite krångligt, så klart beroende på vad man har tänkt sig och hur förutsättningarna ser ut. Att pressa sig mot en annan människa lär vara en utmaning eftersom personen du pressar dig mot kommer glida bort, såvida den inte håller fast sig i någonting.
Lars Karlsson, forskare vid Karolinska institutet, studerar hur kroppen påverkas av tyngdlöshet och han ser egentingen inga skäl att tro att sex i rymden skulle vara varken bättre eller sämre än sex på jorden.
− Däremot säkert annorlunda. Det finns ju till exempel inget upp eller ner, säger han.
Hans forskning har fokus på hur tyngdlösheten påverkar lungorna och andningen. Hittills visar resultaten att påverkan på lungfunktionen inte är så stor. Däremot riskerar astronauter som vistas lång tid i tyngdlöshet eller besöker månen eller Mars att utveckla lunginflammation på grund av inandning av damm och partiklar.
På andra delar av kroppen är effekterna av tyngdlöshet stora. Skelettet och musklerna bryts till exempel ner snabbare i rymden än på jorden. Tyngdlösheten påverkar också hormonerna, men det saknas kunskap om vilka effekter det har på sexlusten eller den sexuella och reproduktiva förmågan.
− Om vi tänker oss att vi ska börja kolonisera rymden eller utforska vår galax lite mer än tidigare är det kanske rimligt att börja undersöka även det, säger Lars Karlsson.
Något han ser skulle kunna bli ett hinder för den som reser ut i rymden med erotik i tanken är att förutsättningarna eventuellt inte är de allra bästa. Man bör nog vara medveten om att tyngdlösheten påverkar balanssinnet.
− Det är väldigt individuellt hur påverkad man blir men många blir illamående, säger Lars Karlsson.
Att illamåendet kan hota semestern förstår man när han berättar om ett flygplan som används inom forskningen kring tyngdlöshet. Planet flygs på ett sätt som gör att passagerarna blir tyngdlösa i 20 sekunder åt gången.
− Vi kallar den »the vomit comet«.
Lars Karlsson berättar att illamåendet vid rymdvistelser brukar gå över efter en till två dagar, men det är en klen tröst för turister som kanske bara har ett par dygn i rymden.
Den som ska på romantisk weekend i jordens omloppsbana bör alltså inte glömma att packa åksjuketabletter. Kanske ska man också ta med en handduk, för rymdsex lär vara blött. På grund av tyngdlösheten rinner inte svett och andra kroppsvätskor av utan stannar på kroppen, som pölar eller som en blöt film över huden. Om någon vätska skulle släppa från kroppen kommer den att sväva ut i rummet som en bubbla.
Det har spekulerats kring att det skulle kunna vara svårt att bli hård i rymden eftersom tyngdlösheten gör att blodet samlas i övre delen av kroppen. Att penis och klitoris styvnar beror på att svällkroppar i könsorganen fylls med blod, och man kan tänka sig att de inte fylls lika effektivt i en tillvaro utan gravitation, fast den teorin verkar inte ha några direkta belägg.
Att det skulle vara svårt att få stånd i rymden dementerades år 2015 av den amerikanska astronauten Ron Garan. När han via en chatt med allmänheten svarade på en fråga om detta ska han ha skrivit: »Jag vet ingenting som händer med människokroppen på jorden som inte också kan hända i rymden«.
Text av Charlie Olofsson, frilansjournalist.
Illustration av Ella Jax.