Födan & fertiliteten

Vissa anser att tarmfloran inte bara bestämmer över matsmältningen, utan också över våra hormoner, som i sin tur styr vår fertilitet. Men finns verkligen lösningen på alla problem kopplade till fertilitet och reproduktion i skafferiet? Jenny Koos är säker.

– Allt börjar med tarmen, säger hon och tar en tugga av sin lunch, en gluten- och sockerfri sushi med tillhörande lika gluten- och sockerfri hummersoppa och koffeinfritt, japanskt te. Kostvalet är medvetet. Jenny Koos är holistisk sexualhälsorådgivare med funktionsmedicinsk inriktning och driver Facebooksidan Vulverine, Sveriges antagligen mest hajpade forum för fitthälsa.

»Många vill veta mer inte bara om fertilitetsförståelse, utan också om hur kost, livsstil och näringsstatus tros kunna påverka hormoner, menscykeln och vår fertilitet.«

Till Jenny Koos söker sig människor som kämpar med allt från diverse underlivsbesvär, till svår PMS, till att bli gravida. Många har redan gjort ett antal vändor i den konventionella vårdapparaten, utan resultat. När Koos möter dessa livmoderbärare tillämpar hon ett så kallat helhetsperspektiv på deras problem.

– Om din kropp inte kan ta upp näring så kan ingenting funka. Men orsakerna är otroligt individuella. Varför kan inte du ta upp näring? Är det för att du är uppvuxen på välling, snabbnudlar, penicillin och Alvedon? Eller är det för att du äter saker som du inte tål? Du kan ju vara hur duktig som helst och bara käka massa fantastisk veganmat, men ändå inte kunna ta upp något av det, säger hon. Det vi har mellan benen är alltså, enligt Jenny Koos synsätt, intimt förknippat med vad vi har på tallriken. Och intresset för vad hon har att förmedla är stort.

Kvällen innan vi träffas har hon hållit en stor föreläsning i Stockholm. I förväg hade fler än 700 personer anmält intresse för evenemanget på Facebook.

»Jag känner en helig vrede över att vi i ett land som Sverige inte har den grundläggande kunskap om våra kroppar som gör att vi kan ta informerade, fria val kring vår reproduktion.«._{Jenny Koos}

Många vill veta mer – inte bara om fertilitetsförståelse, som är en stor del av Jenny Koos verksamhet – utan också om hur kost, livsstil och näringsstatus tros kunna påverka hormoner, menscykeln och vår fertilitet.

– Jag känner en helig vrede över att vi i ett land som Sverige inte har den grundläggande kunskap om våra kroppar som gör att vi kan ta informerade, fria val kring vår reproduktion, säger hon och förklarar att hon ser sitt arbete som en feministisk praktik.

– När vuxna kvinnor inte ens har en aning om hur menscykeln verkligen funkar så kan de inte göra fria val. Okunskapen leder till att kvinnor känner misstro och skam inför sina kroppar. Det vill jag förändra. Om kvinnor hade haft full kunskap om sina kroppar från första mensdagen så tror jag att samhället skulle se annorlunda ut.

Många håller med. De senaste åren har tarmfloran erövrat statusen som den största hälsotrenden. Tiden då kvällstidningarnas löpsedlar var fyllda av namn på dieter bestående av bokstavs- eller sifferkombinationer är förbi. Nu vill alla äta så att de mellan ett och två kilo av närmare 1 000 olika bakterier snittmänniskan har i tarmen, mår bra.

– Under tidigt 2000-tal genomgick forskningen om tarmfloran en revolution, förklarar Stefanie Prast-Nielsen, forskarassistent vid Centre for translational microbiome research (CTMR) vid Karolinska institutet i Stockholm.

– Så kallad »high-throughput sequencing« blev tillgängligt, vilket innebar att vi kunde identifiera bakterier och andra mikrober utan att behöva odla dem i labbet. Detta ledde till att forskarna började inse att det fanns många fler mikrober i kroppen än vad de tidigare trodde. Det finns faktiskt minst lika många bakteriella celler som mänskliga i och på kroppen, och de utför många livsviktiga funktioner.

Stefanie Prast-Nielsen beskriver utvecklingen inom forskningen som en »explosion« vars efterskalv känns långt ner i folkdjupen:
– Att tarmfloran är kopplad till många olika sjukdomar och att den kan påverkas genom vår kost har självklart inte undgått allmänheten. Jag tror detta är attraktiv kunskap för många med ett hälsointresse. Här har vi möjlighet att ta hand om oss själva, och många tror att de kan bli friska utan mediciner.

»En kost med tarmfloran i fokus sägs av vissa kunna förbättra vårt immunsystem, minska inflammationer i kroppen, göra oss gladare och friskare och reglera vår hormonbalans.« _{Stefanie Prast-Nielsen}

En kost med tarmfloran i fokus sägs av vissa kunna förbättra vårt immunsystem, minska inflammationer i kroppen, göra oss gladare och friskare och reglera vår hormonbalans. I bokaffärerna har en mängd titlar på temat seglat upp som bästsäljare. Giulia Enders Charmen med tarmen, Maria Borelius Hälsorevolutionen: vägen till en antiinflammatorisk livsstil, Lina Nertby Aurells och Mia Clases Food pharmacy-böcker för att nämna några.
Kostråden som Jenny Koos ger har flera likheter med de vi hör från tarmfloratrendens mest kända förespråkare:

– Det finns vissa agenter i folks kost som jag brukar säga generellt kan vara problematiska. Gluten, socker, kaffe och alkohol. Mjölkprodukter och baljväxter är det också vanligt att en inte tål. Sedan finns förstås också andra specifika saker som en kan reagera på, som vit fisk och paprika. Jenny Koos förklarar att en känslighet i tarmen hindrar kroppen inte bara från att ta upp näring från just det tarmen inte tål, utan även från allt annat:

– Vi behöver alla vissa saker. Vi behöver kolesterol, mättat fett. Jag säger också att vi behöver kolhydrater, även om vissa tycker att vi ska utesluta dem helt. Men när jag ser kvinnor som tar bort alla kolhydrater så förlorar de mensen. Många har en egen uppfattning om att de äter nyttigt, till punkt och pricka enligt en viss filosofi. Men om du slutar menstruera så innebär det att din kropp inte känner att den har råd att reproducera. Det är ett hälsoproblem, oavsett om du är intresserad av barn eller inte.

Jenny Koos rekommendationer går att tillämpa så väl på personer med XX som XY i hormonsystemet:

– Kvinnor har lite större tendens att få järnbrist, eftersom de menstruerar. Det kvinnliga hormonsystemet är ur den aspekten lite mer fragilt och intrikat, eftersom det har två faser. Det manliga hormonsystemet är mer rakt på, konstant produktion och konstant svar. Men män påverkas också av till exempel näringsbrist. Stenålderskost, paleokost, brukar definieras som icke-processade livsmedel. Inget vitt mjöl, inget socker, inga mjölkprodukter. Men gärna animalier.

Jenny Koos äter själv ungefär på det sättet, och rekommenderar sina klienter detsamma utifrån individuella bedömningar. Hon menar att en inflammation i tarmen orsakad av fel sorts kost oundvikligen kommer att påverka kroppens hormonbalans, och därmed leda till problem med allt från acne till svullna bröst till humörsvängningar till svårighet att bli gravid.

»Forskningen hittills har inte hittat några generella, direkta kopplingar mellan kost och fertilitet.«

När vi talar om tarmfloran talar vi egentligen om så kallade mikrobiom. Hela vår kropp innehåller en mängd mikroorganismer. Det som finns i magen och som på yoghurtförpackningarna brukar omnämnas som »goda bakterier« är bara en bråkdel av kroppens mikrobiom. Mikrobiom finns också bland annat i huden, i näsan – och i underlivet.

– I våra prover ser vi att mikrobiomet grupperar sig efter varifrån i kroppen det är taget, säger Emma Fransson, forskarassistent vid Centre for translational microbiome research (CTMR) där flera studier på mikrobiom just nu pågår.

– Kroppen är ju inte separata delar enbart, utan många system som hänger ihop. Vi har inte kommit så långt i våra undersökningar än att vi kan se om där finns ett samband mellan mikrobiomet i tarmen och mikrobiomet i vaginan, men andra studier har visat ett sådant samband.

Emma Fransson berättar att de vid CTMR bland annat är intresserade av hur mikrobiomet i slidan ser ut hos personer med livmoder i reproduktiv ålder, och om där finns någon viss sammansättning som skulle kunna skydda mot HPV-virusinfektion eller göra så att ett HPV-virus läker ut snabbare. De undersöker även hur bakteriefloran i slidan varierar över menscykeln, för att om möjligt se om den variationen kan kopplas till kost, livsstil eller vad som verkar kunna påverka.

– Där är vi fortfarande i ett ganska tidigt skede, men preliminärt kan man säga att vissa kvinnors flora verkar vara stabil över cykeln medan andra ändras mycket. Nästa steg är att försöka koppla ihop varför det är så olika. Eftersom analyser av mikrobiomet fortfarande är en så pass ny möjlighet ser Emma Fransson en risk med att förhoppningar om lösningar på olika problem knyts till gissningar och hypoteser. Men hon ser också möjligheter:

– I framtiden tror jag att vi kan veta mer om hur floran i vaginan eventuellt påverkar chanserna att bli gravid till exempel med IVF och i bästa fall – om det finns en sådan koppling – veta hur vi ska kunna optimera förutsättningarna. Jag tror också att vi kommer att få bättre kunskap om alla varianter det finns att vara »normal« eller »frisk« på.

Medan forskarna jobbar på i labben växer trenden kring att sätta tarmen i fokus bland allmänheten. Jessica Lundin, 32 år, har lagt om sin kost, med hormonbalansen i centrum:
Jessica Lundin har en historia av humörsvängningar och svårt PMS. Sedan hon lade om sin kost upplever hon stora skillnader i sitt välmående:

– Det har verkligen vänt från svart till vitt. Jag har inte ens tänkt på PMS det här året. Jag är jämn i humöret, mår bara allmänt bra. Dyker ett problem upp så löser jag det. Tidigare har jag känt mig deprimerad nästan hela tiden. Jag var låg och irriterad på allt. När jag var yngre kunde jag ha så mycket mensvärk att jag svimmade. Jag är ju som många andra i min ålder uppvuxen på nudlar och O’boy. Tänk om någon hade berättat för mig tidigare om hur mycket min hälsa kunde förbättras om jag förändrade min kost.

»När jag var yngre kunde jag ha så mycket mensvärk att jag svimmade. Jag är ju som många andra i min ålder uppvuxen på nudlar och O’boy.« _{Jessica Lundin}

– Tidigare brydde jag mig inte alls om vad jag åt. Jag satte i mig mycket snabbmat och kött. Jag trodde att det räckte med lite isbergssallad, gurka och tomat för att ett mål skulle vara nyttigt. Men för ett drygt år sedan så började jag sätta mig in i näringslära. Så började jag stegvis byta ut min kost. Lägga in mer näringsrika grönsaker, ta bort ägg och kött, mjölken i kaffet, vitt mjöl och socker. I dag äter jag 90 procent veganskt och bara rena råvaror.


Jenny Koos möter ofta personer som mår ungefär som Jessica gjorde innan hon ändrade kost. Jenny Koos säger att hon förstår att samhället kanske inte alltid är lämpat för de mest omfattande livsstilsförändringarna, men att alla kan göra åtminstone något:

– Om folk kommer till mig och säger att jag har så mycket PMS, jag har så mycket mensvärk. Lever de då på pasta, kaffe, rödvin och lösgodis, då får jag vara försiktigt brutal och helt enkelt berätta att tills de förändrar sina fysiska förutsättningar för hälsa, så kan de heller inte förvänta sig någon förbättring av sina menscykelrelaterade symptom. Sen får de själva välja vilken omfattning av förändring som känns rimlig. Jag presenterar bara möjligheten, och förklarar biologin och fysiologin bakom.

»Mår jag bättre eftersom jag äter mindre gluten, eller eftersom jag just avslutat ett dåligt förhållande? Har jag mindre PMS för att jag slutat dricka kaffe, eller för att jag stressar mindre?«

Här någonstans börjar diskussionen om tarmfloran, kosten och dess påverkan på vår hälsa bli komplicerad. Även om många experter gärna hävdar att de presenterar fakta är forskningen på området fortfarande ung. Flertalet av de berättelser som kommuniceras i media om förbättrad livskvalitet efter kostförändringar är därför helt anekdotiska.

Olika människor säger att de mår bättre av olika typer av kost. Men få kan med säkerhet visa att den enskilda individens upplevelse är applicerbar på en större grupp

– Det är viktigt att skilja på vad som gäller på populationsnivå och vad som sker hos enstaka individer, säger Luisa Warchavchik Hugerth, postdoktorand vid Centre for translational microbiome research (CTMR).

– En intressant studie i USA som följde personer med prediabetes och mätte både deras mikrobiom, blodsocker och ämnesomsättning kom till slutsatsen att det som skyddade mot diabetes för varje individ var unikt. En person kunde äta hur mycket glass som helst, men fick skyhögt blodsocker varje gång hen åt ris. Det innebär att tallriksmodellen från Livsmedelsverket kanske inte är ideal för just dig.

Men mirakeldieten som förändrade livet för någon på Instagram har ännu lägre sannolikhet att vara exakt det du behöver. Luisa Warchavchik Hugerth säger att forskningen hittills inte hittat några generella, direkta kopplingar mellan kost och fertilitet. Därför finns heller ingen orsak att på ett övergripande plan rekommendera kostförändringar för att på olika sätt påverka sådant som har med fertiliteten att göra.

»Jag är rädd att tarmflorekosten bara blir ytterligare en prestation som man känner att man måste leverera.« _{Caroline Mellberg, endokrinolog}

– Det finns inget konkret stöd för att människor som inte har celiaki (glutenintolerans, red. anm.) skulle må bra av att utesluta gluten ur sin kost. Vad det gäller tarmfloran kan det vara rent av skadligt, om det innebär att man då utesluter fullkorn.

Måttliga mängder alkohol eller koffein är inte heller, i sig, skadliga. Men vissa människor reagerar på det med stora variationer i blodsocker, vilket inte är bra. Om man får till exempel frossa efter att ha druckit kaffe på tom mage ska man nog låta bli att dricka kaffe på tom mage.

Kort sagt: ät varierat och lyssna på kroppen.

Ett annat problem med studier som vill undersöka kopplingar mellan vår kost och vår hälsa är att de är svåra att utföra på människor. Vi påverkas ju av så oerhört många olika faktorer. Mår jag bättre eftersom jag äter mindre gluten, eller eftersom jag just avslutat ett dåligt förhållande? Har jag mindre PMS för att jag slutat dricka kaffe, eller för att jag stressar mindre? Forskarna har helt enkelt svårt att utläsa vad resultaten egentligen betyder.

Ett talande exempel finns i en studie från Umeå universitet som publicerades 2014. Där fick kvinnor som gått igenom klimakteriet prova den så kallade paleokosten:

– Vi följde 72 kvinnor under två år, en grupp som fick äta paleokost och en jämförande grupp, säger endokrinologen Caroline Mellberg om studien, som även var hennes doktorsavhandling.

I studien studerade man inte östrogen. Men vad man däremot kunde se, även om detta inte var det huvudsakliga syftet, var att kvinnorna som åt paleokosten gick ned i vikt. De fick även lägre nivåer av blodfetter och fettmassa. Men de värdena förbättrades även hos den jämförande gruppen.

Övervikt är känt att påverka ens chanser att bli gravid. Detta beror på att hormonet östrogen aktiveras i fettväven. Den som har mycket fettväv får också en hög produktion av östrogen, på nivåer som i värsta fall kan liknas vid att gå på p-piller. Den som är överviktig kan alltså påverka sina chanser att bli gravid genom att gå ner i vikt.

»Flertalet av de berättelser som kommuniceras i media om förbättrad livskvalitet efter kostförändringar är helt anekdotiska.«

– Kanske skulle man av det kunna dra slutsatsen att människor vars kostval observeras av forskare under så lång tid beter sig annorlunda än vad de hade gjort annars. Klart är i alla fall att vi aldrig utifrån den här studien kommer kunna säga om det var just innehållet i paleokosten som gjorde att kvinnorna gick ned i vikt och fick bättre värden. Paleo är ett »kostprotokoll« som gör det enkelt för människor att välja. Reglerna är tydliga. Det blir lättare att avstå kanelbullen helt än att »äta kanelbulle med måtta«.

– Strikt paleo utesluter även salt, vilket vi såg i vår studie ledde till jodbrist, något som faktiskt har direkt påverkan på fertiliteten. Kompletterar man med jod är paleo en bra kost för den som vill tappa kilon. Men gå ner i vikt, och därmed få bättre värden, kan man göra ändå.

(Strikt paleokost behöver inte utesluta salt utan kan innehålla oprocessade salter som havssalt och himalayasalt, red. anm.)

Caroline Mellberg säger att hon ser flera risker med trenden som lovar ett bättre liv via fokus på tarmfloran:

– Vi vet att tarmflorans sammansättning spelar roll för vår hälsa. Men som det ser ut nu vet vi inte riktigt hur. De flesta som tar del av den typen av trendiga kostråd är människor som redan är hälsomedvetna, och inte sällan även stressade över de många hälsovalen de uppmanas att göra. Jag är rädd att tarmflorekosten bara blir ytterligare en prestation som man känner att man måste leverera.

»Allt börjar med tarmen«, säger sexualhälsorådgivaren Jenny Koos. Men också hon är noga med att förklara att orsaken till att tarmen inte fungerar som den ska lika väl kan ha med andra, yttre omständigheter att göra, som med vad vi äter: – Man måste tänka på hur forskningen är gjord, och använda sitt sunda förnuft, säger hon som svar på den i sammanhanget slutligen helt oundvikliga frågan: Vem kan vi egentligen lita på?

– Det räcker inte att titta på vad som står på en löpsedel. Man måste själv sätta sig och läsa igenom studierna. Vad fann de och vad drog de för slutsatser? Läs mycket, och köp aldrig något baserat bara på en slogan.

Sara Martinsson är frilansjournalist.

___________________________________________

Hur äter du?

Vi bad Ottars läsare höra av sig kring kostförändringar och hur de påverkat underlivshälsa eller psykiskt mående. Här är några av berättelserna vi fick in.

Samhället är ätstört!
»Dieter har blivit den nya bantningen, och kallas för hälsa. Samhället är ätstört på en nivå som är ofantlig och många som tror sig propagera för hälsa gör i själva verket tvärtom. Arbetet jag gör för att kunna äta, en av de mest basala mänskliga handlingarna gör jag tillsammans med en dietist som lyssnar, respekterar och förstår gränser, samt som är faktiskt utbildad till att förstå sådant som ätstörningar, pcos, health at every size. Hen hittade jag utomlands. I Sverige känns hjälpen omöjlig att få.« Anonym Äter »extremt rent«
»Innan uttag av kopparspiral, som för övrigt är ett helveteskapitel i sig, lyckades jag må TUSEN gånger bättre och bli av med pmds:en i princip helt genom att äta vad jag kallar »extremt rent«. Uteslöt: koffein, nikotin, alkohol, socker, gluten + andra snabba kolhydrater, mjölkprodukter, åt mycket frukt och grönt. Kött äter jag inte sen innan. Utöver detta fick jag diagnosen PCO-S för ungefär tio år sedan, är nu friskriven diagnosen pga har inte symtomen längre.« Anna Fransson, 35 år
Strikt eliminering
»Eliminerade allt som kanske kunde innehålla eller vara kontaminerat av gluten, vete, råg, korn och havre. För säkerhets skull eliminerade jag även mjölkprotein och sojaprotein. Det kom som en chock — att jag egentligen inte behövde vara så sjuk som jag varit i åratal. Jag hade sökt läkarvård och genomgått tester och behandlingar – utan någon varaktig förbättring. I min vildaste fantasi hade jag inte kunnat gissa att lite mjölk, smör, glass, grädde, filmjölk, yoghurt, creme fraiche, bröd, kakor, bullar, spaghetti eller liknande skulle kunna ge någon så svåra symptom.« Michelle W, 50 år
Ökat mängden rött kött
»Autoimmun paleokost har gjort underverk med min hälsa. Exempelvis har min mensvärk minskat med minst 75% och pms-symptom är som bortblåsta. Jag har märkt att jag mår ännu bättre av att öka mängden rött kött samtidigt som jag minskat rejält på grönsakerna.« Anonym